Idrottsämnet avhandlat

Idrottsämnet torde vara det skolämne som reformerats mest över tid, och det råder stor förvirring om vad ämnet står för och innehåller; de svar man får beror på vem och vilken generation som tillfrågas. Björn Sandahls doktorsavhandling är efterlängtad och ger en mycket intressant och bra bild av hur skolidrottsämnet behandlats från 60-talet och fram till i dag. Boken torde fånga lärarstudenters såväl idrottslärares intresse. Sandahl ger läsaren en grundlig kunskap och förståelse för hur och varför dagens kursplaner ser ut som de gör. Han beskriver mycket intressant de olika läroplanernas och kursplanernas tillkomst utifrån rådande värderingar i samhället och också dess strukturomvandling, samt andra bakomliggande orsaker. Sandahl ger också en bra bild av hur de implementerats, tolkats och förändrats över tid. Vilken roll kursplanerna spelat för ämnets utveckling och vad som faktiskt har hänt i undervisningen är andra aspekter som också behandlas.

Sandahls gedigna kunskaper och forskning kring samhällshistoria går som en röd tråd genom alla kapitel. Detta ger läsaren en bra förståelse för de olika resonemang och förklaringar som ges.

Eftersom det är fråga om en doktorsavhandling präglas texten och formen av de akademiska krav som detta medför, vilket tyvärr kan verka avskräckande.

Hela avhandlingen präglas av författarens kopplingar och resonemang mellan normativ och praktisk nivå. Detta är ingen enkel uppgift han ställt sig, men han lyckas förklara många frågor om varför? och hur? som man som idrottslärarutbildare har ställt sig.

En annan intressant del i boken är den analysram som bland annat beskriver idrottsutövandets målsättningar. Här vilar sig författaren delvis på Lars Magnus Engströms teorier men han har också utvecklat ett nytänkande kring begreppsbildning. Detta är en av flera intressanta beskrivningar av hur man kan tolka idrott. Den är dock inte heltäckande, vilket författaren också medger.

Författaren tar också upp de olika intressenter som finns kring skolans idrottsämne och hur de agerat för att påverka ämnet – allt från vilka krav som ställts på de olika intressenterna vid reformeringen av ämnet till hur man lyckades att genomdriva förändringarna under olika tidsperioder/reformeringar. Några av de intressenter som belyses är RF och Idrottslärarkåren.

Boken tar också upp hur idrottslärarens syn på ämnet har förändrats över tid men också hur man valt att tolka läroplanerna. Här gör författaren intressanta jämförelser med Lars-Magnus Engström och Stina Ljunggrens undersökningar kring ämnets innehåll. Det är känt sedan tidigare att lärare av olika kön tar upp eller betonar olika delar av ämnets innehåll. Här tar författaren upp en rad intressanta förklaringar till varför det är så. Den historiska belysningen är också väl värd att nämna och intressant i sig själv.

Författaren tar också upp problematiken kring de praktiska förutsättningarna för ämnet som funnits och finns än i dag, och hur de tenderar att styra ämnesinnehållet. Lokalernas utformning med de linjer i golv och det material som finns vet vi påverkar innehållet. Det jag saknar här är vision. Hur ser idrottsläraren på framtidens lokaler? Vilka exempel finns det redan i dag på utformningen av nya lokaler som kanske är bättre anpassade för rådande kursplaner?

Som nämndes inledningsvis är Björn Sandahls avhandling ett efterlängtat bidrag till analysen av idrottsämnet i den svenska grundskolan. Den ger svar på många frågor som länge varit obesvarade och utgör också ett bra diskussionsunderlag. Och författaren har rätt när han i sammanfattningen ger uttryck för ambitionen att han bok ska skapa nyfikenhet att ytterligare beforska området.

©  Mats Johnsson 2006 

	Köp boken från AdLibris.se
	Kjøp boken fra Akademika.no
	Køb bogen fra Akademika.no