Matnyttig, om än bitvis okritisk, antologi

Lifelong engagement in sport and physical activity: Participation and performance across the lifespan är en antologi med en explicit agenda: att befrämja fysisk aktivitet och sport genom livsloppet. Antologins tolv kapitel som gör nedslag i livsloppets olika skeden och övergångar kan sägas vara kopplade till frågeställningen: Hur får man människor att börja och att fortsätta engagera sig i fysisk aktivitet och/eller idrott under livsloppets gång? De tolv kapitlen är uppdelade i fyra delar:

1. Sport and physical activity during childhood and adolescence;
2. Transitions in sport and physical activity participation;
3. Sport and physical activity during adulthood among various populations; och
4. Sport and physical activity during older adulthood.

Antologin riktar sig till bland andra till idrottsledare, lärare och studenter inom områden såsom idrottsvetenskap och lärarutbildning och dessa grupper kan enligt min bedömning få användning av studierna som presenteras.

Titeln till trots innehåller antologin endast en longitudinell studie (författad av Lars-Magnus Engström) vilket visar på det skriande behovet av forskningsmedel som medger storskaliga longitudinella studier av sport och fysisk aktivitet – detta lyfter också redaktörerna Nicholas L. Holt och Margaret Talbot förtjänstfullt fram. Däremot lyckas antologin relativt väl med att länka samman livets olika skeenden, inte minst genom att särskilt fokusera på livsövergångar.

När antologin är som mest förtjänstfull är den beskrivande och ger översikt. Läsare av denna antologi får inblickar i vad som motiverar och strukturerar deltagande i fysisk aktivitet och idrott bland till exempel unga, muslimska kvinnor, personer med funktionshinder och äldre idrottare. Det finns en ambition både att fokusera på övergripande mönster och att framhäva den kontextuella betydelsen gällande motions- och idrottsvanor. Framför allt lyckas antologin med det första av dessa två projekt, inte minst genom presentationen av ett stort antal modeller som beskriver hur personers deltagande i fysisk aktivitet och sport utvecklas. I synnerhet uppskattar jag antologins första del som fokuserar på fysisk aktivitet och idrott bland barn och ungdomar. Denna del tillhandahåller en internationell översikt över hur idrott bland unga definieras och struktureras olika i olika delar av världen och lägger särskilt fokus på de mätproblem som utmärker kartläggandet av ungdomars idrottande.

Detta är på intet sätt en problemfri strategi – istället för att möjliggöra kvinnors idrottande riskerar ”the ethic of care” att göra det mer problematiskt och skuldfyllt.

När antologin är som minst förtjänstfull är denokritisk. Framförallt saknas kritiska perspektiv från gerontologi och genusforskning vilket är tydligt i kapitlen ”Muslim women’s experiences of sport”, författat av Maryam Koushkie Jahromi, och ”Energising lives and the value of physical activity for older adults”, skrivet av Len Almond.I kapitlet ”Muslim women’s experiences of sport” visar Koushkie Jahromi på ett övertygande sätt att den islamska tron, som hon särskiljer från kulturella feltolkningar, understödjer kvinnors deltagande i fysisk aktivitet och sport. Dock, när Koushkie Jahromi argumenterar kring varför sport har en central och självklar plats bland muslimska kvinnor hänvisar hon till källor som menar att det beror på att fysisk aktivitet möjliggör deras omvårdande plikter som mödrar. Här saknar jag ett kritiskt genusperspektiv från Koushkie Jahromi. Det har i tidigare forskning visats att även västerländska kvinnor ofta relaterar sitt motionerande och idrottande i förhållande till en ”ethic of care” (Lewis & Ridge 2005, 2298). I enlighet med denna princip ska omvårdnaden av andra prioriteras framför omvårdnaden av sig själv. Därför känner många kvinnor ett behov av att legitimera sitt idrottande genom att hänvisa till att fysisk aktivitet gör dem till bättre mödrar (Lewis & Ridge 2005). Detta är på intet sätt en problemfri strategi – istället för att möjliggöra kvinnors idrottande riskerar ”the ethic of care” att göra det mer problematiskt och skuldfyllt (Lewis & Ridge 2005). Legitimerande av kvinnors idrottande med referens till omvårdande ”plikter” riskerar också att cementera rådande genusmönster, och det bör ifrågasättas snarare än användas som ett sätt att uppmuntra kvinnor att delta i fysisk aktivitet.

Samma brist på kritiskt förhållningssätt återfinner vi i kapitlet ”Energising lives and the value of physical activity for older adults”. Där ger artikelförfattaren Almond starkt uttryck för sin övertygelse att ökad fysisk aktivitet bland äldre kan ge upphov till vinster på ett samhälleligt plan, exempelvis genom att leda till reducerade sjukvårdskostnader och på ett individuellt plan, genom att öka välbefinnande. I sin iver att förverkliga denna vision, målar Almond en förenklad bild av de faktorer som kan hindra gamla personer från att vara mer fysiskt aktiva. Framförallt bortser Almond från dominanta och komplexa genus- och åldernormer som enligt tidigare forskning kan hindra gamla personer från att motionera eller delta i tävlingsidrott (O’Brien Cousins, 2000; Dionigi & O`Flynn, 2007; Eman, 2011). Det har också visats att det krävs omfattande resurser, däribland socialt stöd, för att kunna uppfylla kraven för det aktiva åldrande som Almond förespråkar (Ranzijn, 2010). Almond porträtterar istället gamla som personer som helt enkelt inte har insett värdet av att vara fysiskt aktiva, som istället måste övertalas och undervisas genom tydliga och positiva hälsokampanjer. Därtill så lägger Almond starkt fokus på hur inaktivitet bland gamla skapar sjukvårdskostnader och minskad produktivitet på ett sätt som antyder att det är gamlas moraliska ansvar att vara fysiskt aktiva, vilket inte minst kan verka skuldbeläggande för marginaliserade grupper inom den äldre befolkningen.

Sammantaget är detta en matnyttig antologi som ger översikt över idrottande och motionerande under livsloppet och över landsgränser. Det faktum att antologin är driven av motorn att involvera människor i fysisk aktivitet och/eller idrott verkar generellt till dess fördel eftersom artikelförfattarna därigenom bidrar till att belysa vad som hindrar och möjliggör människors deltagande i fysisk aktivitet och sport. Men i vissa fall är denna ambition också problematisk då den tycks ske på bekostnad av kritiskt ifrågasättande av genus- och åldersnormer.

Referenser

© Josefin Eman 2012.