Muskler, maskulinitet och motionsdoping

Jesper Andreasson
Linnéuniversitet, Kalmar


Ask Vest Christiansen
Motionsdoping: Styrketræning, identitet og kultur
235 sidor, paperback, ill.
Århus: Aarhus Universitetsforlag 2018
ISBN 978-87-7184-337-8

Studier om doping och dopinganvändare har en relativt kort historia. I huvudsak har forskare kommit att angripa fenomenet som antingen ett idrottsligt problem eller som en fråga för samhället och folkhälsan. Tveklöst har störst intresse riktats mot relationen doping och idrott/sport. Åtskilliga studier har på olika sätt diskuterat och analyserat idrottens utmaningar med doping och försökt förstå brukets mekanismer, och hur det kan motverkas. Om vi undantar (elit)idrotten, har forskning om så kallad samhällsdoping främst kommit att knytas till framväxten av den samtida gym-/fitnesskulturen och (manliga) bodybuilders.Trots att dopinganvändande associerats med gymkultur i årtionden, är kunskapen om vägarna till doping i en denna kontext förvånansvärt begränsade. I Ask Vest Christiansens bok Motionsdoping tas emellertid ett helhetsgrepp kring frågan, och boken utgör därför ett viktigt bidrag till den vetenskapliga debatten. Med fokus på mäns berättelser om doping och identitetsskapande vill författaren, tillsammans med läsaren, utforska olika styrketräningsmiljöer för förstå psykosociala drivkrafter och kulturbundna livsstilsval som ligger bakom individers (mäns) val att använda doping. Boken berör också medicinska och evolutionspsykologiska perspektiv med mera.

Motionsdoping: Styrketræning, identitet og kultur består av 14 kapitel och fokuserar en dansk kontext. Efter ett introducerande kapitel där centrala utgångspunkter, syfte, begreppsapparat med mera förklaras, följer ett kapitel där författaren berör olika sociokulturella förklaringsmodeller till doping. Betydelsen av den kulturella kontexten, historiska förändringsprocesser inom gymkulturen (och till viss del samhället) är centrala här, liksom den historiska allians som gjort sig gällande mellan doping, styrketräning och den unga mannens intresse för muskler och maskulinitet. Även om kunskapsläget rörande prevalensen av motionsdoping är begränsad, presenteras också en intressant diskussion och redogörelse av nationella variationer i gymmets dopingdemografi. I nästa kapitel (3) utgår Christiansen från tidigare forskning för att redogöra för fysiska, psykiska och sociala (bi)verkningar kopplade till användningen av anabola steroider, vilket följs av ett kapitel (4) i vilket ”bokens teoretiska fundament” presenteras. Här redogör Christiansen för sitt sätt att förstå identitet och identitetsbegreppet, och dessa koncept används sedan som ett nav för den fortsatta framställningen. Christiansen ansluter till en konstruktivistisk kunskapstradition och förklarar att styrketräning och byggandet av en muskulös kropp utgör en form av identitetsarbete, men betonar samtidigt att:

…vi har også en biologi og en række personlighedstræk, der i modsætning til vores roller ikke er sociale konstruktioner, og som derfor øver en mere permanent indflydelse på vores selvbillede og identitet. (p. 56)

Ambitionen att jobba tvärvetenskapligt och försöka integrera olika discipliner på en såväl teoretisk som empirisk nivå är tydlig i framställningen och jag återkommer till de utmaningar detta innebär snart. Teorikapitlet utgör också en slags avrundning av de mer kontextualiserande delarna av boken (bestående av kap 1-4). Det som kanske saknas här är en tydlig genomgång kring metod och metodologi. Frågor om hur Christiansen etablerat kontakt med olika användare av prestationshöjande drogar, hur studien genomförts, hur empiriska utsagor analyserats med mera berörs endast kortfattat. I kapitlet om tidigare forskning om doping och gymkultur fokuseras främst bodybuilders, men i Christiansens urval förefaller demografin att utgöras av ”vanliga” motionärer, vilket (liksom frånvaron av berättelser av kvinnliga dopinganvändare) förtjänar en vidgad diskussion.

Christiansen klargör också att det är en heuristisk modell som skisserats för att generera förståelse, snarare än att precisera och positionera enskilda individers livsbanor.

Borträknat bokens avslutande kapitel, utgör resterande delar av boken främst empiriskt tematiserade diskussioner kring unga danska mäns erfarenheter av doping och tankar om kropp, maskulinitet, dansk anti-doping policy med mera. I ett kapitel presenteras fördjupade fallstudier där läsaren får en inblick i fyra brukares vardagsliv, och deras sätt att se på och förstå sina livsstilsval. Fördelen med denna typ av presentation är att läsaren ges möjlighet att ”lära känna” variationen i det material Christiansen har jobbat med, genom att så att säga komma in under skinnet på några brukare. Fallstudierna är välskrivna och visar just på komplexiteten vad gäller utgångspunkterna och avsikterna bakom en livsstil som innefattar användande av doping. Det visar sig också i nästföljande kapitel att dessa fallstudier utgör en utgångspunkt för konstruktionen av en idealtypisk förståelseram där Christiansen positionerar sitt material i relation till sina informanters motiv till och mål med doping. De fyra idealtyper som presenteras är expert-typenvälbefinnande-typen, YOLO-typen och atlet-typen. Vanligtvis är jag mindre förtjust i idealtypiska konstruktioner av det här slaget, då de ofta har en tendens att reducera individers motiv, göra dem ensidiga och sudda ut komplexitet. Men tillsammans med de fallstudier som Christiansen formulerat, fyller ändå modellen sin funktion. Vad gäller expert-typen, lyfts till exempel frågan om intellektuellt arbete, om lärande, disciplin, och kunskapsinhämtning, och här ifrågasätts (in)direkt den typ av mediala framställningar av steroidanvändare som många gånger gestaltats i media och olika anti-dopingkampanjer (som också beskrivs). Och vad gäller atlet-typen, så visar denna att det kan finnas anledning att ifrågasätta den i forskningssammanhang närmast hegemoniska distinktionen som gjort sig gällande mellan kunskapande om å ena sidan doping och sport, och å andra sidan samhälls-/motionsdoping. Christiansen klargör också att det är en heuristisk modell som skisserats för att generera förståelse, snarare än att precisera och positionera enskilda individers livsbanor.

Om vi går vidare så fördjupar sig sedan boken i användarnas tankar om biverkningar, kost, livsstil och sökandet efter (socialt) erkännande. Frågan om hälsa och ohälsa berörs återkommande. I ett avsnitt diskuteras hur de intervjuade männens livsstilsval påverkat deras relationer till föräldrar och partners och i ett annat diskuteras hur de ser på andra människors livsstilsval, till exempel de som inte tränar och anses ta hand om sina kroppar. Ett kapitel berör också männens erfarenheter av och tankar om det antidopingarbete som bedrivs i Danmark. Detta är ett intressant, och i forskningen relativt ovanligt, grepp. Och genom att inte bara beskriva de nationella kampanjer som genomförts i Danmark, utan också sätta dessa i relation till mottagarnas tolkningar och erfarenheter av de samma, väcks frågor om nutida såväl som framtida preventionsstrategier. Sammanfattningsvis är det således en komplex bild av reflexiva processer som skrivs fram, där de intervjuade männen (som dopar sig) navigerar i sin vardag och på olika sätt, i relation till sin omgivning, försöker förstå innebörden av steroider, maskulinitet, identitet, hälsa, antidoping med mera.

Christiansens ambitionen med Motionsdopingär att undersöka vad som får en del män i styrketräningsmiljöer att använda prestationshöjande preparat (främst steroider). Han förklarar också, att istället för att ”blot se på fænomenet fra ét perspektiv er min strategi at inddrage et bredt spektrum af psykologiske, sociale, kulturelle och biologiske forklaringer” (p. 11). Det breda angreppssättet är hedervärt, men det medför också vissa eftergifter i läsningen. En sådan är att det är svårt för läsaren att så att säga positionera kunskapsbidraget, när de diskussioner som förs växlar mellan mer eller mindre rent medicinska och evolutionsbiologiska/-psykologiska utgångspunkter, för att sedan fortsätta med sociokulturella ställningstaganden om hur kön görs genom dopingpraktik och muskelbyggande. Detta blir kanske som tydligast i det avsnitt som diskuterar doping och konstruktion av maskulinitet, för att sedan övergå i ett evolutionspsykologiskt resonemang om mäns antal spermier och deras naturliga/biologiska behov av att befrukta kvinnor. I framställningen är det inte självklart hur de olika perspektiven och förklaringsmodellerna relaterar till varandra (om de ens gör det), vilket bitvis ger läsningen ett lite spretigt intryck. En tydligare analytisk ram för projektet hade här varit behjälpligt. Men Christiansen försöker hålla så många dörrar som möjligt öppna, för att mana fram en variationsrik förståelse för en komplex problematik. De olika perspektiven berikar inte alltid varandra, enligt min mening, men de är tankeprovocerande. Jag inbillar mig att oavsett vem läsaren är och vilken akademisk nivå hen befinner sig på, kommer boken vara just detta, tankeprovocerande. Och det är bra betyg.

Copyright © Jesper Andreasson 2018

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.