Uncle Sam på spel

Tobias Stark
Idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet

Den idrottsvetenskapliga forskningen har vuxit till sig rejält på senare år. Någon hejd på utvecklingen tycks inte heller vara att vänta i och med att alltfler lärosäten världen över kraftsamlar kring studiet av idrott som praktik och fenomen. För att synliggöra det spirande akademiska intresset – och lyfta fram betydande forskningsinsatser – lanserade Routledge i slutet av 1990-talet en särskild bokserie, betitlad Sport in the Global Society, under J.A. Mangans och Boria Majumdars överinseende, där framstående och redan publicerade forskningsbidrag skulle samlas och återutges i tematiska antologier. Till dags dato har mer än hundra volymer givits ut i serien, rörande allt ifrån Women, Sport and Society in Modern China till The Commercialication of Sport.[1] I det följande kommer tre av delarna, som på olika sätt behandlar USA:s särpräglade idrottskultur, att läggas under lupp.

Den första volymenen heter Sport and American Society: Exceptionalism, Insularity and ‘Imperialism’ och har sammanställts av Mark Dyreson och Mangan själv. Antologin innehåller tio uppsatser som utifrån olika ingångar diskuterar vad det amerikanska idrottslivets utformning egentligen säger om USA och dess förhållande till omvärlden. [2] Linda J. Borish och Tim Elcombe visar exempelvis i sina bidrag att den amerikanska exceptionalismens fluktuationer över tid medfört språngvisa reformer inom det amerikanska rekreations- och idrottslivet (s. 1–28). Holly Swyers och Murray Nelson demonstrerar för sin del hur den amerikanska isolationismen verkat för att bilda starka gemenskapsband i USA, under det att de söker efter den professionella basketens rötter i den amerikanska mellanvästern under mellankrigstiden (Swyers, s. 141–160), samt reder ut baseballstadion Wrigley Fields betydelse för den lokala identiteten i Chicago (Nelson, s. 45–65).

Dyresons eget bidrag handlar om hur föreställningar om amerikansk exceptionalism tvingade amerikanska mediebolag att utmana den internationella olympiska rörelsens tidiga ansträngningar för att kontrollera och sälja illustrationer från olympiska spel i syfte att amerikanisera globaliseringen (s. 29–44). Även Sean Fredrick Brown undersöker exceptionalismens betydelse för konsumtionsmönstrens utformning inom amerikansk idrott. Browns tes är att den amerikanska idrottspubliken är mer intresserad av att se amerikanska idrottsutövare per se, än den egentligen är road av att följa förment amerikanska sporter, såsom baseball och basket, något han menar blivit tydligt i och med den snabbt växande andelen utländska spelare inom dessa grenar (s. 161–190).

John Kelly följer i sin tur upp Jackie Robinsons så kallade ”integration” av major league baseball, och den effekt den haft på det amerikanska samhällslivet liksom världssamfundet i stort (s. 91–114). Kelly menar att integreringen av ”the national pastime” i USA ironiskt nog cementerade de amerikanska professionella ligornas isolering, vilket omöjliggjorde en alternativ utveckling där latinamerikanska och asiatiska spelare och lag systematiskt kunde ha införlivats i mer global version av baseball.

Även Benjamin Eastman undersöker kopplingen mellan etnicitet, nation och idrott. Eastman använder begreppen ”exceptionalism” och ”imperialism” som analytiskt nav för att kartlägga hur synen på den kubanske baseballstjärnan Adolfo Luques framgångsrika karriär i USA bidragit till att skapa en nationell identitet på Cuba (s. 191–227). Susan Brownell rundar sedan av volymen med en artikel, där hon begrundar en förment hägrande idrottskonflikt av stora mått, nämligen de idrottsliga relationerna mellan USA och Kina. Brownell framhåller det ironiska i Kinas önskan att radera ut västerländska orientalistiska föreställningar om kinesisk impotens genom att slå väst, och i synnerhet USA, på deras egen planhalva, så att säga, och mera specifikt i sommarspelen 2008 i Peking. Hon konstaterar avslutningsvis att om en lavin av olympiska segrar under 2008 krossade den gamla västerländska imperialistiska stereotypen om Kina som ”Ostasiens sjuke man”, så signalerar det inte blott ett enkelt paradigmskifte när det gäller den globala kulturella imperialismens mönster utan snarare seger för en  en speciellt västerländsk logik i den kinesiska kulturen. Denna logik förkunnar att idrottsliga framgångar symboliserar nationell makt (s. 228–248).

Den andra antologin heter America’s Game(s): A Critical Anthropology of Sport och är sammanställd av gästredaktörerna Benjamin Eastman, Michael Ralph och Sean Porter.[3] Volymens utgångspunkt är frågan ”How does one locate America in the sporting world?”. Den bärande tanken i de åtta bidragen är att amerikanska sporter som kategori måste ses över, med hänsyn tagen till de omfattande nätverk av expertis, pengar och prestanda som kommer från amerikanska atletiska institutioner såväl som inflödet av talanger från utlandet som upprätthåller amerikansk collegeidrott och professionell friidrott (s. i).

Volymens inleds med Boria Majumdars och Sean Browns artikel ”Why Baseball, Why Cricket? Differing Nationalism, Differing Challenges” (s. 1–18). Författarna diskuterar där hur amerikansk exceptionalism iscensatts i form av ett öppet avståndstagande från den brittiska nationalsporten, cricket, och en lika direkt gestaltning av baseball som ett autentiskt uttryck för amerikansk nationell identitet. Väl att märka är att Majumdar och Brown gör gällande att det aktiva uppfinningsarbetet av baseball som en ”typisk” amerikansk företeelse inte är något som tillhör det förflutna, utan hellre ska ses som en ständigt pågående process.

Därefter följer fyra bidrag i vilka Daimon Thomas (s. 19–33), Todd Crosset (s. 34–58), Holly Swyers (s. 5976) och John Kelly (s. 77–99) i tur och ordning visar på vikten av att begrunda hur amerikanska intressen, politik, institutioner och företag kan struktureras i och genom idrott och förstås som inte bara tecken i tiden, utan snarare som historiskt specifika konsekvenser av en förhärdad amerikansk liberalism som vill vara både regel och undantag och som medvetet verkar både lokalt och globalt.

Därtill illustrerar de hur slika projekt – oavsett om det rör sig om amerikansk utrikespolitik (Thomas), ett amerikanskt universitet (Crosset), ett enskilt samhälle (Swyers) eller ett företag (Kelly) – oavlåtligen är uppbundna av en av idrottens många inre spänningar, nämligen den städse ambitionen att förlita sig på regler och förordningar, men att samtidigt alltid vara beredd på att bryta mot dem när det gagnar ens intressen.

En av de tre gästredaktörerna, Michael Ralph, bidrar med artikeln ”Prototype: In Search of the Perfect Senegalese Basketball Physique” (s. 100–125). Ralph bjuder där på en rik etnografisk skildring av den glädje och sorg som följt i spåren av NBA-lagens aggressiva spelarrekrytering i Senegal. Han poängterar att:

The varied narratives about African basketball players all stress: (1) the dire political circumstances from which they are alleged to have arisen; (2) the diligence through which they transcended these circumstances; and (3) the humanitarianism they promote as evidence of their ’gratefulness’ – perhaps even, their nobility. And the particular disdain with which many African-American basketball players are presently viewed – which contrasts, profoundly, with the way African athletes are perceived – goes beyond the efforts of the NBA or the inclinations of one particular sportswriter. They have implications even more profound than the way certain racial stereotypes drive sports spectatorship and reporting. Crucial to consider about the perception that ’little’, ’shoeless’, ’tall guy[s]’, and ’saints’ spring up all over Africa is the way that sport, as we know it, entails a particular part of the world. The nicknames ’baby Shaq’ and ’Little Jordan’, in other words, reveal more than affectionate diminutives or Americanized nicknames; they speak to a legacy of paternalism that is part and parcel of a postcolonial gaze through which African subjects are sorted. Characterized and (de)valued (s. 113).

Benjamin Eastman gör å sin sida en djupdykning i kubanska baseballsupportrars vardagsliv i ett försök att förstå de försakelser och förvrängningar som uppstår i en ekonomi och kultur i kris – en kris som dessutom förtydligas av att talangfulla kubanska spelare flyr till USA för att spela i proffsligorna där (s. 126–157). Han pläderar för tanken att deras

shifting allegiances and multiple loyalties are not the fatted steps of neo-liberal novices but rather the results of historical praxis, necessarily partial and always in progress as they are wrought by these men in their daily lives, in which redeeming features still exist simultaneously with the physical decay and moral degradation of the ’special period’ (s. 145).

I volymens sista bidrag begrundar Alan Klein de påfrestningar som baseballen erfar i och med att spelets ställning som USA:s nationalsport utmanas under trycket av tilltagande ”latinisering” (s. 158–172). Klein pläderar för tanken att den traditionella USA-dominansen av dominikansk baseball har transformerats till mer reciprokala relationer, präglade av ömsesidigt utbyte och ett win-win-förhållande, varvid dominikanska spelare, coacher och investerare dragit nytta av ett växande amerikanskt beroende av latinska talanger.

Den tredje antologin är sammanställd av C. Richard King och rör Native Americans and Sport in North America.[4] I den första av volymens elva artiklar påminner Frank H. Goodyear III om att den nordamerikanska ursprungsbefolkningen ”uppfunnit” allsköns atletiska aktiviteter, samt att dessa många gånger imponerat på de europeiska kolonisatörerna (s. 1–16). Det sagt slår Goodyear fast att romantiska avbildningar av Choctaw-stammens lacrossematcher tragiskt nog:

contributed to their further marginalization as a vital community in the eyes of Euro-American society. By their association with such a ’primitive’ sport, the Choctaw became little more than the most basic hunting and gathering people, rather than active agents attempting to reconstruct their lives in the wake of tragedy. (s. 14)

Mot denna bakgrund diskuterar sedan Darcy Plymire västerländska medierepresentationer av den mexikanska Tarahumara-stammens sägenomspunna löparförmåga. Hon menar därvidlag att de journalistiska skildringar som framställer Tarahumaralöparna som oförtröttliga naturbegåvningar gör våld på människorna ifråga, eftersom de porträtteras som ”ädla vildar (s. 17–29).

Mediala representationer av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen står även i centrum i Mark Rubinfelds och Ellen Staurowskys essäer. Rubinfeld analyserar allehanda press- och filmmaterial för att belysa de populärkulturella bilderna av idrottslegenden Jim Thorpe, varvid författaren skisserar hur sådana bilder vidmakthållit makt- och privilegiestrukturerna i USA (s. 30–52). Detta medan Staurowsky undersöker mer nutida populära avbildningar av indianer inom sport, och hon blottlägger hur många framställningar ger uttryck för implicita rasistiska föreställningar, samtidigt som de tjänar till att förvanska bilden av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen (s. 53–75).

Efter dessa utgjutelser om hur rasism och stereotypa representationer präglar idrottsvärlden går de resterande essäerna mer på djupet med frågor om hur den nordamerikanska ursprungsbefolkningen har förhållit sig till olika assimilerings- och marginaliseringsförsök. Wade Davies och Richard Clow kartlägger exempelvis dramatiken kring ”St Francis Mission Indian teams” deltagande i de katolska skolmästerskapen i basket i mellankrigstidens Chicago (s. 76–94), medan Matthew E. Kreitzer klargör idrottens betydelse för Shoshone-stammen i norra Utah (s. 95–109).

Eric Anderson diskuterar därpå hur idrotten tjänat som glädjefylld rekreation för Navajo-befolkningen, samtidigt som den bildat underlag för kraftmätningar på ”lika villkor” med de europeiska kolonisatörerna, och därmed faktiskt även tjänat som ett redskap för motstånd mot den kulturella övermakten (s. 110–129). Detta medan Michael Robidoux noterar den under kolonialtiden ökande betydelsen för idrottstävlingar mellan franska nybyggare och ”indianer” i Kanada, varpå han pläderar för tanken att dessa aktiviteter spelade en stor roll för formuleringen av den framväxande kanadensiska nationella identiteten (s. 130–147).

John Richard Stepp (s. 148–156) och Janice Forsythe & Kevin Wamsley (s. 157–177) problematiserar så hur idrottskulturer som kontaktzoner har givit upphov till såväl återupplivanden som överlevnader i ursprungsfolkens idrotter och samhällen. Volymen rundas sedan av med en essä där redaktören C. Richard King följer upp utvecklingen av och debatten om indianer som sportmaskotar, där han trycker på intersektionaliteten mellan rasism och sexism i skapandet och bestridandet av den sortens idrottsliga bilder (s. 178–202).

*          *          *

Samtliga bidrag i volymerna är välskrivna och ytterst läsvärda. Tillsammans ger de också en utomordentligt rik och nyanserad bild av den särpräglade amerikanska idrottskulturen. Särskilt aktningsvärt är annars den genomgående goda balansen i texterna mellan en djuplodande teoretisk instrumentering och en gedigen empirisk förankring.

På minuskontot noteras att författarurvalet ter något för snävt. Nog för att alla medverkande är kompetenta forskare med digra ämneskunskaper, men då flera personer går igen upprepade gånger både i referenslistorna och i författarregistret – samtidigt som andra stora forskarnamn på området knappt ens nämns i litteraturförteckningen – öppnar sig redaktörerna för onödig kritik om nepotism.

För övrigt är det lätt att förvånas över att volymerna i ett så magnifikt projekt som bokserien Sport in the Global Society inte sjösätts med någon mer påkostad formgivning än en sedvanlig akademisk tidskrift. Ett rikt bildmaterial hade med fördel kunnat förgylla de redan förträffliga antologierna än mer. Dessa invändningar ska nu inte skyla över det faktum att det här handlar om tre utmärkta forskningsprodukter rörande ett viktigt, men alltför förbisett akademiskt kunskapsområde. Gott så!