Lysande idrottskritiska essäer

Detta är en strålande bok skriven av en intressant och kreativ forskare! David L. Andrews forskning utgår från ett kritiskt sociologiskt perspektiv där studieobjektet främst utgörs av senkapitalistisk, amerikansk idrott. Andrews har varit framgångsrik inom detta område vilket resulterat i ett flertal artiklar och böcker, och han tjänstgör också som redaktör i de ansedda tidskrifterna Journal of Sport and Social Issues och Sociology of Sport Journal. Utan överdriva kan Andrews beskrivas som världsledande inom sitt område och i sin senaste bok har Andrews samlat ett antal bearbetade essäer som tidigare publicerats i olika tidskrifter.

Jag har svårt att se några direkta svagheter med denna bok. Att texterna tidigare publicerats märks genom variationen i de sporter som undersöks vilket gör att boken kan uppfattas som spretig. Men jag ser variationen som en styrka, i det att den understryker den alltmer omfattande förändring som modern, hyperkommersialiserad sport genomgår. Kort sagt: Det är en liten bok med ett stort innehåll som ger läsaren ett kritiskt, på gränsen till skeptiskt, perspektiv på sportens spektakel. Därför är det synd att denna förträffliga bok försetts med ett så fruktansvärt fult omslag, som endast kan försvaras med att det är antikommersiellt.

Andrews har en imponerande inblick både i de senaste årens forskning om den neoliberala och globaliserade sporten samt en djuplodande förtrogenhet med klassiska teoretiska tänkare från Marx, via Bourdieu till Baudrillard. Detta resulterar i dynamiska analyser som spänner från NBA:s globaliseringssträvanden till konsumtionskapitalismen påverkan på förortsfotbollen. Andrews lyckas visa hur marknadens logiker tränger fram på både makro- och mikronivå.

Jag har svårt att se några direkta svagheter med denna bok.

I det inledande avsnittet diskuterar Andrews kommersialiseringen som en process som både koloniserar och kannibaliserar sporten som kulturyttring. Omvänt, menar Andrews, har denna kommersialisering även inneburit en kulturalisering av det ekonomiska systemet. Denna förändring behandlas dock inte i bokens essäer. Den amerikanska sporten har, generellt sett, på grund av sin latenta kommersialiseringspotential helt enkelt välkomnat företagens och mediebolagens inflytande på verksamheten. Vinnarna i denna process heter neoliberalism och kapitalism. Denna bild gäller inte enbart den amerikanska sporten, med amerikansk wrestling som skräckexempel, utan processen pågår förmodligen i hela (väst)världen.

Som läsare är det svårt att inte skönja ett underliggande tvivel på den moderna spektakelsporten. I essän ”Rot beneath the Sporting Glitter” skönjer man denna misstro redan i rubriken. Det finns en underliggande politisk och normativ ton som manar läsaren till ökad självreflektion och kritisk hållning inför det vi utsätts för som sportmediekonsumenter, som åskådare och som deltagare i en konsumtionskapitalism som ständigt flyttar sina gränser närmare våra identiteter. Jag hade kritiserat Andrews för denna underton om det inte varit för den sista texten ”The End of Sport History?” där just denna normativitet förtydligas och diskuteras utifrån Francis Fukuyamas kontroversiella text Historiens slut och den sista människan (1992). Det är sällan jag läser texter som uttrycker en så välgrundad, kritisk hållning mot den fria marknadens neoliberalism där frånvaron av alternativ, som Andrews menar, har resulterat i en postmodern produktcivilisation som karaktäriseras av kulturell falskhet och djuplöshet.

Avslutningsvis, så exemplifierar Andrews texter och arbete hur sport som studieobjekt kan användas för att belysa och undersöka en vidare förståelse av samhällsförhållanden och hur marknadens logiker påverkar människors vardagsvillkor. Det är så sportforskningen är när den är som bäst!