 |
|
ISSN 1652–7224 ::: Publicerad den 28 mars 2012 |
||||||||||||||
 |
Cykelsporten har en lång historia, och är en bred folksport i många länder: vissa tävlingar, som Tour de France och Giro d’Italia, är årliga internationella evenemang som televiseras över hela världen och ses av hundratals miljoner intresserade. Elitcykling på internationell nivå är till dels en materialsport, sportens utveckling är nära förknippad med själva cykelns utveckling, men det är ett annat slags material som dominerat forskares intresse för cykelsporten, nämligen alla de otillåtna prestationshöjande preparat som elitcyklister har avslöjats med i ett stort antal ”dopningsskandaler” genom åren. Lite uppfriskande är det därför med en i många hänseenden tung volym som tar just cykelns teknikhistoriska utveckling som utgångspunkt för att skapa förståelse för sportens utveckling. Andrew Ritchie driver i sin nya bok Quest for Speed: A History of Early Bicycle Racing 1868–1903 (eget förlag) tesen att tävlingscyklingen, med kraven på allt högre fart, drev på innovationerna som ledde fram till skapandet av den moderna cykeln som vi känner den vid slutet av 1800-talet. Bill Sund, vars historik om den svenska tävlingscyklingens historia inom kort publiceras på idrottsforum.orgs förlag, har läst Ritchies bok, och imponeras av det gedigna empiriska underlaget och bokens breda spektrum där det ingår såväl organisatoriska och ekonomiska dimensioner som mer sociologiska och teknikhistoriska aspekter. Han tvingas i och för sig beklaga Ritchies bristande socialhistoriska och teoretiska kontextualisering, men sammantaget är boken ett viktigt bidrag till cykelforskningens kunskapsmassa. Fart och fläkt som omvandlingstryck
Quest for Speed: A History of Early Bicycle Racing 1868–1903 496 sidor, inb., ill. El Cerrito, CA: Andrew Ritchie 2011 ISBN 978-1-61364-264-1 Under bara de senaste åren har det kommit en strid ström av nya cykelhistoriska verk, och det är något helt nytt. Bakom denna formliga ”boom” finns flera viktiga krafter. En sådan är de betydelsefulla internationella, årliga konferenserna som nu hållits i mer än 30 år i regi av International Cycle History Conferences. Tänk om fotbollsforskarna hade gjort på samma vis. Papers har tryckts i dess publikation Proceedings - och diskussionerna har utvecklats och ny kunskap vunnits. En i denna krets, Andrew Ritchie, kanske mest känd för sitt på 1970-talet utgivna cykelhistoriska verk King of the Road, har nu återkommit med en kraftfull och djupt empirisk studie, minst sagt, där han driver tesen att tävlingscyklingen, med kraven på allt högre fart, på dessa svårcyklade, primitiva höghjulingar (ni vet de med stora framhjul och pyttesmå bakhjul) drev på innovationerna som ledde fram till skapandet av den moderna cykeln vi känner den vid slutet av 1800-talet. Denna cykel, ”the safety bicycle”, som inte längre var riskfylld att köra, hade lika stora hjul, drevs med hjälp av en kedja och hade pumpade däck av gummi. Den var rentav till skillnad mot dess föregångare bekväm att cykla. Tesen om att tävlingarna och jakten på allt högre fart är huvudfaktorn bakom utvecklingen driver Ritchie framgångsrikt och med en empiri som är hämtad från främst brittiska källor, men även från amerikanska och i viss mån franska sådana. Han har till fullo förstått att använda källor, ofta i form av foton och teckningar, från tävlingar, fabrikanter och tidningar/tidskrifter. Boken, utgiven på eget förlag, är rikt illustrerad med detta källmaterial. Kort sagt är boken på sina cirka 500 sidor en stor tillgång för den som vill studera vad som låg bakom cykelrevolutionen mot slutet av 1800-talet, en revolution som efter hand kom att förändra och påverka vanliga människors förmåga att kunna förflytta sig inom samhällen och mellan samhällen, byar och städer. Cykeln kom ungefär samtidigt som järnvägen och sammantagna betydde de oerhört mycket. Men detta ligger i förlängningen av Ritchies forskning. Här om inte annat ser man också kopplingen mellan studier av sportens historia och samhällelig förändring i kanske framför allt ekonomhistorisk kontext.
Bokens upplägg är kronologiskt och följer utvecklingen på de brittiska öarna och i USA, men även förstås i Frankrike eftersom det var där mycket hade sin början. Man bjuds på en berättelse om de första tävlingarna i England och i USA samt hur klubbar, organisationer och regler tillkom samt om tävlingar mellan cyklister från olika länder. På denna grundval diskuteras sedan med fortfarande lika djuplodande och detaljrik empiri spänningarna i England mellan amatörer och professionella cyklister. Amatörerna, som var först på vägarna med höghjulingarna, var män från de högre klasserna som cyklade för nöjets och sportens egen skull, medan de professionella var arbetare som försörjde sig på tävlingsverksamhet, uppvisningar och olika jippon. En äkta aristokratisk amatör, som hade gått på eller fortfarande studerade vid Oxford eller Cambridge, kunde därför inte gärna beblanda sig med professionella cyklister. Det gick inte an, då överskreds magiska, sociala streck. Så fungerade det engelska klassamhället. Det här innebar att olika organisationer kom att bildas i England för respektive grupp. Så var det inte i Frankrike och inte heller i USA på samma sätt. I Sverige kom också amatördogmen att få ett starkt fäste vad det led, men några organisationer för professionella cyklister bildades aldrig. Men Sverige fanns inte med på kartan vid denna tid. Däremot fanns Danmark och danska cyklister med. Ritchies studie omspänner ett brett spektrum där det ingår såväl organisatoriska och ekonomiska dimensioner som mer sociologiska och teknikhistoriska aspekter. Dessutom fokuserar han viktiga personer inom denna tidiga cykelsport och det är både amatörer och professionella cyklister. Han uppmärksammar även entreprenörer som såg till att hela det tidiga cykelindustriella komplexet utvecklades vidare. Boken utgörs av en sammanställning av Ritchies Ph.D-avhandling som lades fram vid universitet i Strathclyde, Glasgow, och som handledare hade han den berömde idrottsforskaren professor J A Mangan. I förordet framhåller han att hans examinatorer inte förstod poängen med alla hans bilder och foton. Där förstår jag honom väl eftersom min egen avhandling, som bland annat behandlar bagerinäringens teknologiska utveckling som en bakgrund till testet av Harry Bravermans stora, uppmärksammade tes om arbetets degradering under 1900-talet, också innehåller annons- och bildmaterial om i mitt fall bagerimaskiner och arbetsinteriörer. Däremot har jag svårt att förstå varför Ritchie inte på allvar försöker sätta in sitt stora, noggrant insamlade material i en tydligare socialhistorisk och teoretisk kontext, det hade boken vunnit mycket på. Metodik är inte huvudsaken i denna bok. Dock finns nedslag om poängen med att se teknik och teknisk förändring som en del av sociala processer i den så kallade SCOT- ansatsen (”Social construction of technology”). Nu försvinner hans resonemang i de digra empiriska redovisningarna av dessa cykellopp som föregick den moderna tiden, innan ”Tour de France” och andra lopp tog över taktpinnen för gott. Men - och det skall framhållas - det finns många fina poänger i boken som är värda all uppmärksamhet och då tänker jag på själva titeln till exempel och vad den implicerar, alltså ”Quest for Speed”. Denna jakt och i förlängningen strävan efter fart och vinst drev i en viktig mening på hela det cykeltekniska komplexet som framför allt fanns inom de verkstadstekniska branscherna i Frankrike, England och USA. Italien kom in senare i bilden liksom andra länder som Sverige. Denna strävan efter ”speed” hade således en enorm betydelse, och detta är också som sagt Ritchies huvudtes. Bokens starka sidor är helt klart den flödande empirin och den spännande huvudtesen. På andra sidan har vi emellertid att empirin ofta tar över på ett alltför kategoriskt sätt. Resonemang och sammanfattningar skyms eller är delvis satta på undantag. Men i en avslutande epilog samlas i alla fall resultaten upp i ett antal förklarande punkter och koncentrationen ligger på att cyklingen i dess olika aspekter som tävlingsform, som rekreation och som hälsonyttighet var något nytt som betydde mycket för enskilda människor, inte minst kvinnorna, den tekniska utvecklingen och samhället. Sammantaget är det en viktig studie, en guldgruva att gräva i för alla cykelforskare och cykelintresserade.
|
|
||||||||||||
| www.idrottsforum.org | Redaktör Kjell E. Eriksson | Ansvarig utgivare Kristian Sjövik | ||||||||||||||
En äkta aristokratisk amatör, som hade gått på eller fortfarande studerade vid Oxford eller Cambridge, kunde därför inte gärna beblanda sig med professionella cyklister.
