Nätverket Idrott och språk – Språk i idrott (ISSI) hade sin andra konferens den 12/1–13/1 2022 vid Linnéuniversitet, Växjö, och denna mynnade ut i en konferensvolym. I volymen ingår artiklar baserade på sex av de föredrag som hölls, och de är presentationer av såväl delresultat av pågående eller nyligen uppstartade projekt och undersökningar som resultat av avslutade studier. Redaktör för volymen är Katarina Lundin, professor i språkdidaktik, särskilt svenska, vid Lunds universitet och gästforskare i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Lundin är initiativtagare till och ledare för ISSI.
Nätverket ISSI utgör en mötesplats för forskare från olika forskningsfält, och medlemmarna i ISSI intresserar sig i sina projekt och studier för olika kommunikativa aspekter av möten i idrottskontexter såväl inom som utanför skolans ramar. Antingen utgår projekten från idrottsvetenskapen, där språkliga analysredskap tillämpas, eller från språkvetenskapen, där det empiriska materialet hämtas från olika idrottssammanhang. En gemensam tanke hos ISSI:s medlemmar är att studier av olika idrottsliga praktiker kan berikas och fördjupas av att språkliga och kommunikativa aspekter synliggörs och problematiseras. På samma sätt är det en central tanke att studier av språkliga och kommunikativa aspekter i idrottssammanhang kan berikas och fördjupas av att de idrottsliga perspektiven synliggörs och problematiseras.
Innehållet i konferensvolymens artiklar är naturligt nog varierat. Med hjälp av klassrumsobservationer, lärarintervjuer och semantiska analysredskap undersöker Kristoffer Eriksson i Ämnesspråk i Idrott och hälsa – ”Det är lättare och tydligare att visa än att berätta vad de ska göra” hur yrkesverksamma lärare i Idrott och hälsa använder – eller snarare inte använder – ämnesspråk i sin undervisning. Johanna Karlsson studerar i Uppmaningar uttryckta som hintar under lektioner i Idrott och hälsa hur lärare i Idrott och hälsa uttrycker instruktioner till sina elever och konstaterar att många av instruktionerna är ganska svåra att genomskåda; att förstå att uttrycket Papperskorgen står där borta betyder att en elev ska spotta ut sitt tuggummi kräver såväl god språklig förmåga som god kontextkännedom. Georgina Charissis undersöker i Nyanlända gymnasister, skolämnet Idrott och hälsa i Sverige samt ämneskartläggningen hur nyanlända elevers förkunskaper kartläggs innan de direktintegreras i skolämnet Idrott och hälsa utan språkintroduktion men visar också att eleverna inte alltid kartläggs trots att det finns ett nationellt kartläggningsmaterial.
De övriga tre bidragen rör sig utanför skolkontexten. I Tränares talhandlingar: några etiska och filosofiska reflektionerdiskuterar Kutte Jönsson med utgångspunkt i bland annat idrottares självbiografier hur tränare och coacher på gott och ont skapar idrottsubjekt och vilka konsekvenser detta kan få. Martina Huhtamäki, Jan Lindström och Eveliina Tolvanen undersöker i Att konstruera expertis i personlig träning – ”Tänk på att du ska va helt rak också” hur personliga tränare i Sverige och Finland använder uppmaningar konstruerade med tänk på att, som visar sig dels stödja den instruerande aktiviteten, dels bidra till tränarens expertroll. I Utveckla kunskaper eller bidra till rörelseglädje – en komparativ studie av kursplaner i Idrott och hälsa i fem olika länder visar Katarina Lundin, Katarina Schenker, Göran Gerdin och Susanne Linnér hur olika språkliga analysredskap kan användas för att avtäcka likheter och skillnader i styrdokument i Idrott och hälsa (och motsvarande) från Sverige, Norge, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika, som kan ligga till grund för en diskussion om i vilken utsträckning kursplanerna ger lärare tolknings- och handlingsutrymme samt vilka möjligheter ett tolkningsutrymme kan få i undervisningspraktiken. Undersökningen är en delundersökning inom det större projektet Education for Equitable Health Outcomes – the Promise of School Health and Physical Education (EDUHEALTH 2.0.).
Klicka här och ladda ned konferensrapporten!
