Onsdagen den 18 september 2024 försvarar Alexander Jansson sin avhandling i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, Likvärdighet i idrott och hälsa?. Disputationen äger rum i Orkanen, sal D138, Malmö universitet, Nordenskiöldsgatan 10, kl 13:15 och ett par timmar framöver.
Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av huvudhandledaren professor Johan R. Norberg och bihandledaren FD Gunilla Brun Sundblad, Gymnastik- och idrottshögskolan.
Docent Stefan Wagnsson, Karlstads universitet, är fakultetsopponent, och betygsnämnden utgörs av professor Reidar Säfvenbom, Norges Idrettshøgskole, docent Beatrix Algurén, Göteborgs universitet, samt docent Krister Hertting, Högskolan i Halmstad. Ersättare i betygsnämnden är professor Karin Redelius, Gymnastik- och idrottshögskolan.
Avhandlingen är utgiven av Malmö universitet och ingår i serien Malmö Studies in Sport Sciences som volym 45. Den kan kostnadsfritt laddas ned här.
Abstract
This thesis is about equivalence in the school subject of sports and health. More precisely, the purpose of this thesis is to contribute with new knowledge on how equivalence in sports and health can be understood, measured, and has changed during the years 2000–2017. In welfare states around the world, as well as in Sweden, equivalence is a central goal – but what does equivalence really mean and entail? What should be equivalent, and when is the school (sufficiently) equivalent? How can equivalence be measured, and how has equivalence changed over time – has it deteriorated, improved, or remained unchanged?
With a specific focus on the school subject of sports and health, this thesis addresses these very questions. To answer some of the questions, different perspectives on equivalence are presented, along with various methods for investigating indicators of equivalence. Additionally, the relationship between equivalence-relevant groups and outcome measures is examined over time. The equivalence-relevant groups are based on students’ gender, migration background, and family background, as well as their parents’ educational background. The two outcome measures are students’ grades in sports and health and students’ perceptions of sports and health.
The empirical material in the study is based partly on register data, in the form of a total sample of grade statistics for 2000–2017, and partly on retrospective data from large research projects, which in turn contain empirical material about students’ perceptions of sports and health (N = 39,980). The results show that there are differences in grades, which have also increased over time, between students with different migration backgrounds and educational backgrounds. Moreover, there are even larger and increasing gender differences in the groups for students with low-educated parents and for students with a foreign background. The results also show that the effect of family background on grades in the 9th grade seems to have increased from 2000 to 2017. It is also evident that the effect of family background has increased the most for foreign-born students.
In terms of students’ perceptions of sports and health, the results partially show something different compared to grades. Although there are differences between different equivalence-relevant groups, these differences are generally small. The differences in question remain small even after age, sports participation in leisure time, and parents’ educational background are considered. Generally, there are no clear differences in the way students describe what and how much they learned. However, one group that stood out a bit was girls with a foreign background, who reported to a slightly higher degree that there was nothing to learn in sports and health.
In summary, the thesis highlights the difficulty – but also the importance – of more clearly defining the meaning of equivalence in school, as well as in sports and health. Additionally, this dissertation also points to knowledge gaps about equivalence in sports and health, which partly result from a lack of studies but can also be attributed to methodological shortcomings in previous studies. Finally, the dissertation indicates problems with equivalence, primarily linked to the increasing differences between students with different migration backgrounds and family backgrounds, along with the general differences that exist between different student groups and girls with a foreign background.
Svenskt abstract
Den här avhandlingen handlar om likvärdighet i skolämnet idrott och hälsa. Mer precist är syftet med denna avhandling att bidra med ny kunskap om hur likvärdighet i idrott och hälsa kan förstås, mätas och har förändrats under åren 2000–2017. I välfärdsstater runt om i världen, såväl som i Sverige, är likvärdighet ett centralt mål – men vad betyder och innebär egentligen likvärdighet? Vad är det som ska vara likvärdigt och när är skolan (tillräckligt) likvärdig? Hur kan man mäta likvärdighet och hur har likvärdigheten förändrats över tid – har den försämrats, förbättrats eller bestått oförändrad?
Med ett specifikt fokus på skolämnet idrott och hälsa, handlar föreliggande avhandling om just dessa frågor. För att besvara några av frågorna presenteras olika perspektiv på likvärdighet och olika metoder för att undersöka indikatorer på likvärdighet, liksom relationen mellan likvärdighetsrelevanta grupper och utfallsmått undersöks över tid. De likvärdighetsrelevanta grupperna är baserade på elevers kön, migrationsbakgrund och familjebakgrund, samt deras föräldrars utbildningsbakgrund. De två utfallsmåtten är elevers betyg i idrott och hälsa och elevers uppfattningar om idrott och hälsa.
Det empiriska materialet i studien bygger dels på registerdata, i form av ett totalurval av betygsstatistik för 2000–2017, dels på retrospektivt datamaterial från stora forskningsprojekt, i sin tur innehållande empiriskt material om elevers uppfattningar om idrott och hälsa (N = 39,980). Resultatet visar att det finns skillnader i betyg, som dessutom har ökat över tid, mellan elever med olika migrationsbakgrund och utbildningsbakgrund. Det finns därutöver än större och ökande könsskillnader i grupperna för elever med lågutbildade föräldrar och för elever med utländsk bakgrund. Resultatet visar också att effekten av familjebakgrund på betyg i årskurs 9 verkar ha ökat åren 2000–2017. Tydligt är även att betydelsen av familjebakgrund har ökat mest för utrikesfödda elever.
I termer av elevers uppfattningar om idrott och hälsa visar resultatet delvis något annat, jämfört med betyg. Visserligen finns skillnader mellan olika likvärdighetsrelevanta grupper, men generellt sett är dessa skillnader små. Skillnaderna i fråga är alltjämt små efter att ålder, idrottsdeltagande på fritiden och föräldrars utbildningsbakgrund tagits med i beräkningarna. Det finns generellt sett heller inga tydliga skillnader i elevernas sätt att beskriva vad, och hur mycket, de lärde sig av undervisningen. En grupp som emellertid utmärkte sig lite grann var flickor med utländsk bakgrund, som i lite högre grad rapporterade att det inte fanns något att lära sig i idrott och hälsa.
Sammanfattningsvis belyser avhandlingen svårigheten i – men också betydelsen av – att tydligare definiera innebörden av likvärdighet i skolan, liksom i idrott och hälsa. Till detta visar denna avhandling också på kunskapsbrister om likvärdighet i idrott och hälsa som delvis beror på en avsaknad av studier, men också kan härledas till metodologiska brister i tidigare idrottspedagogiska studier. Slutligen indikerar avhandlingen likvärdighetsproblem, framför allt kopplade till de ökande skillnader som finns mellan elever med olika migrationsbakgrund och familjebakgrund, samt de skillnader som generellt finns mellan olika elevgrupper och flickor med utländsk bakgrund.
