Idrottsämnets pedagogik

Tags:

Print Friendly, PDF & Email
Gunn Nyberg
UTEP, Stockholms universitet


Richard Tinning

Pedagogy and Human Movement: Theory, practice, research
247 sidor, hft., ill.
Abingdon, Oxon: Routledge 2010 (International Studies in Physical Education and Youth Sport)
ISBN 978-0-415-67734-9


Den här boken är skriven av en pedagog med stor erfarenhet av, och ett gediget kunnande i området fysisk aktivitet, rörelse, kropp och hälsa. Richard Tinning är professor i Pedagogy and Physical Education vid School of Human Movement Studies (HMS), University of Queensland. Han ger läsaren olika perspektiv, väl teoretiskt underbyggda, på hur studier av, och arbete med, fysisk aktivitet, kropp och hälsa kan bidra till olika slags ’pedagogiskt arbete’ (pedagogical work) eller annorlunda uttryckt, hur alla som är engagerade i forskning och utbildning inom dessa områden medvetet eller omedvetet bidrar till hur man bland annat ’lär sig’ att se på fysisk aktivitet, sin kropp och vad en hälsosam livsstil innebär.

Det gemensamma namnet för verksamheten där aktörer inom områden som berör fysisk aktivitet, kropp och hälsa utbildat sig benämner Tinning ”Human Movement Studies”, vilket förkortas genomgående till HMS. HMS inbegriper underdiscipliner som idrottstränarskap, lärarskap i idrott (P.E), fysiologi, biomekanik, motorisk kontroll, träningslära, idrottssociologi, idrottspsykologi, idrottshistoria m.m. Boken är indelad i fem delar; 1, Introducing pedagogy, 2, Pedagogy for physical activity, 3, Pedagogy for the body, 4, Pedagogy for the health,5, Researching pedagogy.

Första delen, Introducing pedagogy, behandlar begreppen pedagogik, didaktik och idrottspedagogik (sport pedagogy) och belyser skillnader i betydelser beroende på i vilken kultur och vilket sammanhang de används och förekommer. Det är intressant läsning, och här ges en bild av hur exempelvis didaktikbegreppet uppfattas i den engelskspråkiga världen, som en normativ tekniskt relaterad metod, till skillnad från vad fallet är i flera europeiska länder (Tyskland, Frankrike, Norden), där didaktik har en mycket närmare relation till vårt svenska pedagogikbegrepp.

Tinning förespråkar pedagogikens betydelse för vår kunskap inom HMS-området samt vikten av idrottspedagogikens bidrag i det breda fält som inbegriper inte bara lärarskap och tränarskap utan också de utbildningsmiljöer, formella såväl som informella, som uppstår i mötet med forskning och utbildning i alla underdiscipliner i HMS. Idrottspedagogik bör, menar Tinning, kunna hjälpa oss att se samband mellan sådant som kanske inte till synes verkar ha samband, hjälpa oss att se det i många fall osynliga ’pedagogiska arbete’ som sker i relation till fysisk aktivitet, kropp och hälsa. ’Pedagogiskt arbete’, menar Tinning, är något som sker om det finns en intention att lärande ska ske, vilket kan inträffa i många sammanhang, från föreläsningar på universitet till användande av dataspel, men det är inte alltid det avsedda lärandet som uppnås. Vi bör vara uppmärksamma på det oavsiktliga (unintended) lärandet, menar han. Innehållet i detta första avsnitt tjänstgör som en teoretisk plattform för efterföljande avsnitt där Tinning mer ingående beskriver hur olika former av ’pedagogiskt arbete’ sker inom områden som fysisk aktivitet, kropp och hälsa: Pedagogy for physical activityPedagogy for the body ochPedagogy for health.

Här presenteras Linggymnastiken och Labans rörelsepedagogik såväl som exempel från dans- och simundervisning och en trampettlektion som uttryck för ’pedagogiskt arbete’.

I delen Pedagogy for physical activity ges exempel på olika sammanhang (lektioner i idrott, idrottsträning, gym, skidskolor m.m.) där ’pedagogiskt arbete’ sker, men Tinning uppmärksammar också sammanhang som många av oss inte direkt förknippar med pedagogiska praktiker, till exempel det ’pedagogiska arbete’ som uppstår i mötet mellan läsaren och olika hälsomagasin och sporttidskrifter, framför videon och på internet. Dessa områden och det ’pedagogiska arbete’ som sker såväl som resultatet därav beskrivs som relativt outforskade. Tinning tror dock att det behövs ett ”fashion shift” gällande det akademiska forskningsintresset för att dessa miljöer ska tilldra sig intresse för pedagogisk forskning.När det gäller forskning om ämnet idrott i skolan som miljö för det ’pedagogiska arbetet’ finns det dock mer att redogöra för vilket Tinning också gör. Läsaren får ta del av Tinnings forskningsöversikter, analyser och diskussioner. Exempelvis ställer sig Tinning frågan varför DEP-modellen (Demonstration-Explanation- Practice) är så dominant, och han diskuterar andra pedagogiska modeller med utgångspunkt i bland annat Mosstons ramar för undervisning. Han ger exempel på olika lärandemiljöer tagna från undervisning i skolan och diskuterar dessa i relation till forskning och det ’pedagogiska arbete’ som kan ske. Här presenteras Linggymnastiken och Labans rörelsepedagogik såväl som exempel från dans- och simundervisning och en trampettlektion som uttryck för ’pedagogiskt arbete’. Exempel på olika lärandeteorier såsom situated learning, Game Sense och Teaching Games for understanding diskuteras också. Det ’pedagogiska arbete’ som sker och den forskning som man relaterar till i tränarvärlden analyseras också och här belyser Tinning den naturvetenskapliga kunskapsbasens dominans i tränarutbildning och forskning samtidigt som han argumenterar för ett större inflytande från den pedagogiska kunskapsbasen, eftersom tränares praktik är starkt präglad av just ’pedagogiskt arbete’.

I delen Pedagogy for the body diskuterar Tinning bland annat den naturvetenskapliga kunskapssynen; ”kroppen som ett biofysiskt ting” som präglar HMS-området. Här belyser och diskuterar han det ’pedagogiska arbete’ som uppstår i mötet med omklädningsrum, träningslokalers arkitektur och inredning samt tränings- och testutrustning, och han tar särskilt upp det dolda oavsiktliga lärandet som kan bli konsekvensen av den tekniskt rationella kunskapssynen som genomsyrar kroppsövningskulturen i stort. Förutom att Tinning vill visa på betydelsen av att medvetandegöra det ’pedagogiska arbetet’ och dess tänkbara konsekvenser ger han också förslag på alternativa synsätt på kropp och kroppsövningar som kan bidra till att ge en annan mening åt kropp och rörelse än vad det tekniskt rationalistiska synsättet kan bidra med. Skolans idrottsundervisning behandlas i relation till det lärande om den egna kroppen som kan uppstå i mötet med innehållet, lärarens undervisning och även lärarens kropp. Tinning ger även här exempel på lektioner där han analyserar det möjliga, och i många fall negativa, lärande som kan utvecklas hos barn och ungdomar när det gäller synen på sig själv och sin kropp.

Tinning skriver själv att hans kategorier, bokens olika delar, ”blöder”. Pedagogik för fysisk aktivitet, för kroppen och för hälsa sammansmälter i stora delar vilket innebär att den fjärde delen, Pedagogy for health, till stor del också är, eller blir, pedagogik för kropp och fysisk aktivitet och därmed också exempelvis idrottsundervisningen i skolan. Olika diskurser om kropp, fysisk aktivitet och hälsa påverkar våra sätt att tänka kring syfte och mål med skolans kroppsövningsämne, träning och vad som exempelvis räknas som en hälsosam livsstil. Övervägande delen av den litteratur som används inom HMS präglas, skriver Tinning, av ett särskilt sätt att tänka kring kropp och hälsa – det västerländska rationalistiska perspektivet. Tinning är dock noga med att inte förringa den kunskap som den naturvetenskapliga forskningen bidrar med men han menar att den kunskapen inte är tillräcklig för att hjälpa människor att hitta den balans mellan ”security and risk, opportunity and danger” (s. 153 ref till Elliot) som krävs för ett välbefinnande i dagens samhälle.

I bokens sista del; Researching pedagogy, beskriver Tinning sin egen forskningsresa som påbörjades efter utbildningen till lärare i idrott. Olika paradigm och metodologiska perspektiv som präglat och präglar utvecklingen av den idrottspedagogiska forskningen diskuteras utifrån Tinnings eget perspektiv vilket speglar en vädjan till acceptans och förståelse mellan anhängare av olika perspektiv.

Alla som på något sätt är involverade i fysisk aktivitet, idrott och rörelse; idrottslärare, idrottslärarutbildare, idrottsfysiologer, idrottstränare, hälsopedagoger och hälsocoacher, kan i den här boken hitta ett sätt att ta ett steg tillbaka och se på sin egen roll i den verksamhet man befinner sig. Richard Tinning bidrar med förslag till teoretiska perspektiv som kan hjälpa olika aktörer inom HMS-området att få syn på det, ofta dolda, ’pedagogiska arbete’ som kan uppstå i sammanhang där fysisk aktivitet, kropp och hälsa står i centrum för verksamheten.

Med hjälp av Bernstein förklarar han bland annat den process som sker när vetenskaplig kunskap, sprungen ur laboratoriet, omformas (the re-contextualizing process) och hur vissa ’dolda’ diskurser påverkar sättet att presentera kunskapen i processens slutskede, i klassrummet, föreläsningssalen eller idrottshallen. Insikt i och medvetenhet om sådana processer borde väl räknas som viktig kunskap för alla som på något sätt är, eller kommer att bli, verksamma i sammanhang som berör fysisk aktivitet, kropp och hälsa.

© Gunn Nyberg 2012.


Köp Pedagogy and Human Movement från Adlibris.se
Kjøp Pedagogy and Human Movement fra Capris.no
Køb Pedagogy and Human Movement fra Adlibris.dk
Buy Pedagogy and Human Movement from Amazon.co.uk
Buy Pedagogy and Human Movement from Amazon.com
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message