Utomhuspedagogik utvärderad

Efter att ha läst Peter Bentsens sammanläggningsavhandling Udeskole: outdoor teaching and use of green space in Danish schoolsinser jag att det danska begreppet udeskole är något annat än det vi i allmänhet menar med friluftsliv och utomhuspedagogik. För att få statusen udeskole skall nämligen vissa kriterier uppnås: Undervisningen skall äga rum regelbundet utanför klassrummets väggar (varje eller åtminstone varannan vecka), omfatta ordinarie skolämnen, samt försiggå minst en halvdag under en halvårsperiod. Därmed faller en rad ad hoc utomhusverksamheter utanför definitionen, såsom friluftsdagar, idrottslektioner utomhus och vistelse i naturen under enstaka dagar.  Udeskole är alltså ett begrepp som inte kan bytas ut mot redan kända begrepp för skolverksamhet utomhus. Udeskole står på egna ben.

Effekterna av det moderna samhället, då inte minst barns minskade möjligheter att komma ut i naturen och oron för att barn och ungdomar rör sig för lite har, menar Bentsen, medverkat till att öka intresset för utomhuspedagogik och utomhusaktiviteter samtidigt som behovet av kunskapen om fenomenet utomhuspedagogik ökat. Följaktligen är en intention med avhandlingen att ge ett forskningsmässigt baserat underlag till skolpolitiker och samhällsplanerare för att de tillsammans med udeskolelärare på bästa sätt skall kunna utveckla udeskoleverksamheten.  En strävan att få politiker och pedagoger att samverka.

Hur vanligt är då udeskole i Danmark eller andra länder? Det finns alldeles för lite forskning för att kunna besvara frågan fullt ut. Just därför har Bentsen gjort frågan om spridningen och utbredningen av udeskole i danska skolor till en av fyra forskningsfrågor i avhandlingen. De övriga forskningsfrågorna som Bentsen tänker besvara rör kunskapsläget beträffande betydelsen och utbudet av udeskole i danska skolor, hur udeskoleteori och praktik ser ut samt vilken natur och vilka grönområden som udeskolelärare använder och föredrar. Bentsen är också intresserad av vilka ekostrategier som udeskolelärare i Danmark kan inordnas i. Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och förstå den pedagogiska praktiken i danska udeskole samt att beskriva och förstå udeskolelärares användning och preferenser för natur och grönområden. En litteraturstudie och två enkätundersökningar genomförda 2007 och 2008, en nätbaserad och en som distribuerades per post, utgör empirin för de fyra artiklar som ingår i avhandlingen. Avhandlingen är, som Bentsen uttrycker det, deskriptiv och explorativ till sin natur och med Bentsens pragmatiska inställning till teori anses en eklektisk ansats vara oproblematisk. I den tredje och fjärde artikeln tar han hjälp av Goodlads modell för analys av läroplaner (tredje artikeln) och Klas Sandells modell för analys av ekostrategier (fjärde artikeln).

Avhandlingen är, som Bentsen säger, sålunda mer deskriptiv än analytisk. Och så är det. Mycket deskriptiv till och med.

Vad kommer då Bentsen fram till? Litteraturstudien visar att udeskole positivt kan komplettera ordinarie klassrumsundervisning och att udeskole kan medverka till att förbättra dagens danska skola och öka möjligheten att uppnå den danska skolans övergripande mål, inte minst de som ryms inom de hälsomässiga och psykosociala målen. Den nationellt omfattande enkäten visar att ungefär 28% av de svarande skolorna praktiserade udeskole, ganska jämt fördelade över landet, och att ytterligare 15% hade för avsikt att starta upp verksamheten inom de närmaste tre åren. Den postbaserade enkäten till verksamma udeskolelärare visar att udeskoleläraren placerar sig själv inom den progressiva och `holistiska’ pedagogiska traditionen samtidigt som de menar att utomhuspedagogiken skall vara skolorienterad och ta utgångspunkt i den nationella läroplanens ordinarie ämnen. Utomhuspedagogiken är ett ”botten – upp” fenomen och verksamheten vilar på och sprids av entusiastiska lärare i större utsträckning än att verksamheten initieras och styrs från minister- och regeringsnivå.  Bentsen visar också att det föreligger ett glapp mellan den ideala bilden av hur udeskole borde bedrivas och hur verksamheten konkret bedrivs. Såväl regelmässighet som antal ämnen som integreras i udeskoleundervisningen avviker från den ideala bild som Jordet, udeskoleideologen, presenterar i sina skrifter. Udeskole bedrivs i större utsträckning med yngre barn än med äldre och udeskolelärarna använder mestadels skolgårdar och lokala grönområden för sin utomhusverksamhet. Majoriteten av udeskolelärarna använde samma platser och föredrog platser som var lätta att nå, vilket placerar in ueskolelärare inom den ekostrategi som Sandell benämner ”One’s home district to be contemplated”. Preferenserna vad gäller natur och grönområden överensstämde i stort med den danska befolkningens i allmänhet.Bentsens ansats är lovvärd och realistisk. För att förstå ett fenomen måste man veta vad man talar om.  Avhandlingen är, som Bentsen säger, sålunda mer deskriptiv än analytisk. Och så är det. Mycket deskriptiv till och med. Men en deskriptiv ansats innebär ju inte att resultaten inte skall vridas och vändas på och diskuteras. Detta saknar jag något i såväl diskussionen som konklusion. Bentsen fortsätter i stor utsträckning att beskriva och sammanfatta resultaten istället för att problematisera och diskutera dessa utifrån tidigare forskning eller med hjälp av teori. Med en sitt eklektiska teoretiska synsätt på vetenskap skulle också en samhällsteoretisk utgångspunkt och kritisk lärandeteori i kappan varit till hjälp i diskussionsdelen. Utan denna ansats blir resultaten ganska intetsägande och den utlovade förståelsen av udeskolefenomenet uteblir till viss del.

Men är då avhandlingen explorativ? Bentsen går ganska hårt åt sin egen metod i såväl diskussion som konklusion. Han är sin egen bistra domare, kan man säga. Men i denna självkritik visar han att han utvecklats under processens gång och tagit klivet från idealist till kritisk forskare, inte minst i de två sista artiklarna. Välgörande. Men självkritiken tar sig ibland sådana former att man som läsare till slut börjar fundera hur man skall tolka resultaten. Är beskrivningen tillförlitlig? Ser det ut så här? Och eftersom Bentsen själv påvisar brister och tillkortakommanden behöver ingen annan göra det. Han levererar en rad förslag på vad forskare och politiker och samhällsplanerare bör fästa sin uppmärksamhet på framöver. På så sätt är avhandlingen explorativ.

Man kan när man läser avhandlingen ana att Bentsen är och har varit engagerad i udeskole i sin yrkeskarriär. Vi får hoppas han fortsätter med sitt engagemang och att han med sin nyvunna(?) kritiska blick och utvidgade kunskap kan ställa upp nya djärva forskningsfrågor och leverera den förståelse för udeskole som nu i viss mån uteblev. Jag hoppas också att Bentsen i framtiden kan rikta ett tack till andra forskarkolleger än manliga.

© Birgitta Fagrell 2011.

Boken kan beställas från författaren. Skriv till pbe@life.ku.dk. Den kostar DKK100.