Tre perspektiv på team

Reinhard Stelter & Morten Bertelsen(red)
Team: Udvikling og læring
292 sidor, hft.
Virum: Dansk Psykologisk Forlag 2005
ISBN 87-7706-448-8

Teologen och filosofen John Donne formulerade i en välkänd fras att ”no man is an island…”.  Denna utsaga speglar väl intresset för gruppen (eller ”teamet”), dess liv och utveckling. Som redaktörerna Reinhard Stelter och Morten Bertelsen påpekar i introduktionskapitlet till den danska (skriven helt på danska) boken ”Team:Udvikling og læring” är arbetet i ett team och funderingar kring hur man kan få ut som mest av ett team en naturlig ingrediens i vardagen inom såväl idott som näringsliv. Syftet bakom boken är sålunda väl förankrat och behovet av att förstå teamet och dess utveckling är stort inom en rad olika domäner.

Bokens innehåll och bakgrund bygger på ett seminarium anordnat av Dansk Idrætspsykologisk Forum (DIFO) år 2004. Majoriteten av böcker på detta område fokuserar traditionellt på gruppen och teambuilding. Här skiljer sig den aktuella boken då man istället lyfter fram teamet ur ett utvecklingsperspektiv. I argumentationen kring val av inriktning definierar man ett team som en underkategori av en grupp som är mer prestations- och effektorienterad. Det handlar alltså om en subgrupp med tight sammanslutning och med ett tydligare mål. Anledningen till att man valt ett utvecklingsperspektiv är för att detta begrepp, i kontrast mot det mer kortsiktiga och tillfälliga begreppet teambuildning, handlar om ett långsiktigt processorienterat lärande.

Rent innehållsmässigt består boken av nio kapitel indelade i två delar. Den första delen är en mer teoretisk del där ”tænkning om team” lyfts fram. De fyra kapitel som ska representerra det teoretiska tänket kring ett team fokuserar bl.a. på teamutveckling genom berättelser (sk. ”narratives”) utifrån ett socio-centrerat perspektiv, teamutveckling i relationer genom systemtänkande, teamutveckling i skolan, samt teambuilding i elitbollspel. Bokens andra del handlar om teamet utifrån ett reflekterande praktiker-perspektiv. Här är ambitionen att knyta an det teoretiska perspektivet som läggs i del ett med praktiska exempel och fallbeskrivningar av utvecklingsarbetet med olika team. Den andra delens fem kapitel beskriver bl.a. teamutveckling i idrottsindervisningen, teambuildning i elitidrott, teamutveckling i näringslivet, samt myter om team utifrån ett organisationspsykologiskt perspektiv. Sista kapitlet används för att knyta ihop säcken och sammanfatta innehållet.

Ska man försöka summera de intryck som boken ger är nog devisen ”bredd på ont och gott” ett lämpligt val. Utifrån ett strikt idrotts- och idrottsvetenskapligt perspektiv är bokens styrka (bredden) även dess akilleshäl. Bokens fokus ligger brett på teorier och tillämpningsredskap kring teamet och dess utveckling inom en rad olika domäner, t ex idrotten, skolan och näringslivet. En tydlig observation är sålunda att boken spänner långt utanför idrottens värld och därmed vänder sig till en bredare grupp än enbart traditionellt idrottsfolk (t ex idrottare och tränare). Detta recept är, som brukligt, inbakat med såväl förtjänster som problem. Å ena sidan ger det den tunnelseende idrottsforskaren en möjlighet att lyfta på brunnslocket och insupa kunskap från andra domäner (idrott är ju inte allt och allt som är idrott är inte bara idrott enligt gammal ackumulerad visdom). Å andra sidan krävs det ofta att tankarna får snurra ett eller flera varv extra i de kognitiva rondellerna i hjärnan innan intressanta och relevanta kopplingar till det egna området kan göras från främmande teorier och domäner. Med andra ord, risken är stor att den idrottsintresserade läsaren snabbt tröttnar på områden och kapitel som inte direkt bottnar i den verklighet man känner igen. Inom vissa kapitel i den aktuella boken, t ex de med fokus på teamutveckling i skolan eller i relationer, bedömer jag denna risk tyvärr som uppenbar. Även om inte detta motverkar bokens syfte att spegla teamet utfirån en bred lins, snarare tvärtom, så bidrar denna bredd till att enbart vissa delar av boken känns relevanta för en akademiker eller student inom idrottsvetenskap. Utifrån samma premisser känns tyvärr ännu färre delar av boken handgripligen relevanta för en tränare eller ledare på idrottsfältet.

En viktig förtjänst med flera av de tyngsta teorierna och ramverken inom den idrottspsykologiska socialpsykologin är att de har en tydlig förankring i den praktiska idrottsmyllan; dess begrepp pratar idrottens språk och dialekt. Kopplingen till den vardagliga verksamheten känns då ofta naturlig för en tränare/idrottare. De kapitel som känns mest givande i den aktuella boken är just de som utgår från vedertagna idrottspsykologiska teorier kring lagsammanhållning, teambuildning och coaching och sedan kopplar på ett idrottsperspektiv. Detta gör framförallt kapitlen kring team i elitbollspel och elitidrott förtjänstfullt. Tyvärr blir dock andra kapitel som lyfter fram teamet utifrån ett socio-centrerat perspektiv eller systemperspektiv lätt otillgängliga på grund av att de är för teoretiska/filosofiska och misslyckas med att tala idrottens språk på ett tydligt sätt. Detta såvida inte läsaren redan är väl teoretiskt insatt inom dessa områden. För den genomsnittlige tränaren eller praktikern är dock risken stor att resultatet av mötet med de ganska avancerade teoretiska begrepp som dyker upp i boken, t ex intentionalitetshierarkier, embodiment och affordances, snarare blir förvirring än upplysning. Även om kopplingen till nya begrepp och perspektiv givetvis kan vara förknippat med ny kunskap och förståelse och avsevärd utveckling inom fältet, ställs extra stora krav på författarna att ta ned begreppen på mattan och spegla dem i praktiska och tydliga idrottsrelevanta exempel för att ge dem mening. Kopplat till begreppet affordances så erbjuder även bokens bredd ifråga om medverkande författare och områden (som sagt alltifrån idrott till skola och näringsliv) läsaren fina möjligheter att bredda sin kunskap kring team och dess utveckling. Dock krävs förmodligen även här att läsaren själv redan har en stor databank av erferenheter från olika domäner och även en viss teoretisk förförståelse för att man ska kunna tillgodogöra sig de möjligheter som boken erbjuder. Med andra ord, är man en ganska teoretiskt kunnig  person med praktisk erfarenhet kring utveckling av team som letar efter nya infallsvinklar kan boken fungera utmärkt som komplement till befitntlig litteratur, ett smörgåsbord av praktiska exempel och teoretiska/filosofiska tankesätt. Är man istället en relativ nybörjare ifråga om teoretiska perspektiv gällande team och grupputveckling finns det andra böcker på området som är enklare, mer tillgängliga och dessutom fokuserar helt och hållet på team inom idrotten. Är man dessutom svensk och vill undvika ett och annat språkligt hinder på vägen finns det till och med alternativ på svenska.

©   Magnus Lindwall 2006

	Köp boken från Bokus.se
	Kjøp boken fra Akademika.no
	Køb bogen fra Saxo.dk