Olympiska spel och terrorism – München 1972

Björn Sandahl
Södertörns högskola

Politik och den internationella idrotten har varit nära förknippade med varandra ända sedan den moderna internationella idrottens födelse. Allt sedan 1900-talets början har särskilt de olympiska spelen varit föremål för politiska manifestationer av antingen nationer, grupper eller individer som i ljuset av den uppmärksamhet spelen medfört försökt framföra politiska budskap. De olympiska spelen i München 1972 var dock unika genom att de uttryck de politiska manifestationerna tog under spelen var nya – aldrig tidigare hade ett politiskt motiverat terrordåd fått en sådan uppmärksamhet i samband med ett idrottsevenemang. För de allra flesta är just ”Münchenmassakern”, där 11 israeliska idrottare omkom efter ett gisslandrama, det som de olympiska spelen i München 1972 är kända för.

Händelserna i München har varit föremål för uppmärksamhet tidigare, både i dokumentär form och i form av spelfilm. Frågan har också berörts i idrottshistoriska verk, bland annat i Allen Guttmans biografi över Avery Brundage, The games must go on. Brundage var vid tiden för OS i München ordförande för den internationella kommittén och den som hårdast drev att spelen skulle fortsätta efter terrordåden. Nu har dock den första boken som uteslutande behandlar de Olympiska spelen 1972 publicerats, Münich 1972 – Tragedy, Terror and Triumph at the Olympic Games. Författare är David Clay Large, verksam vid Montana State University, som tidigare publicerat böcker om OS i Berlin 1936 och tysk historia under 1900-talet.

Man kunde förmoda att en bok om München 1972 huvudsakligen skulle fokusera på den politiska situation som ledde fram till massakern under spelen. Ur ett idrottshistoriskt perspektiv är det därför glädjande att Large istället utgår ifrån de olympiska spelen som sådana. Härigenom ges läsaren en bred berättelse som tar avstamp i idrottsevenemanget snarare än det politiska spelet. I en intressant inledning målar Large upp den situation under vilken spelen startade och även översiktligt beskriver händelserna under spelen och dess eftermäle. Här berörs de oundvikliga referenser till OS i Berlin 1936 som München behäftades med, såväl som den politiska situationen under spelen och massakern den 5-6 september 1972 där några av de mer långsiktiga konsekvenserna berörs. Även om inledningen därigenom avslöjar en del av innehållet i de resterande 300 sidorna fungerar det väl för att måla upp en stämningsbild för helheten.

Därefter följer sju kapitel under vilka läsaren får följa historien om de olympiska spelen i München. Dispositionen får betraktas som klassisk. De sju kapitlen följer i kronologisk ordning historien innan, under och efter spelen. I det första kapitlet ligger fokus vid hur de olympiska spelen kom att förläggas till München. Här får vi följa processen där München lyckades överträffa de andra tre sökande städerna för OS 1972, Detroit, Madrid och Montreal. Här fokuseras särskilt på de östtyska och västtyska relationerna vid den tiden, där försöken med en gemensam OS-trupp slutligen misslyckades och där Öst- och Västtyskland även i olympiska sammanhang började uppträda som två separata stater. Berättelsen övergår sedan i hur München fördes fram som kandidat inom Västtyskland och därefter i IOK. Large visar här hur Tysklands ökända 1900-talshistoria kom att bli en betydelsefull variabel i den politiska processen under budprocessen. Kapitlet vinner också på att Large ger berättelsen liv genom att lyfta fram de betydelsefulla personer som drev på för Münchens ansökan. Detta anslag följer sedan boken igenom.

I det andra kapitlet flyttas fokus till planeringen inför OS 1972. München var som stad synnerligen illa förberedd för att agera värd för ett dylikt arrangemang och flera nödvändiga anläggningar saknades helt vid beslutet att tilldela staden värdskapet. Trots löften att försöka hålla tillbaka utvecklingen mot alltmer extravaganta spel kom München att karaktäriseras av sina massiva byggnadsprojekt, bland annat den välkända olympiska parken i anslutning till Olympiastadion. Här beskrivs såväl de internationella påtryckningar värdstaden utsattes för som de idéer som låg till grund för spelets symboler, byggnationer och aktiviteter. De ekonomiska förutsättningarna och sponsring ges också en närmare belysning såväl som konsekvenserna för de boende i staden.

Det är först i kapitel tre som politiken hamnar i förgrunden för studien. I kapitlet ”On the Eve of the Games” lägger Large upp en bild av den internationella situationen vid tiden för spelen. Huvudsakligen ligger relationerna mellan öst- och västblocket, och de förras kritik av lokaliseringen av spelen, i fokus för framställningen. Men här ges också en bild av situationen i mellanöstern och Afrika såväl som av den politiska situationen i Västtyskland. Dessa trådar vävs sedan samman i beskrivningen av de tyska säkerhetsförberedelserna inför spelen och de överväganden som arrangörerna och IOK ställdes inför. Här beskrivs också hur de tyska arrangörerna försökte hantera de problem och den kritik som uppkom för att inkludera så många nationer som möjligt i de olympiska spelen.

I kapitel fyra är det då till slut dags för berättelsen om själva spelen. Den som förväntar sig statistisk exercis och detaljerade beskrivningar av tävlingsgrenarna kommer dock bli besviken, men icke desto mindre ges här en relativt detaljerad beskrivning av spelens öppningsceremoni och tävlingarna. Simning får av förklarliga skäl ett stort utrymme i detta kapitel och både berättelserna om Rick deMont, som diskvalificerades efter anklagelser om dopning, och Mark Spitz, som vann sju OS-guld i simning under spelen, ges här rikligt med utrymme. Larges framställning vinner här förtjänster genom att de frågor som avhandlas sätts in i ett större sammanhang och därmed blir en berättelse om idrottens utveckling mer än en betraktelse över ett personöde. Därutöver tillägnas ett särskilt avsnitt kulturolympiaden som pågick samtidigt som idrottstävlingarna.

Det är således först i det femte kapitlet som bokens naturliga huvudnummer – attacken mot OS-byn och de efterföljande händelserna – kommer in i handlingen. Large har fram till detta kapitel skickligt balanserat tyngdpunkten mellan idrott och politik vilket gör att överflyttningen av fokus från idrott till de tragiska händelserna under den 5 och 6 september faller naturligt in i framställningen. Här ges en detaljerad beskrivning av händelseförloppet, både händelserna i den olympiska byn och den intensiva diplomati som följde av tagandet av gisslan. De fruktlösa försök som gjordes att lösa situationen från västtysk sida placeras också in i ett större sammanhang genom att Large väljer att placera in händelseförloppet i den politiska process som initierades av händelsen.

Berättelsen fortsätter i kapitel sex som beskriver händelserna från det att terroristerna begär att få fri lejd ut ur Tyskland till dramat vid flygbasen i Fürstenfeldbruck som slutade med att de nio kvarvarande i gisslan dödades. I kapitlet får vi också följa reaktionerna på terrordådet och de omedelbara politiska följderna såväl som det omedelbara efterspelet som slutligen ledde till att de olympiska spelen fortsatte efter att ha avbrutits som en följd av händelserna.

I det avslutande sjunde kapitlet återvänder följaktligen handlingen till idrotten och läsaren får här följa de avslutande dagarna av de olympiska spelen. Presentationen följer i samma stil som kapitel fyra och innehåller en hel del detaljer om händelserna under de sista dagarna. Idrottsliga händelser blandas med IOK:s hantering av det inträffade. Här ges också en beskrivning av de omedelbara reaktionerna efter spelen.

Large avslutar ”Münich 1972” som han inledde den. I en epilog dras mer långtgående konsekvenser av händelserna i München ur olika perspektiv: den fortsatta olympiska utvecklingen, liksom effekterna på hemmaplan i ljuset av spelens organisation och ekonomi, men även mer långtgående perspektiv gällande tysk politik och de fortsatta händelserna i den mellanösternkonflikt som var orsaken till att händelserna i München berörs.

Sammanfattningsvis är München 1972 en detaljrik och välskriven berättelse om de olympiska spelen. Massakern får av naturliga skäl en central roll men bokens innehåll är betydligt mer omfattande än en redogörelse för terrordådet. Boken hade utan tvekan haft ett stort värde oavsett om denna händelse inträffat eller ej och utgör ett tidsdokument för den problematiska OS-era där storpolitiken var mycket tydlig inför, under och efter spelen.

Large lyckas genom bokens fokus vid tävlingarna snarare än politiken skapa en gedigen berättelse om ett olympiskt spel utifrån flera perspektiv, där gisslandramat och den påföljande tragedin endast utgår ett. Den blir därmed intressant inte bara för den som intresserar sig för dessa händelser utan även för dem intresserade av olympisk historia ur ett organisatoriskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv.

Copyright © Björn Sandahl 2013