Teoridriven praktik på avancerad nivå – inget för nybörjaren

Lukas Linnér
Högskolan i Halmstad

I skrivande stund, sittandes framför datorn tittandes ut på ett vinterlandskap, precis inkommen från en promenad med hunden i sju minusgrader så hade det inte varit fel att kura ihop sig i soffan, vira filten om sig och börja läsa en bra bok. Känner ni kanske igen er här? Frågan är då, är det denna bok ni ska välja att läsa? Det skulle jag säga beror på vem ni är…

Boken i fråga, Professional practice in sport psychology. A review, är tredje boken i ordningen av reviews från Routledge, samtliga skrivna av ledande forskare från världen över och redigerade av Sheldon Hanton och Stephen D. Mellalieu. De två första böckerna (Literature reviews in sport psychology och Advances in applied sport psychology) fokuserade flera av de sedvanliga teoretiska områdena såsom motivation, anspänning (anxiety), målsättning, imagery, self-talk och self-efficacy med flera. Målsättningen med den aktuella boken är något annorlunda.

Hanton och Mellalieu menar att boken inte ska vara ännu en bok i raden av excellenta exempel på hur man arbetar med idrottspsykologi, eller för den delen de specifika teknikerna eller processerna involverade, utan en bok som kompletterar tidigare böcker genom att tillgodose både forsknings- och det praktiska fältet med kritiska granskningar av litteraturen kring nyckelområden relaterade till professionell tillämpning som mynnar ut i evidensbaserade riktlinjer som på så sätt ska minska gapet mellan forskning och tillämpning. Frågan är då om boken gör detta?

Boken består av 12 kapitel som presenteras efter varandra utan uppdelning i olika avsnitt. Detta efterliknar bokseriens tidigare publikationer och kan väl anses som okej eftersom bokens kapitel inte bygger på varandra. Att boken är upplagd på detta sätt främjar också principen att boken kan och troligen kommer användas mer som ett uppslagsverk dit läsaren söker sig vid intresse av ett specifikt område som finns representerat i boken snarare än att läsaren kommer sträckläsa boken från pärm till pärm. Så vad kan ni hitta i boken?

Följande områden genomgår kritisk granskning i boken:

• Idrottspsykologiska tillämpningsmodeller
• Att arbeta med unga idrottare
• Att arbeta med idrottare med funktionshinder
• Att arbeta med idrottslag
• Att arbeta med skadade idrottare
• Att arbeta med utbrända (burnout) idrottare
• Att arbeta med karriärövergångar
• Att arbeta med talangutveckling
• Att arbeta med relationen mellan tränare och idrottare
• Att arbeta med relationen mellan rådgivare och klient
• Att utveckla ”life skills” genom idrott
• Att utveckla ett reflekterande arbetssätt som rådgivare

För mig personligen står några kapitel ut från mängden, exempelvis de om att arbeta med idrottslag (kap. 4), karriärövergångar (kap. 7) och relationen mellan rådgivare och klient (kap. 11). Detta är ju emellertid till viss del präglat av mitt eget intresse och betyder inte att de andra kapitlena inte är bra. Överlag håller boken väldigt hög nivå, men det finns ett par kapitel som inte lägger ribban riktigt lika högt som resterande. Dessvärre är dessa kapitel i början av boken, så om ni mot förmodan ger er på att sträckläsa boken så ha lite tålamod i starten.

Redaktörerna framhäver att det var svårare att välja ut ämnen för befintlig bok än tidigare böcker i reviewserien vilket är förståeligt då huvudområdet ”professional practice” kan innefatta väldigt mycket. Men hur kom redaktörerna fram till att just dessa kapitel ska ingå i boken? Dessvärre framgår inte detta, vilket är lite av en besvikelse då allt annat som framhävs i boken har föregått kritisk granskning för att få vara med. Jag saknar en problematiserande diskussion kring detta som även kunde inkluderat och lyft fram framtida områden.

Harwood och Anderson lyfter fram en intressant aspekt i början på kapitel fyra. Författarna skiljer på ”applied research” och bokens inriktning ”professional practice”. Så vad är skillnaden på dessa två begrepp? Faktum är att detta inte framgår i boken, vilket är synd. Låt mig försöka skilja dem åt, genom att se dem som tillämpad forskning (applied research) respektive som tillämpning av denna kunskap av rådgivare (professional practice). Vi kan även se det som att forska fram riktlinjer för rådgivning respektive förmedla resultat kring tillämpningen av dessa riktlinjer. Det senare är mer det som jag ser som ”professional practice”. Samtliga kapitel granskar teori, tidigare forskning och tillämpning inom sina respektive områden, men kopplingen till begreppet ”professional practice” går att diskutera. Några kapitel granskar och redogör mer för tillämpad forskning i sitt ämne, medan andra kapitel mer framträdande inkluderar kunskapen och erfarenheterna hos rådgivare kring tillämpningen av denna kunskap. Detta verkar till stor del vara kopplat till hur utvecklat ämnet i fråga är. En del ämnen är mer utvecklade, andra ämnen är inte fullt så utvecklade, således går det att diskutera om dessa ämnen ska vara med i en bok med en sådan titel. Alternativt kan vi se det som att det är bra att mindre utvecklade ämnen är med för att belysa vad som faktiskt fortfarande saknas. Målet för boken är emellertid att genom kritisk granskning presentera evidensbaserade riktlinjer för tillämpning. Till vår glädje är detta exakt vad som görs! Boken levererar vad den är ämnad för, men namnet på boken kanske inte gör innehållet helt rättvisa.

Avslutningsvis, är detta en bok att läsa? Det tycker jag, om man är redo för nivån. Det finns tveklöst många goda lärdomar att ta in för den som är intresserad av idrottspsykologi eller arbetar som idrottspsykologisk rådgivare. Boken visar på idrottspsykologins bredd långt utanför ramarna kring idrottspsykologisk färdighetsträning (i.e., mental skills) och prestationsförhöjande interventioner. Men, boken är på avancerad nivå, så för att ta till sig av bokens innehåll krävs det att läsaren har kommit en bit på vägen och har en ordentlig grundförståelse för psykologi i relation till idrott.

Men att boken, som den beskrivs i introduktion, ska vara ”vital reading” för alla studenter på avancerad nivå, forskare och idrottspsykologiska rådgivare är jag lite skeptiskt till. Kanske vissa kapitel, men inte hela boken. Jag tror snarare att den är en utomordentlig resurs för en individ som söker kunskap kring ett specifikt område och således slår upp motsvarande kapitel i boken och börjar sin resa mot ny kunskap.

I skrivande stund har dag blivit till kväll och mörkret lagt sig över de snövita hustaken. Jag väljer således att kura ihop mig i soffan med en (förhoppningsvis) ny bra bok…

Copyright © Lukas Linnér 2013