Socialhögskolan i Lund
D. Stanley Eitzen (red)
Sport in Contemporary Society:
An Anthology
10th ed., 344 sid
Oxford University Press 2014
ISBN 978-0-19-020277-4
Denna bok är en klassiker inom det idrottssociologiska fältet i USA. Den har genom åren använts i idrottssociologiska kurser för studenter på skilda universitet samt som fortbildningslitteratur för sportjournalister. Genom sin bredd kan den användas i många olika sammanhang. Redaktören D. Stanley Eitzen är välkänd främst för den amerikanska publiken, men även för den välorienterade idrottssociologen i Europa. Han är professor emeritus vid Colorado State University och författare till ett flertal böcker, bl.a. Fair and Foul: Beyond the Myths and Paradoxes of Sports.
Antologin är uppdelad i följande tolv kapitelrubriker: Idrott som ett mikrokosmos av samhället; idrott och socialisation: organiserad idrott; idrott och socialisation: massmedia; idrott och socialisation: symboler; överdriftsproblem: överambitiösa tävlande, föräldrar och tränare; överdriftsproblem: idrott och avvikelse; överdriftsproblem: ”Big-time College Sport”; överdriftsproblem: idrott och pengar; strukturell ojämlikhet: idrott och ras/etnicitet; strukturell ojämlikhet: idrott och gender; strukturell ojämlikhet: idrott och sexualitet; expanderande vyer: idrott och globalisering. Varje kapitelrubrik innehåller i sin tur två till fyra artiklar. Det innebär att antologin omfattar totalt 37 artiklar och 32 författare, varav redaktören är den flitigaste artikelförfattaren. Fördelen med denna antologi – liksom flertalet andra antologier – är att den tar upp ett stort antal problemområden inom det idrottssociologiska fältet. Svagheten är att kvalitén på artiklarna blir något ojämn. Sen är det naturligtvis så att texterna i första hand speglar idrottsförhållandena i USA. Å andra sidan ger artiklarna en lärorik och bra bild av det idrottssociologiska fältet i USA.
Ett av antologins grundläggande bidrag är det av Jay J. Coakley – välkänd för den idrottssociologiskt bevandrade. Han diskuterar i sin artikel ”Sport in Society. An Inspiration or an Opiate” de välkända sociologiska perspektiven: funktionalism (konsensus) kontra konflikt. I det funktionalistiska perspektivet utgår han som flertalet amerikanska sociologer från Talcott Parsons välbekanta AGIL-system: Adaption – Goal attainment – Integration – Latency eller Pattern maintenance och tillämpar systemet på dagens idrott. Begreppet ”opiate” utgår från det marxistinfluerade konfliktperspektivet och Marx’ berömda uttalande om religionen som opium för folket`. Den fråga författaren reser är om detta i motsvarande grad gäller för dagens amerikanska idrottsutövande. Andra grundläggande artiklar i det inledande kapitlet – Idrott som ett mikrokosmos av samhället – är redaktörens eget (”American Sport at Century’s End”) och Varda Burstyns artikel betitlad ”Sport as Secular Sacrament”. Samtliga dessa tre artiklar torde vara användbara i idrottssociologiska kurser inom idrottsvetenskapliga program runt om i Sverige.
Ett annat kapitel som jag fastnade för var faktiskt det avslutande och 37:e av Georg H. Sage. Han beskriver ingående i ”Corporate Globalization and Sporting Goods Manufacturing. The Case of Nike” hur Nikes produktion av idrottsmaterial sattes under luppen under 1990-talet, där företaget – bildat 1964 av Philip Knight och Bill Bowerman med säte i Beaverton, Oregon – bl.a. anklagades för girighet och åsidosättande av FN:s barnkonvention genom att använda sig av barnarbetskraft i produktionen i Asien. Sage visar på ett övertygande sätt hur girigheten och den ekonomiska profithungern till slut blev så stor att den konsumerade allmänheten upprördes, vilket ledde till debatter och undersökningar. Detta medförde att varumärket och anseendet allvarligt skadades och försäljningen sjönk. Det har sedan tagit tid för Nike att restaurera skadorna. Det är också betecknande att de globala elittävlingarna inom bl.a. friidrotten som VM, EM och OS i stor utsträckning utvecklats till en kamp inte enbart mellan olika tävlande utan i hög grad även mellan olika varumärken. Här tävlar Nike mot Adidas, Puma, Reebok m.fl., där sympatierna för de tävlande inte bara baseras på nationalitet utan även på varumärken.
Sammantaget: en utmärkt bok som i många stycken ger en aktuell och bra bild av vad som rör sig inom den amerikanska idrottssociologin. Den kan säkert – åtminstone till stora delar – användas även i svensk idrottssociologisk undervisning.
