On Friday, September 6, 2019, at 9:00, Linus Jonsson will present and defend his dissertation An empowerment-based school physical activity intervention with adolescents in a disadvantaged community: A transformative mixed methods investigation at the Department of Food and Nutrition, and Sport Science, University of Gothenburg, at Pedagogen, room BE 036.
The external reviewer is Professor Emeritus Charli Eriksson, Stockholm University, and the examining committee is made up of Professor Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences; Professor Petra Svedberg, Halmstad University; and Professor Girma Berhanu, University of Gothenburg.
Linus Jonsson’s principal supervisor has been Professor Eva-Carin Lindgren, Halmstad University; Professor Magnus Lindwall, University of Gothenburg, and Senior lecturer Dean Barker, Örebro University, have been assistant supervisors.
The introductory chapter of this compilation thesis is available here in full text, open access.
English abstract (Swedish summary below)
It is important for the health of adolescents to engage in regular physical activity. The majority of adolescents do not, however, engage in sufficient physical activity to meet contemporary guidelines, and adolescents of low socioeconomic status appear to be less physically active compared to adolescents of high socioeconomic status. As such, the overall aim of this thesis is twofold. First, the thesis aims to gain insight into adolescents’, from a multicultural community of low socioeconomic status, views on physical activity. Second, the thesis aims to describe and problematize the development and implementation of an empowerment-based school intervention, in a Swedish multicultural community of low socioeconomic status, and to evaluate the effects of the intervention focusing on basic needs satisfaction, motivation, and objectively measured physical activity.
This compilation thesis is based on four papers and is written within the ‘How-to-Act?’-project which has its starting point in a two-year empowerment- based school intervention. For the purpose of the ‘How-to-Act?’-project, one intervention school (n=54 7th graders) and two control schools (n=60 7th graders), situated in a multicultural area of low socioeconomic status in Gothenburg, were recruited. For paper I and II, focus group interviews were conducted with adolescents (n=53) in the intervention school, before implementation of the intervention, to illuminate what they convey concerning factors that facilitate respectively undermine their physical activity. Paper III
describes and problematizes the development and implementation of the empowerment-based school intervention, which was continuously developed and implemented through cooperation and shared decision making, focusing on physical activity. For paper IV physical activity was measured with accelerometers and basic needs satisfaction and motivation through questionnaires at baseline (7th grade), midpoint (8th grade), and endpoint (9th grade), to evaluate the effects of the intervention.
On the one hand, the adolescents’ voices illuminated that, within their environment, it is difficult to establish healthy physical activity habits. More specifically, the adolescents expressed a profound awareness of tempting screen-based activities as undermining their physical activity, and several stereotypical gender norms were highlighted as undermining the girls’ physical activity. On the other hand, the adolescents mentioned that they enjoyed engaging in physical activity. According to the adolescents, enjoyment related to physical activity was promoted through variation and options, experiencing and developing physical skills, and the presence of peers. The adolescents also suggested that social support facilitated their physical activity, and proposed some ideas on how the school could become more supportive of their physical activity. Through the empowerment-based school intervention, the adolescents were offered opportunities to engage in a variety of physical activities and to assess and critically reflect upon health-related information and recommendations. Further, the intervention involved the adolescents in the decision-making process and thus, arguably, facilitated participation and empowerment. Nonetheless, the development and implementation of the intervention led to a number of ethical dilemmas that required cautious consideration.
During the course of the two-year intervention, there was a credible decrease in controlled motivation, autonomous motivation, and moderate-to-vigorous physical activity. There were no credible effects of the intervention on controlled motivation, autonomous motivation, or moderate-to-vigorous physical activity. Future school-based physical activity interventions, in multicultural areas of low socioeconomic status, are recommended to include multidimensional intervention approaches across contexts to counteract the decline in physical activity during adolescence and to achieve lasting change in adolescents’ physical activity.
Swedish summary
Regelbunden fysisk aktivitet är viktigt för ungdomars såväl fysiska som psykiska hälsa. En majoritet av dagens ungdomar är dock inte tillräckligt fysiskt aktiva för att uppfylla de rekommendationer som finns avseende fysisk aktivitet. Det finns även vissa indikationer på att ungdomar med lägre socioekonomisk status är mindre fysiskt aktiva än ungdomar med högre socioekonomisk status. Således var syftet med denna avhandling tvådelat. Det första syftet var att skapa en förståelse för vilka faktorer ungdomar, i ett multikulturellt område med låg socioekonomisk status, uttrycker främjar respektive underminerar deras fysiska aktivitet. Det andra syftet var att beskriva och problematisera utvecklingen och implementeringen av en egenmakts-baserad skolintervention, i ett multikulturellt område i Sverige med låg socioekonomisk status, samt att utvärdera effekten av intervention med fokus på grundläggande psykologiska behov, motivation och objektivt mätt fysisk aktivitet.
Denna sammanläggningsavhandling bygger på fyra delstudier och har sin utgångspunkt i en tvåårig egenmakts-baserad skolintervention med fokus på kost och fysisk aktivitet (’How-to-Act?’-projektet). Till ’How-to-Act?’- projektet rekryterades en interventionsskola (n=54 årskurs 7:or) och två kontrollskolor (n=60 årskurs 7:or) från ett multikulturellt område i Göteborg (Angered) med låg socioekonomisk status. För delarbete I och II genomfördes fokusgruppsintervjuer med ungdomarna (n=53) från interventionsskolan för att belysa vilka faktorer de uttryckte främjade respektive underminerade deras fysiska aktivitet. Delarbete III beskriver och problematiserar utvecklingen och implementeringen av den egenmakts-baserade skolinterventionen, vilken kontinuerligt utvecklades och implementerades genom samarbete och delat beslutsfattande mellan ungdomarna och forskargruppen. För att utvärdera effekten av intervention i delarbete IV mättes grundläggande psykologiska behov och motivation med frågeformulär samt fysisk aktivitet med accelerometrar i början av årskurs 7, 8 respektive 9.
Å ena sidan visar ungdomarnas röster att det är svårt för dem att vara regelbundet fysiskt aktiva i sin miljö. Närmare bestämt uttryckte ungdomarna en djup medvetenhet om hur frestande skärmbaserade aktiviteter (t.ex. smartphones och surfplattor) underminerade deras fysiska aktivitet. Dessutom talade ungdomarna om att brist på socialt stöd från familj och vänner underminerade deras fysiska aktivitet samt att stereotypa könsnormer (t.ex. att fysisk aktivitet framför allt ansågs vara för pojkar) utgjorde ett hinder för flickornas fysiska aktivitet. Å andra sidan nämnde ungdomarna att de tyckte att det var roligt att vara fysiskt aktiva. Enligt ungdomarna var fysisk aktivitet roligt när det fanns variation och valmöjligheter, när de kände sig kompetenta och utvecklade sig förmågor, samt när de var fysiskt aktiva tillsammans med vänner. Ungdomarna uttryckte även att socialt stöd från familj och vänner främjade deras fysiska aktivitet samt de föreslog flera idéer kring hur skolan kunde underlätta för dem att vara fysiskt aktiva (t.ex. längre raster).
Genom den egenmakts-baserade skolinterventionen erbjöds ungdomarna möjligheter att delta i en mängd olika fysiska aktiviteter (t.ex. kampsport, simning, fotboll och dans) och att värdera samt kritiskt reflektera kring hälsorelaterad information och rekommendationer. Ungdomarna involverades i beslutsfattande processer gällande interventionens innehåll, vilket i sin tur främjade ungdomarnas delaktighet. Under interventionens gång uppstod dock en del svårigheter (t.ex. ungdomarnas tendens att leva i nuet, vilket gjorde det svårt att arbeta med långsiktiga målsättningar) vilket försvårade utvecklingen och implementeringen av interventionen. Utvecklingen och implementeringen av interventionen ledde också till en del etiska dilemman (t.ex. huruvida interventionen upplevdes som frivillig eller ej) som krävde noggrann eftertanke.
Under den tvååriga interventionen minskade ungdomarnas motivation till att vara fysiskt aktiva samt deras objektivt mätta fysiska aktivitet på måttlig till hög intensitet. Interventionen hade ingen effekt på ungdomarnas grundläggande psykologiska behov, motivation till fysisk aktivitet eller objektivt mätta fysiska aktivitet på måttlig till hög intensitet. Det vill säga, motivation till fysisk aktivitet och objektivt mätt fysiska aktivitet på måttlig till hög intensitet minskade lika mycket hos ungdomarna i interventionsgruppen som hos ungdomarna i kontrollgruppen. Framtida skolbaserade fysisk aktivitets interventioner, i multikulturella områden med låg socioekonomisk status, rekommenderas att inkludera åtgärder på flera olika nivåer (dvs. individuella, sociala, miljö och samhälleliga) och över fler kontexter (t.ex. skola och fritid).
