En sammanställning av hanterande av och agerande vid olyckor och skador i stallet

Klara Boije af Gennäs
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö universitet

Ridsporten utövas av en halv miljon ryttare i Sverige. Internationellt räknas ridsporten till de farligaste sporterna att utöva sett till antal och typ av skador och dess allvarlighetsgrad. Den mest förekommande orsaken till ridskador beror på att ryttaren ramlar av eller blir avkastad från hästryggen och de mest förekommande skadorna som har dokumenterats är skallskador och benbrott.

I min forskning och framför allt i mitt avhandlingsarbete om ridsportens skador hos ungdomar så håller jag alltid ögonen öppna för initiativ gällande skadeförebyggande och ridsäkerhet. Av en händelse så fick jag upp ögonen för boken Säker ridsport: Förebygga, agera och hantera skador på 50 sidor av Linn Byman, Anna Jansson och Tova Gjertz. Författarna är själva aktiva inom ridsporten och Linn Byman är utbildad HLR-instruktör.

Boken är inte en lång snirklig vetenskaplig metodbok eller ämnesspecifik reflektion av ridsportrelaterade skador och olyckor, utan en översiktlig handbok och guide i händelse av skador och olyckor i stallmiljö. Handboken bidrar med korta och enkla instruktioner för att hantera hjärnskakning, akut sjukdom, olycksfall, ögonskada, tandskada, brännskada och skador på skelett och mjukdelar. Författarna har även sammanfattat första hjälpen (L-ABCDE), hjärt-och lungräddning (HLR) samt illustrerat en översikt av Svenska Ridsportförbundets hjärntrappa. Handboken bidrar inte innehållsmässigt med något nytt utöver att samla redan befintlig och lättillgänglig information från internet, med andra ord ett innehåll som också liknar Svenska Ridsportförbundet samling av säkerhetsanvisningar i häftet Säker med häst från 2018.

Handboken riktar sig främst till ridsportens aktörer som söker ett utbildningsmaterial om skadehantering för unga- och vuxna i stallet. Författarna beskriver att boken är avsedd att användas till de ”pedagogiska insatserna på ridskolor, där säkerhet och kunskap redan är viktiga grundpelare”.  Genom att sprida kunskap kring hur man hanterar olika skador och olyckor så kan vi enligt författarna ”hantera och förebygga skador och olyckor inom ridsporten”. Avslutningsvis, för att kunna användas som ett pedagogiskt underlag för instruktörer erfordras konkreta förslag på eller instruktioner för hur kunskapen i boken kan övas och diskuteras.

Handboken faller inte in i den idrottsvetenskaplig litteraturen, inte ens i vid mening, men i baksidestexten beskriver författarna att bokens innehåll är baserat på ”beprövad erfarenhet och aktuell forskning”. Det är naturligtvis positivt, men ett påstående som jag som läsare har svårt att verifiera när jag läser handbokens texter. De källor som använts är allmänt erkända och relativt pålitliga, bestående av 1177, Läkartidningen, folksam.se, ridsport.se och hlr.nu, men det saknas en detaljerad referenshantering. vilket gör att läsaren inte har möjlighet att enkelt identifiera bokens exakta informationskällor. Källmaterialet behöver specificitet och peer review-granskade forskningsartiklar för att gå hand i hand med författarnas beskrivning av handbokens innehåll. Sammanfattningsvis, för att demonstrera för läsaren att materialet är valt med omsorg och med ett källkritiskt öga så hade innehållets trovärdighet stärkts med en mer detaljerad källhantering.

En betydande del av handboken består av illustrationer av både barn och vuxna i stallet, som rider eller är på väg att trilla av. Flera bilder illustrerar också mer specifika skadesituationer som till exempel benbrott, nackskada och kraftig blödning. Majoriteten av bilderna ser ut att vara skapade genom AI och tecknade vilket skapar en känsla av att vara anpassat för yngre läsare, eftersom de även skapar en distans till jobbiga och ibland svåra situationer. De få bilder som är tagna av författarna själva är tydliga och visar stallklädda tjejer som utför HLR på vuxna och barn.

För att utveckla arbetet med att förebygga olycksfall och skador inom ridsporten är kunskap och utbildning nödvändigt. Utöver det krävs även engagemang, motivation och en kulturell förändring. Denna bok visar att det finns ett engagemang för att utveckla sporten i en riktning som kan påverka hanteringen av skador positivt för en säkrare ridsport i Sverige. Trots brister så är detta utbildningsmaterial en bra början, men det behöver utvecklas och förbättras i kommande upplagor med fler och specifika källor, pedagogiskt stöd, samt genuina bilder.

Sammantaget är boken ett värdefullt initiativ och tillägg till förbundets utbildningsmaterial för hantering av skador och olyckor i stallmiljö. Med bokens verktyg för en säkrare miljö tillgängliga så ligger nu ansvaret på verksamhetsansvariga och ledare att de övas och repeteras för att rädda liv. Framöver är det här definitivt en bok som jag kan se hänga tillgängligt på anslagstavlor i stall runt om i Sverige.

Copyright © Klara Boije af Gennäs 2025