”The boxer stands alongside the cowboy, the gangster, and the detective as a figure that has shaped America’s idea of manhood.” Det är den träffsäkra öppningsraden i en bok om boxningsfilmens historia i USA av Leger Grindon, Knockout. The Boxer and Boxing in American Cinema. Grindon har tidigare publicerat flera artiklar i ämnet och det är dessa som här ställts samman och kompletterats med nytt material.

Grindon ger en sammanhållen och djuplodande bild av hur denna genre utvecklats och förändrats från ljudfilmens ankomst kring 1930 (den första film som analyseras är från 1931), hur vissa teman och motiv återkommit, varierats och förändrats. Boxningsfilm definierar Grindon enligt följande kriterier: 1) Protagonisten är en boxare, eller del av en boxares entourage, som tränare, manager, publicist eller dylikt, eller en tidigare boxare. 2) Boxning är ett viktigt element i filmens handling och nyckeln till protagonistens motivation.

Till grund för Grindons filmanalyser ligger hans antagande, eller tes, att de konventioner som styr en viss genre – westernfilm, skräckfilm, romantiska komedier, boxningsfilm etc. – genererar specifika konfliktmönster som i sin tur blir ett sätt att i dramatiserade former bearbeta och symboliskt lösa komplexa sociala problem. I boxningsfilm återfinns, enligt Grindon, sex stycken grundläggande konfliktmönster: 1) konflikten mellan kropp och själ eller materiella och andliga värden; 2) en kritik av den etik som styr det amerikanska samhällets framgångsdyrkan och som kommer till uttryck genom konflikten mellan å ena sidan hänsynslös individuell konkurrens styrd av marknadens krav och logik, och å den andra ideell mänsklig samverkan och självuppoffring för det allmännas goda; 3) en konflikt mellan å ena sidan den möjlighet till integrering i majoritetskulturen (”mainstream society”) som boxarens succé ger honom, och å den andra lojaliteten till den marginaliserade (etniska) grupp från vilken boxaren härstammar; 4) en maskulinitetskris, traditionellt förbunden med en kärlekshistoria, som uppstår i konflikten mellan å ena sidan det hårda, manliga etos som styr uppträdandet i boxningsringen, och å den andra kvinnans inflytande och intressen; 5 & 6) ett manligt emotionellt problem som kan härröra från två relaterade konflikter: när ilskan över orättvisa (exempelvis krav från maffian om att lägga sig i en match) krockar med maktlös oförmåga att eliminera förtrycket, eller när en stoisk tukt i mötet med tillvarons problem kommer i konflikt med hänsynstagandet till andra.

Allt detta utgör problem och konflikthärdar som publiken kan känna igen sig i, men två samtida boxningsfilmers sätt att behandla och lösa dem kan skilja sig åt även om deras handling i övrigt har mycket gemensamt. Inte minst sker det en utveckling över tid, så att exempelvis könsrelationer i en film från 1970-talet närmast kan vara motsatta de i en 1930-talsfilm, trots att det handlar om en nyinspelning av samma film. Samhällets sociala utveckling återspeglas alltså på olika sätt i filmerna (samtidigt som boxningsfilmerna tillsammans med all annan film påverkar och bidrar till att förändra människors sätt att betrakta (idrotts)världen och sig själva). I sin historiska genomgång kan Grindon också urskilja ett antal cykler eller kluster av filmer, där skildringen av boxaren och dennes specifika problem präglas av sin tidskontext.

Sammantaget tillhandahåller Grindons bok en grundläggande förståelse av en filmgenre som åtminstone sedan 1931 varit med om att forma bilden både av boxningssporten och av manlighet. För den som intresserar sig för sportfilm i allmänhet, och för boxningsfilm i synnerhet, är detta helt essentiell läsning.

© Peter Dahlén 2011.

---

	Hitta bästa pris på boken hos Prispallen.se
	Kjøp boken fra Capris.no
	Køb bogen fra Adlibris.dk
	Buy this book from Amazon.co.uk
	Buy this book from Amazon.com