En överblick av idrottens utveckling under 2024: Analys och recension av en rapport

Björn Anders Larsson
Ekonomicentrum vid Lunds universitet och IdrottsEkonomiskt Centrum, IEC, Lund

Centrum för idrottsforskning CIF har genomfört 2025 års uppföljning av statens stöd till idrotten. Sedan 2009 har CIF regeringens uppdrag att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd. Det sker genom ett indikatorsystem, tematiska fördjupningsstudier som regeringen bestämmer samt bevakning av forskningsresultat inom kunskapsområdet.

Kapitel 1 (24 sidor) innehåller en analys av det ideella engagemanget inom idrottsrörelsen. Kapitel 2 (3 sidor) redovisar det statliga anslagets utveckling. Kapitel 3 (81 sidor) behandlar uppföljningen av utvecklingen genom 21 indikatorer inom 5 målområden.

Först en bakgrund som inramar eller begränsar 2025 års uppföljning av statens stöd till idrotten recensenten.

Idrotten i Sverige stöds av staten (riksdagen) varje år med ca 0,05% av Sveriges BNP (2024 var BNP SEK 6 600 mdr). Andra utvecklade nationella ekonomier ger motsvarande statliga stöd, men det som är unikt för Sverige är de 290 kommunernas mycket stora struktur av anläggningar och driftkostnaderna för dessa. Kostnaderna per år är ca 8 000 mkr (avgränsningar är svåra att göra, vissa hallar och andra anläggningar ingår i skolor och andra fastigheter). IEC har beräknat antalet kommunala anläggningar till ca 70 000 (från små basketbanor på grus, via motionsslingor, till stora arenor).

I ett annat stort perspektiv kan vi påstå att ca 10% av alla invånare lever ett liv med fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska problem.

I rapporten analyseras hur detta kommunala stöd ger effekter ställda mot statens fastställda mål, strategier etc. som regeringen och RF formulerar för hela landet. Rapporten gör en detaljerad och faktabaserad datainsamling, redovisning och målrelaterad analys av detta samspel i samhällets aggregerade system ”statens stöd av idrotten”.

Variationerna i deltagarantal mellan de 72 idrotterna, i de ca 19 000 föreningarna och de 290 kommunerna är stora och analyseras inte.

Recensionen följer Årsrapportens innehåll i avsnitten 1-3 men inleder med en problematisering av rapporten

Diskussion

Hur mycket uppnår idrottens organisationer i de mått som i den dagliga diskussionen används om idrottens många (nyttiga) effekter? Skapas hälften av t ex faktisk folkhälsa (se FH, Statens Folkhälsoinstitut), eller kanske 10% ? Skapar den organiserade idrotten (RF-systemet) bara 5% av den värdegrund, etik etc. som formuleras som målet i den dimensionen?

De många indikatorerna skymmer de sammanfattande frågorna. Det är imponerande mycket data som mäts med indikatorerna men varför når inte idrottsrörelsen längre än till 1/3 av befolkningen?

Om vi räknar in alla mindre och regelbundna vardagsaktiviteter i hemmet, i arbete, i skolor och på fritiden kan vi föreställa oss att den genomsnittliga rörelsevolymen som 80–90% av befolkningen uppnår möjliggör ett socialt, kulturellt, ekonomiskt och fysiskt liv med stort eller någorlunda bra innehåll. I ett annat stort perspektiv kan vi påstå att ca 10% av alla invånare lever ett liv med fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska problem. Detta genom att vård, omsorg och ekonomiska transfereringar ”håller upp” individers överlevnad. Sådana indikatorer bör rapporteras kommande år.

1. Ideellt engagemang inom idrotten

Rapporten gör en analys av de ideella insatsernas omfattning i svensk idrott. Tillgängliga kvantitativa uppgifter presenteras i första kapitlet, sid. 5 till 29. Tesen är att dessa insatser tenderar att minska.

En motivering till uppdraget är enligt regeringen att en majoritet av svenska idrottsföreningar ”helt eller till övervägande del drivs av ideellt engagerade personer” som därmed bidrar med stora samhällsvärden även utanför idrottsrörelsen”

En mer djupgående mätning och analys av de olika resurserna som tillförs bör göras kommande år. Det gäller vilka olika typer av resurser som tillförs i pengar, timmar etc. och av de olika kategorierna av resurser. Deltagarna, tränarna, ledarna, ungdomarnas insatser utöver deltagande, föreningsadministratörer, föräldrarna, privata sponsorerna, kommunerna och dess personal i anläggningar och de olika kommunförvaltningarna etc. En komplex mix av olika resurstyper. Variationen i insatser är olika mellan olika föreningsstorlekar, anläggningstyper, olika verksamhetslogik som respektive idrott utgör.

Vad är ”deltagande” aktivt i idrottande, i ledning och tränarroller dvs hur ofta, hur många tillfällen och timmar.?

De tre begreppen ledare, deltagare och publik är olika i kvantiteter och innebörd och behöver preciseras i undergrupper och mätas bättre.

Genom att dessa dimensioner är olika definierade och avgränsade av olika intressenter uppstår olika tolkningar av effekterna av idrottens komplicerade sociala, demografiska, folkhälsomässiga och ekonomiska effekter i samhället. Om vi t ex påstår att ”landets alla skolor åk 0–9 och 2–3 års yrkesskolor och gymnasier” har mer eller mindre utbildning (stimulans till) i idrott är det avgörande för effekterna av hur denna skolidrott blir. Olika effekter har stor spridning   och det bör mätas och analyseras kommande år.

Kan en svag skolidrott kompenseras av de ideella i RF-anknutna idrottsverksamheterna? Kanske genom att barn och unga får hemläxa i olika fysiska övningar, etc.

2. Statens stöd till idrotten 2024

På samma sätt som de senaste åren 1922–23 redovisar rapporten även för 2024 ett stort antal nyckeltal som beskriver de viktiga kvantitativa volymerna i svensk idrott.

Deltagande i de RF-anknutna ca 19 000 föreningarna och de 72 Specialidrottsförbunden har stannat upp på en hög nivå. Ca 1/3 av befolkningen i Sverige deltar i föreningsdriven idrott, liksom i övriga nordiska länder. Varför är det inte en högre andel av befolkningen?

3. Indikatorer för uppföljning av statens stöd till idrotten

• Exempel på vidgad motion i Sverige med stöd av institutionella strukturer som kan ge mer allmän fysisk träning och därmed bidra mer till ökad folkhälsa
• Staten, regionerna och kommunerna har totalt 2 milj anställda som kan öka sin fysiska, psykiska och sociala förmåga i samarbete med sina egna kompetenta medarbetare som stöd
• 100 000 inom försvaret behöver utveckla de olika faktorerna i folkhälsa och förebygga skador och ohälsa.
• Regionernas och övriga sjukvårdens 500 000 stora personal måste öka kunskapen och interaktionen med övriga samhällets verksamheter.
• Kommunernas omsorg med äldre och övriga med stödbehov och folkhälsoarbete
• Skolor med barn från åk 0 till 9, gymnasier, yrkeshögskolor, högskolor och universitet kan stimulera fysisk och psykisk folkhälsa i samverkan med idrotten

Denna struktur och de belysta sambanden i målområdena är en bra grund för fortsatt uppföljning kommande år. Uppföljningen görs varje år med små förändringar. Rapporten är här välgjord, grundlig och relevant i sin analys och diskussion. Avsnittet redovisar rikligt med statistik som alltid när vi diskuterar svensk idrott. Men analysen kan fördjupas och nya indikatorer tillföras.

*          *          *

Förordningen om RFs bestämmelser och syftesparagrafer har delats in i fem målområden. Inom dessa finns 21 indikatorer. Här är en inledande kommentar om de fem målområdena:

1. Idrottens som folkrörelse

1.1 Medlemstalet i idrottsrörelsen. Bör kompletteras med antalet medlemmar i för folkhälsan näraliggande organisationer etc

1.2 Medlemmar specialidrottsförbund. Betyder olika i olika förbund.

1.3 Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten

1.4 Ideellt ledarskap i idrottsföreningar

1.5 Specialidrottsförbundens beroende av statligt stöd

1.6 Specialidrottsförbundens marknadsintäkter

Hur kan vi rangordna denna rörelse inom de 260 000  andra idéburna organisationerna? Vilka av alla dessa har störst inverkan på opinioner och värderingar hos det svenska folket? Vilka påverkar beteendena hos folket? Vilka påverkar folkets fysiska rörelse mest?

Tre förbund, fotboll med 1.6 miljoner medlemmar, och friidrott och golf med vardera en halv miljon, har tillsammans 2,6 miljoner medlemmar. Därtill har 13 förbund över 100 000 medlemmar. Dessa 16 förbund har 80% av RFs alla medlemmar.

Den överordnade empiriska tendensen är att idrottens tillgänglighet samvarierar med människors socioekonomiska position. Här behövs mer detaljerad kunskap i framtiden.

Ungefär 850 000 personer i åldern 6–80 innehade uppdrag som ledare, tränare, styrelsemedlem, domare eller funktionär i en idrottsförening 2023.

2. Idrottens effekter på folkhälsan är en komplex frågeställning

Enligt folkhälsoforskning är åtminstone ett 30-tal faktorer och samhällsförhållanden viktiga förklaringar till god folkhälsa. Rapporten berör endast några få av dessa.

2.1 Motion och idrott på fritid

2.2 Fysisk aktivitet hos vuxna på fritiden

2.3 Skadade i olycksfall inom idrotten

Kanske är sambanden mer ömsesidiga och interaktiva dvs god folkhälsa förklarar mer av värderingar och beteenden som leder till idrott. Högt deltagande i idrott förklaras av högre utbildning och högre inkomster. En studie som IEC genomfört 2025 med Föreningen Svenska Långlopp visar denna ”motionsbildning”. De ca 600 000 deltagarna i de 11 stora loppen (Vasaloppet, Vätternrundan, Stockholm Marathon, Lidingöloppet, Göteborgsvarvet, m fl) har högre utbildning, högre inkomster, högre ålder och en medveten hälsoskapande livsstil än genomsnittet inom idrotten (läs fotbollen). Folkhälsomyndigheten (FHM) rekommenderar minst 150 minuters pulshöjande aktivitet per vecka och detta uppnås av ca 60–70% av befolkningen med en minskad andel till 50% för åldrarna 65–84 år. Men nya data (RF, långloppen, IEC) visar tillväxt av medvetna långlöpare hos äldre.

3. Jämställdhet

Är jämställdheten på aggregerad nivå till 50/50 möjlig att uppnå från ett socialt och ekonomiskt idrottssystem som snarare skapar obalansen 70/30?

Här diskuteras barn och ungdomars deltagande i föreningsidrott och kvinnor och män på ledande positioner, samt kostnader för idrottsutövande.

Kostnader för individer och familjer varierar mellan olika idrotter. De högsta utgifterna 13 600 kr finns i högre inkomstskikten över 300 000 kr (RF/SCB 2023) Mycket höga årskostnader finns i vissa idrotter som segling, skidsport, motorsport och i elitträning i de flesta idrotterna. Dessa elitidrottare skapar inkomster via sina elitklubbar, sponsorer och från sina idrottsvinster. Den överordnade empiriska tendensen är att idrottens tillgänglighet samvarierar med människors socioekonomiska position. Här behövs mer detaljerad kunskap i framtiden. En enkel hypotes är rimligen att jämställdhet är tydligare i idrotter med låga kostnader och tvärt om.

4. Är idrottens skolning i demokrati, ansvarstagande och etik effektiv?

Hur sker detta? Är det kanske de institutioner och organiseringsformer som skapats med samspel mellan förbund, idrottsföreningar och kommuner och andra parter som minskar de deltagande individernas ansvarstagande? I sammanhanget bör ungdomar och deras uppdrag som ledare beaktas, liksom ideella ledares utbildning.

Doping  och incitamenten till fusk med egen kropp, utrustning, skatter och annan oetisk hantering ökar med större vinster och intäkter. Vilket kräver mer regler, kontroller, och högre straff vilket i sin tur undergräver de etiska goda värdena i idrotten. Den moraliska fostrans effekt avtar.

5. Kan idrottens, föreningarnas och individernas internationella konkurrenskraft öka?

Finns resurserna med nya och annorlunda organisationer? Är det mer statliga bidrag till förbund och träningsgrupper som ger internationell framgång? Framgångsexempel internationellt skapas ofta i täta kluster och nätverk där ledare, tränare och sponsorer bygger excellens lokalt. Framgång ger elitidrottaren ett varumärke som kan växlas över i mediapositioner och nya karriärvägar. Mer data och analyser behövs om hur detta kan förenas med laganda och solidaritet med laget, träningsgruppen etc.

Copyright © Björn Anders Larsson 2025