Languages on this page:

ISSN 1652–7224 ::: Publicerad den 22 september 2010
Utskriftsvänlig pdf-fil

På redaktionen undrade vi lite vad det skulle bli av Bill Sunds senaste recensionsuppdrag. Skulle vi få boken i retur? Eller skulle det dröja en evighet innan vi fick recensionen? Inget av detta hände. I rättan tid, som vanligt från denne recensent, fick vi, som vanligt från denne recensent, en alldeles utmärkt recension. Så varför denna undran? Jo, boken vi skickade var Encyclopedia of International Sports Studies under redaktion av Roger Bartlett, Chris Gratton och Christer G. Rolf (Routledge), som är en nätt volym på 1.520 sidor, med en över miljon ord, och därmed den i särklass mest omfångsrika volym som recenserats på forumet. Sammanlagt 150 författare har bidragit till att skriva texterna till de ca 1.000 uppslagsorden, som spänner över hela idrottsforskningsfältet – medicin, fysiologi, samhällsvetenskap och humaniora. Omfånget rent kvalitativt är med andra ord också omfattande, och häri ligger den andra utmaningen för vår recensent, efter att han kommit över den kvantitativa, omfånget. Hur recenserar man en sådan här bok? Vår recensent valde bort alternativet att läsa om vart och ett av de många uppslagsorden; istället gjorde han ett så kallat bekvämlighetsurval, i det att han läste texterna till åtta uppslagsord för vilka han bedömde sina förkunskaper tillräckliga för att kunna kritiskt värdera texternas kvalitet. Läs Bills recension och se själv vilka ord han valde!

Voluminös encyklopedi

Bill Sund
Institutet för social forskning, Stockholms universitet



Roger Bartlett, Chris Gratton & Christer G. Rolf (red)
Encyclopedia of International Sports Studies
1520 sidor, hft.
Abingdon, Oxon: Routledge 2010
ISBN 978-0-415-56147-1

Vi lever i en övergångstid där böcker, tidskrifter och tidningar konkurrerar med nätet och datatekniken. Huruvida nätet definitivt kommer att ta över eller ej vet vi förstås inte idag. Tendensen är dock påtaglig för ett sådant övertagande, men än stretar förlag och tidskrifts- och tidningsmakare emot med all kraft.  Söker man som forskare eller student kunskap och information om begrepp, aktörer, relationer och processer inom den breda sportsektorn går man idag, tror jag av egen erfarenhet, i första hand till nätet och i andra hand till uppslagsverk och andra tryckta källor. Det kan finnas en befogad uppfattning om att tryckt information släpar efter och är mer otillgänglig. Här har det stora förlaget Routledge gjort en betydelsefull insats genom att ge ut ett stort, närmast gigantiskt sportlexikon i en tillgänglig paperbackupplaga för att bokvägen bidra till spridandet av kunskap och viktig information inom sportsektorn. Målgruppen anges vara forskare, studenter och praktiker som tränare och ledare. Det innebär att tillgänglighet skall förenas med fördjupning vilket man bör ha i åtanke då man slår och läser i boken. Tanken är således för att vara lite övertydlig att man kan gå till uppslagsboken finna sitt ord/sina ord, läsa och sedan arbeta sig vidare i informations- och kunskapsprocessen. Uppslagsboken bör inte vara en slutpunkt.

Uppdraget gavs till två medicinare och en ekonom verksamma inom den akademiska sportdomänen nämligen Roger Bartlett och Christer Rolf respektive Chris Gratton. Till sin hjälp engagerade de ett stort antal experter (drygt 150 personer) inom hela fältet, medicin, fysiologi och de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena (HumSam). Här finns bekanta namn som Allen Guttmann, Gertrud Pfister och Alan Bairner. Greppet är konstruktivt och ganska överraskande genom att hela uppslagsverket på över en miljon ord och drygt 1000 artiklar består av introduktioner och begreppsöversikter i resonerande notis- och artikelform. En del är illustrerade med grafik, andra inte.

Kort sagt håller dessa tre artiklar rimlig kvalitet och har genomgående ett kritiskt perspektiv. Man vill läsa mer, vilket är ett gott betyg.
I klartext finns där artiklar redigerade efter ofta generella termer som art, body, doping, coaching, football, globalization, hegemony, psychological test development, stretching, för att välja några uppslagsord. Läser man respektive artikel får man en kort introduktion på några sidor (längden varierar), inklusive förslag till vidare läsning. Ibland finns också några referenser nämnda. Notiserna följs logiskt nog inte av litteraturtips. Uppslagsverket kan således fungera som en introduktion till ett stort antal olika områden och delomåden inom sportsektorn. Det medicinska området i stort dominerar dock.

En viktig poäng är att texterna är skrivna så att till exempel demokratibegreppet kopplas till sporten i samhället. Därmed erhålles ingångar till sporten från många olika håll och kanter i samhället. Det är bra och visar på ett eftertryckligt sätt betydelsen av sporten i vårt moderna samhälle. Det är också mycket bra att de medicinska och samhällsvetenskapliga domänerna på detta sätt möts. Här kan även en samhällsvetare ta del av medicinska artiklar och tvärtom. Förståelsen ökar därmed mellan de olika disciplinerna och inskränkt revirtänkande förlorar inflytande – vilket är till gagn för kunskapstillväxten.   

Naturligtvis kan man diskutera urvalet av ämnen och varför vissa utgörs av artiklar medan andra bara blivit kortfattade notiser. Trots att boken är så omfångsrik saknas likafullt många möjliga ämnen och uppslagsord. Det är givetvis något som också de tre redaktörerna är medvetna om och slitit med.

Fungerar då uppslagsverket som tänkt? Jag har för att i alla fall i någon mån kunna avge ett omdöme avseende Hum-Sammaterialet kritiskt läst åtta artiklar inom mitt kompetensområde, nämligen om tre sportgrenar, fotboll, NHL (ishockey) och Tour de France (cykel), respektive om makt och samhälle, alltså i mitt urval makt, hegemoni, management, fordism och globalisering. De tre valda sportgrensingångarna utgörs av artiklar, samtliga försedda med tips på vidare läsning. Till fotbollsartikeln och cykelditon finns även kortare referenslistor. Fotbollsartikeln, författad av Roland Waul och Uwe Wick, innehåller huvudsakligen historiska och organisatoriska data och resonemang men där finns också ett avsnitt om den globaliserade fotbollsarbetsmarknaden och spelarströmmarna till och från Europa samt andra mer lexikala uppgifter. Om fotbollens figurationer finns däremot inget. Damfotbollen uppmärksammas och där framhålls med rätta dess potential. Angiven litteratur är rimlig och ligger på en god nivå nämligen genom verk av de välkända fotbollsforskarna Dunning-Sheard (referens) samt Eisenberg-Lanfranchi-Mason och Hong-Mangan (vidare läsning).

Om den transatlantiska helt ledande hockeyligan NHL (National Hockey League) skriver Michael A. Hunt i ett påtagligt kritiskt perspektiv och framhåller att ligan ofta kritiserats för att förhärliga brutal våldshockey. I sin artikel tar han även upp NHL: s motsägelsefulla finansiella problem mot bakgrund av dess popularitet och går igenom historiken med starten i Kanada 1917. Artikeln liknar den omnämnda fotbollsartikeln, med vissa organisatoriska data, men är något kortare och mer kritisk.  Referenserna består av hänvisning till nätuppgifter och McFarlanes ”One Hundred Years of Hockey”.

Tour de France, en av världens största sportevenemang, presenteras av Thierry Terret. Etapploppet är en ritual i Frankrike och därför är det spännande att se hur en fransman hanterar loppet i löpande text. Han har en kritisk grundton och sätter in loppet i sin historiska kontext och fokuserar loppets nationalistiska och maskulina karaktär kring starten 1903. Touren förenade landet och var ett mandomsprov. Därefter följs den kommersiella utvecklingen, inklusive dopingproblematiken. Trots alla avslöjanden befäster loppet sin popularitet, framhåller Terret. Som källor till artikeln anger han Vigarello angående nationalismen och en egen uppsats när det gäller maskuliniteten. För vidare läsning rekommenderar han Dauncey-Hare, som redigerat en bok om loppets historia 1903-2003 (artiklarna gavs tidigare ut som ett nummer av The International Journal of History of Sport (2003:2).

Kort sagt håller dessa tre artiklar rimlig kvalitet och har genomgående ett kritiskt perspektiv. Man vill läsa mer, vilket är ett gott betyg. Hur är det då med det övriga materialet i mitt lilla urval? Av mina fem valda texter har Ian P. Henry skrivit tre nämligen de om makt, hegemoni och fordism och de hör onekligen ihop. Munehiko Harada har författat de övriga två om globalisering och management. Här följer jag ordningsföljden makt, hegemoni, management, fordism och globalisering, alltså från politik till industri- och samhällsutveckling.

Henrys maktartikel tar sin utgångspunkt i Steven Lukes välkända och pedagogiska analys av makten i tre dimensioner. Henry tillfogar sina kommentarer och för in resonemang från marxister och radikala feminister, men också från Foucault och hans analyser om diskursiva formationer. Avslutningsvis visar han också hur olika sportanalyser kan ses i Lukes schema samt med Foucaults perspektiv. Denna artikel kan vara en port in i maktstudier, men kräver en parallell läsning av Lukes. I Henrys referenslista återfinns flera lämpliga verk som Brohm och Houlihan. Här kan man gärna fortsätta direkt med Henrys artikel om hegemoni som ligger inom samma teoretiska sfär. Efter en kortare introduktion av Antonio Gramscis betydelse för begreppets moderna utveckling tar han upp olika inflytelserika sportstudier som gjorts utifrån ett hegemoniperspektiv. Här behandlas Cultural Studies, Gruneau och Hargraeves men också andra dominans- och marginaliseringssarbeten när det gäller genus och etnicitet. Referenslistan upptar förutom de nämnda författarna även Clarke-Chritchers verk The Devil Makes Work: Leisure in Capitalist Britain.

Management behandlas mycket kortfattat av Munehiko Harada. Managentlitteraturen är annars mycket omfattande men är här begreppet inklämt mellan ”Magnus and negative Magnus effects” och ”Manipulation of samples”. Munehiko redovisar den klassiska synen på management, nämligen att någon måste hålla i helheten, formulera planer, verkställa beslut, ge feedback i organisationen etc. Därefter tar han upp att en managementapproach infördes inom sportsektorn på 1980-talet och att utbildningar i Sport Management drogs igång på de amerikanska universiteten som också fick till följd att North American Society for Sport Management bildades.

Henry behandlar som sagt också fordismen i en kortfattad artikel men lyckas ändå förklara begreppets ursprung och vidareutveckling hos Fredrik W Taylor respektive Antonio Gramsci. Hos Taylor står det just för Henry Fords löpande band och relativt höga löner till arbetarna medan Gramsci använde det för att förklara kopplingen mellan massproduktion och masskonsumtion i de kapitalistiska, västerländska samhällssystemen under mellankrigstiden. Därefter har begreppet, nu utvecklat till ”regulation theory”, använts för att förstå relationerna mellan staten och industrin avseende arbetskraftens hälsa och välstånd, och det är här sporten kommer in i bilden genom slagordet ”Sport for all” eller på svenska Idrott åt alla, vilket kom att bli ledstjärnan för idrottspolitiken under den sena efterkrigstiden. Denna artikel fungerar utmärkt för att visa hur sporten kommer in som en koppling mellan industri och politik. Denna typ av teoribildning borde vara en utmaning för idrottshistorikerna. Tyvärr saknas här litteraturreferenser och tips på vidare läsning.

Globaliseringen, till sist, tacklas av Harada i en ”tight” notis. Efter en begreppsdefinition görs kopplingen till sportens värld där det framhålls att sporten genom till exempel Manchester United och New York Yankees expanderar genom att öka sina kommersiella marknadsandelar via TV-sändningar och souvenirer. Han framhåller också att arbetsdelningen även finns i sportens värld genom att arbetskraften i utvecklingsländerna exploateras genom sportens globalisering (export av spelare med mera). Denne författare borde ha fått större utrymme att reda ut globaliseringen och dess implikationer.

Även artiklarna och notiserna från makt och samhällsområdet är i huvudsak rimliga och kan tjäna som goda utgångspunkter. Undantagen är notiserna om management och globalisering vilka är alltför kortfattade. Min slutsats efter att granskat ett litet urval i den enorma mängden av uppslagstexter är att boken kan tjäna sitt syfte.



© Bill Sund 2010.



Hitta bästa pris på boken hos Prispallen.se

Kjøp boken fra Capris.no
Sammenlign priser på bogen hos Pensum.dk
Buy this book from Amazon.co.uk
Buy this book from Amazon.com

www.idrottsforum.org | Redaktör Kjell E. Eriksson | Ansvarig utgivare Aage Radmann