On Friday, September 6, 2019, at 13:15, Joakim Ingrell will present and defend his dissertation What does it take to be successful here? A longitudinal study of achievement motivation in youth sport at the Department of Sport Sciences, Malmö University, in Room D138, Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10, Malmö.
The external reviewer is Associate Professor Frank Eirik Abrahamsen, Norwegian School of Sport Sciences, and the examining committee is made up of Associate Professor Stefan Wagnsson, Karlstad University; Associate Professor Carolina Lundqvist, Linköping University; and Associate Professor Krister Hertting, Halmstad University.
Joakim Ingrell’s primary supervisor has been Professor Urban Johnson, Halmstad University; Professor Tomas Peterson, Malmö University, has been assistant supervisor.
The introductory chapter of this compilation thesis is available here in full text, open access.
English abstract (Swedish summary below)
The focal aim of this dissertation project centers on understanding the importance of some of the underlying factors responsible for the socialization of achievement motivation in youth sport and its affective outcomes. Furthermore, this dissertation project focuses on the specializing stage of development, more specifically, student-athletes (N = 78) attending a compulsory school with a sports profile. This dissertation project was guided by the theoretical frameworks provided by achievement goal theory (Nicholls, 1984, 1989), implicit theories of ability (Dweck, 2000), Ames’ (1992a, 1992b) motivational climate, Big-Fish-Little-Pond Effect (Marsh, 1984; Marsh & Parker, 1984) athletic burnout (Raedeke & Smith, 2001), and gender as a social institution (Lorber, 1994). In the first study, the aim was to analyze and problematize athletic ability longitudinally and with a gender perspective as it is perceived, discussed, and valued by student-athletes. A mixed method approach was used in this study consisting of quantitative analysis (multilevel modeling) of a three-year, six-wave data collection (N = 78). Furthermore, semi-structured interviews were conducted with 27 of the student-athletes. The two main results of this study were that entity beliefs increased, and incremental beliefs decreased during the three-year period, and that gender added a further understanding of the beliefs of student-athletes regarding athletic ability. The second study aimed to examine achievement goals in youth sport longitudinally and the within-person effects of perceived motivational climates by coaches, peers, and parents on achievement goal orientations. The student-athletes (N = 78) completed a multi-section questionnaire, six times over a three-year period, assessing the study variables and the multilevel modeling analysis revealed that both the task orientation and the ego orientation decreased for this age group over the threeyear period. Furthermore, the perceived task involving peer climate was significantly and positively related to task orientation, and perceived ego-involving coaching climate was significantly and positively related to ego orientation. In the third study, the aim was to examine the developmental trajectories of student-athlete burnout perceptions and the within-person relationship between achievement goals and burnout perceptions. The participants (N = 78), time frame, and measurement points were the same in this study, as in studies I and II. The results from the multilevel growth models revealed that burnout perceptions increased for this age group over the three-year period. Furthermore, task orientation was significantly and negatively related to a reduced sense of accomplishment and sport devaluation. The findings from this dissertation project highlight some of the complexity of achievement motivation in youth sport; the relationships between this type of motivation and the context, in this case, a school with a sports profile, and organized sports, and significant others such as coaches, peers, and parents. Furthermore, the results from this dissertation project underline the advantage of considering a specific developmental stage when studying achievement motivation in youth sport longitudinally.
Swedish summary
Syftet med detta avhandlingsprojekt var att förstå vikten av några av de bakomliggande faktorer som kan tänkas vara ansvariga för socialiseringen av prestationsmotivation inom ungdomsidrotten samt dess affektiva konsekvenser. Vidare fokuserade detta avhandlingsprojekt på det specialiserande karriärstadiet, mer specifikt elever (N = 78) som gick i en idrottsprofilerad grundskola.
Avhandlingens teoretiska ramverk var: målorienteringsteorin (Nicholls, 1984, 1989), ”mindsets” (Dweck, 2000), motivationsklimat (Ames, 1992a, 1992b), Big Fish-Little-Pond Effect (Marsh, 1984; Marsh & Parker, 1984) idrottslig utbrändhet (Raedeke & Smith, 2001) och kön som social konstruktion (Lorber, 1994).
I den första studien var syftet att analysera och problematisera idrottslig förmåga, longitudinellt och med ett genusperspektiv, utifrån hur det uppfattades, diskuterades och värderades av de idrottande eleverna. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder användes i denna studie bestående av en kvantitativ analys av en treårig datainsamling (N = 78) samt semistrukturerade intervjuer med 27 av de idrottande eleverna. De två huvudsakliga resultaten var att synen på idrottslig förmåga som statisk, icke kontrollerbar och nedärvd ökade medan synen på idrottslig förmåga som förändringsbar, utvecklingsbar och kontrollerbar minskade. Vidare gav genusperspektivet en ytterligare förståelse för elevernas föreställningar gällande idrottslig förmåga.
Syftet med den andra studien var att undersöka unga idrottares målorientering över tid samt relationen mellan målorienteringar och det upplevda motivationsklimatet, skapat av tränare, föräldrar och kamrater. Idrottande elever (N = 78) svarade på flertalet enkäter, sex gånger över en treårsperiod, och den statistiska analysen visade att både uppgiftsorientering och egoorientering minskade för denna åldersgrupp. Ett uppgiftsorienterat kamratklimat var statistiskt signifikant och positivt relaterat till uppgiftsorientering. Resultatet visade också att upplevt egoorienterat tränarklimat var statistiskt signifikant och positivt relaterat till egoorientering.
I den tredje studien var syftet att undersöka idrottande elevers utvecklingskurvor gällande idrottslig utbrändhet i form av emotionell och fysisk utmattning, reducerad syn på idrottskompetens och nedvärdering av idrottens betydelse samt relationen mellan målorienteringar och de tre variablerna kopplade till idrottslig utbrändhet. Deltagarna (N = 78), tidsramen och mätpunkterna var desamma i den här studien som i studie I och studie II. Resultaten visade att idrottslig utbrändhet ökade under treårsperioden. Dessutom var uppgiftsorienteringen statistiskt signifikant och negativt relaterad till reducerad syn på idrottskompetens och nedvärdering av idrottens betydelse.
Detta avhandlingsprojekt lyfter fram en del av komplexiteten gällande prestationsmotivation inom ungdomsidrotten, relationerna mellan denna typ av motivation och kontexten, i detta fall en idrottsprofilerad grundskola, organiserade idrott samt betydelsefulla skapare av motivationsklimatet som tränare, kamrater och föräldrar. Vidare understryker resultaten från detta avhandlingsprojekt fördelen av att överväga ett specifikt utvecklingsstadium vid longitudinella studier av prestationsmotivation inom ungdomsidrotten.
