Oregerliga kroppar: Fetma som situation, motstånd och kritik i Roxane Gays kroppsbiografi Hunger

uk-flagIn English

Helena Tolvhed
Historiska institutionen, Stockholms universitet


Foto: Annelie Drakman

Författaren och universitetslektorn i engelska Roxane Gay skildrar i sin bok Hunger: A Memoir of (My) Body (2017) – i svensk översättning Hunger. Historien om (min) kropp (2018) – sitt liv genom kroppsligt situerade upplevelser, trauman och insikter. Det är en bok som på ett ingående, och berörande, sätt gestaltar det våld (fysiskt, verbalt och symboliskt) och de kränkningar och inskränkningar som den feta kroppen utsätts för i såväl offentliga som privata rum. 

Gays kroppsmemoarer illustrerar hur kroppen formas, framträder och tolkas i dynamiken mellan det individuella och det kontextuella. Kroppen är här en position och en situation, formad av livshändelser, trauman och diet- och aktivitetspraktiker, som i sin tur genererar erfarenheter. I dessa processer kan, som Gays bok visar, också insikter, kritik och motstånd skapas. 

I denna essä diskuterar jag Gays bok i relation till en feministisk forskningstradition liksom till 2000-talets framväxande forskningsfält för Critical Health Studies och Critical Weight Studies/Critical Fat Studies. Dessa fält har uppmärksammat hur hälsa framträder som ett överordnat värde och livsprojekt i det senmoderna samhället, och hur hälsa har blivit lika med en smal och vältränad kropp. 

Vidare diskuteras i denna essä hur fetma som förtrycksgrund både liknar och skiljer sig från andra förtrycksgrunder. Avgörande är att fetma, inte minst i populärkulturen, ofta före- och framställs som ett val och som någonting som kan och bör åtgärdas. Ansvaret för detta förläggs på individen, omgiven av ett marknadsutbud av bantnings- och fitnessprodukter, tjänster och coacher. 

Här finns tydliga beröringspunkter med den kropps- och fettaktivistiska rörelse som vuxit fram på 2000-talet och ifrågasatt homogena kroppsnormer. Gays resonemang landar dock i en större komplexitet än ett okritiskt hyllande av ”kroppar i alla storlekar”. Det är, menar jag, en komplexitet kring kroppsnormer och hälsa som behöver beaktas inom såväl hälso- och idrottsforskning som i folkhälsoarbete och idrottsrörelse.


Hämta ned fulltextversionen av artikeln här!


HELENA TOLVHED är docent i historia och biträdande lektor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskning har framförallt behandlat hur genus har skapats, utmanats och omförhandlats inom idrott och träningskultur, från 1900-talets början fram till idag. I boken På damsidan. Femininitet, motstånd och makt i svensk idrott 1920–1990 (2015) studerades idrott som en historisk arena för underordning och marginalisering, men också för gemenskap och frigörelse för kvinnor. Därefter har hon främst arbetat med projektet ”Från folkhälsa till ’hälsoism’? Nya femininiteter och maskuliniteter inom hälsa och träning från 1970”.


Läs mer på idrottsforum.orgs temasidor om

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.