Ny bok om tifokulturen i Hammarby IF viktig dokumentation för framtida forskning

0
29

Sara Karlén
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö universitet


Per Cornell
TIFO: Visionärerna i Hammarby
216 sidor, inb., ill
Stockholm: Supportrarnas Matchprogram 2023
ISBN 978-91-988442-0-7

I snart 30 år har supportrar skapat och framfört tifon på klackläktare runt om i Sverige. En av de grupper som skapar tifon, Hammarby Tifo, har nu funnits i 10 år. Tifon är de visuella läktarkoreografierna som ibland som visas upp av supportrar inför matchstart. De innehåller uttrycksformer som flaggor, banderoller, målningar, konfetti, ballonger och pyroteknik. Tifona skapas genom ideellt arbete av supportrar och materialet till tifona finansieras av frivilliga bidrag från andra supportrar.

Boken Tifo: Visionärerna i Hammarby är skriven av Per Cornell som tillsammans med fotograferna Marcus Beckford och Hasse Fridén har följt Hammarby Tifo under säsongen 2022. Genom bilder och beskrivningar får läsaren på nära håll följa med in i tifokulturen och de engagerade supportrarnas vardag.

I boken finns först en introduktion till ämnet och kulturen, därefter skildrar Cornell sin erfarenhet av gruppen utifrån hans år som deltagare, vidare presenteras och diskuteras tio olika tifon som gjorts under åren. Avslutningsvis finns det tre personporträtt, ett om personen som grafiskt konstruerar tifona, ett om den historiska pionjären som tog tifo till Sverige och ett om forskning kring den italienska ultras/tifo-kulturen.

Att visa upp fina tifon, beskriva engagemang och gemenskap är en sak, men Cornell gör att läsaren kommer nära genom att även berätta om svåra situationer och att använda sig av enkla beskrivningar.

Introduktionen i form av kapitlet ”Storverk och opposition” ger läsaren en beskrivning och förståelse för tifo och ultraskulturen i Sverige. Viktigt att poängtera är att ultraskulturen och tifokulturen hänger samman, det är lite olika företeelser men de rör sig inom samma subkultur. Enligt Cornell, och även enligt mig, är det en subkultur med en hög integritet, och den är tunt dokumenterad både publikt och inom forskningen. Han beskriver att det är svårt att få tillträden till tifogrupperingar, vilket även jag känner igen och brottas med i min egen forskning.

I kapitlet ”Bakom kulisserna: En perfekt säsong” skildrar Cornell sitt arbete med att följa och arbeta med tifogruppen. Han visar upp arbetsprocessen, från skiss till produktion och till färdig produkt, samt vad som sker med tifot efter att det har visats upp. Att visa upp fina tifon, beskriva engagemang och gemenskap är en sak, men Cornell gör att läsaren kommer nära genom att även berätta om svåra situationer och att använda sig av enkla beskrivningar. Svåra situationer är till exempel att regnet förstör delar av tifot, hur klimatet mellan olika lags tifogrupper blivit råare, och hur dessa engagerade supportrar försöker få vardagslivet att gå ihop och utifrån det vad de då väljer att prioritera bort. Enkla beskrivningar som skapar närhet för läsaren är att kalla personerna vid dess smeknamn, beskriva deras känslor och att visa upp en tifoarbetares lunch i form av en trött hawaiipizza.

I nästa kapitel, ”Tio år och tio tifon” får läsaren se och läsa historien bakom tio olika tifon som gruppen har framfört under åren som gått – en visuell fröjd för ögat. Givetvis visas det upp tifon av hög kvalité, men jag tänker att det är viktigt att komma ihåg att det även kan finnas tifon som är av lägre kvalité. Fast, vem bestämmer vad som är ett tifo av hög eller låg kvalité?

Bajen-fans på matchen mellan Hammarby IF och Malmö FF den 17 maj 2017 på Tele2 arena. Slutresultat 1-1 .(Shutterstock/Stefan Holm)

De tre sista delarna i boken består av intervjuer med tre olika personer. Den första intervjun är med Madre, han som främst bidrar och styr med det visuella och designen av tifona. Madres engagemang och den kreativa process som försiggår i hans huvud dygnet runt porträtteras. Han är givmild med sina idéer och tankar och hur han är inom tifogruppen. Den andra intervjun är med Micke Hällbom, som är en viktig grundpelare i att tifo etablerades i Sverige. Hällbom berättar bland annat om hur han inspirerades av den italienska stilen och genom tv, fanzine och brev fick inspiration och ville skapa tifon för sitt Hammarby. Detta var under 1990-talet och bidrog till att de visuella koreografierna på klackläktarna i Sverige började ta fäste. En spännande historisk sak rörande tifon är att Hällbom och grabbarna fick ta strid för att få arrangera tifon, att det inte var en självklarhet inom supporterkollektivet att det skulle finnas. Det är någonting som jag har svårt att se skulle bli en diskussion idag. I den tredje och sista intervjun presenteras historikern Sébastien Louis och hans forskning om ultraskulturens historia i Italien. Det lyfts fram hur den svenska och italienska ultraskulturen förhåller sig till varandra. Louis beskriver även hur globaliseringen har påverkat spridningen av tifon i Europa och världen, likt den process som Hällbom beskriver sig ha tagit del utav.

Tifokulturen, ultraskulturen och supporterkulturen är i ständig förändring och skiftning varför Cornells nedslag under ett år inte bara är spännande i nutid, utan även kommer att vara viktig dokumentation i framtiden. I kapitlet med Hällbom beskriver Cornell hur de tillsammans fick leta efter ett VHS-band där det första tifot fanns filmat. (Ett VHS-band är ett band som man matade in i en videobandspelare för att på TV se den film som fanns på bandet.) Idag dokumenteras många tifon via sociala medier och bilder, men det ger ingen garanti för att bilderna bevaras. Den här boken är därför också en påminnelse om vikten av att dokumentera material från nutid för dem som i framtiden skriver vår historia. Just nu har den allsvenska säsongen, och därmed också tifosäsongen, för 2023 startat upp och med en hög frekvens av tifon, enligt mig även med tifon av hög kvalité. Se till att dokumentera dessa ordentligt!

Jag tänker också ta tillfället i akt att diskutera min egen korta medverkan i boken. Boken tar upp ett av mina tidiga perspektiv på tifon. I en debattartikel till Dagens Nyheter våren 2019 argumenterade jag för att tifo är konst. Debattartikeln, eller snarare mottagandet av den, blev startskottet för mitt akademiska intresse kring tifo. Året efter skrev jag min masteruppsats på temat och året därpå efter blev jag antagen som doktorand för att forska om tifo. Det stämmer att jag till viss del fortfarande anser att tifo är ett konstnärligt hantverk, men med betydligt mer komplexa sociala relationer kring fenomenet. Hur jag ser på tifo om ett par år när min avhandling är klar återstår att se.

Boken är varmt välkommen då förståelse, kunskap och dokumentation om tifo är väldigt begränsad. Texten i boken är skriven på ett fint och tillgängligt sätt och det är lätt att slukas upp av de tilltalande bilderna. Oavsett vilket lag du som läsare hejar på, eller om du är helt ointresserad av fotboll, rekommenderar jag denna bok för att få en inblick i tifo-världen.

Copyright © Sara Karlén 2023


Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.