Vem är det som styr egentligen? Svensk kommunal idrottspolitik 1985–2017 – en fallstudie av Stockholms stad

0
41

uk-flagIn English

Paul Sjöblom
Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Stockholm


Foto: Louise Ekström..

Abstract

Syftet med denna studie är att analysera fördelningen av de allmänna idrottsresurserna över tid på lokal nivå – och dess konsekvenser. I fokus står begreppet styrning, det vill säga olika aktörers långsiktiga påverkan vilken leder till vissa specifika effekter. Metoden som används är en fallstudie av Stockholms stad, där materialet utgörs av det offentliga idrottsorganets sammanträdesprotokoll, samtida litteratur och inspelade och transkriberade intervjuer med företrädare för politik och förvaltning. Den analytiska ansatsen tas i historiska och samhällsvetenskapliga teorier och forskning om samhällsstyrning. Tre typer av samhällsstyrning studeras: hierarkisk samhällsstyrning, diskursiv samhällsstyrning och interaktiv samhällsstyrning. Undersökningsperioden är 1985–2017. Det är en period med betydande omvälvningar i det svenska samhället, inte minst när det gäller idrottsrörelsens utveckling och utvecklingen inom offentlig förvaltning. Undersökningen av styrningsformer och styrningspraktiker indikerar, att flera olika former och praktiker har verkat parallellt över lång tid och kompletterat varandra snarare än ersatt varandra. Primära resultat avseende den genomförda politiken är för det första att medelstilldelningen till idrottsrörelsen har ökat under 2000-talet. För det andra att resurserna i stort sett fördelas på samma sätt (i samma kanaler) som tidigare och att det huvudsakligen är samma fysiska aktiviteter, organisationer och samhällsgrupper som gynnas – medan andra i jämförelsen missgynnas. Detta trots att politiken sedan länge är fullt medveten om vilka de åsidosatta grupperna i fysiskt aktivitetshänseende är, vilka nya behov och önskemål medborgarna har, samt att det tas många nya initiativ för att åstadkomma förändring. Slutsatsen lyder att de strukturella faktorerna ekonomi, tradition och kultur har påverkat idrottspolitikens utformning efter 1985 mer än enskilda aktörer och deras artikulerade intressen och uttryckta värderingar.


Klicka här för att läsa denna referentgranskade artikel i Scandinavian Sport Studies Forum, Vol. 10 2019


Om författaren

PAUL SJÖBLOM är docent och lektor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Hans forskningsområde är idrottspolitik och samhällsstyrning, speciellt inom kommuner och inom idrottsmiljöer och idrottskulturer, speciellt avseende idrottsanläggningar och idrottsföreningar. Sjöblom har i sina publikationer framför allt fokuserat på organisationer (och individerna som agerar inom dem), där han studerat organisations- och verksamhetsprinciper och deras utveckling över tid i synnerhet. Det har handlat om att beskriva, analysera och försöka förklara normer, värden och till dessa kopplade beteenden och ageranden. Sjöblom har under senare tid skrivit det första kapitlet i den nya introduktionsboken till sport management, Idrottens organisationer i en svensk kontext (2018), varit redaktör för Idrottens samhällsnytta: En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle (2017), samt varit projektledare för temanumret om ”Den svenska idrottsmodellen” i den referentgranskade årsskriften Idrott, historia och samhälle (2015).


Läs mer på idrottsforum.org om…


Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.