Viktig och välskriven avhandling om elevtexter i skolämnet idrott och hälsa


Katarina Lundin
Institutionen för idrottsvetenskap, Linnéuniversitet
Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet


Anna-Maija Norberg
Skriftpraktiker i idrott och hälsa på högstadiet: En textetnografisk undersökning
272 sidor, hft
Örebro: Örebro University 2021 (Studier från Örebro i svenska språket)
ISBN 978-91-7529-409-4

Norbergs sammanläggningsavhandling Skriftpraktiker i idrott och hälsa på högstadiet: En textetnografisk undersökningbestår av fyra artiklar och en kappa. Det empiriska materialet är insamlat från lektioner i idrott och hälsa i en klass som Norberg följde från höstterminen i årskurs åtta till vårterminen i årskurs nio. Totalt deltog Norberg i 57 ordinarie lektioner (av 64 möjliga) under studiens tre terminer. Eftersom avhandlingen har ett etnografiskt perspektiv är den grundläggande metoden observation från fältet med omfattande fältanteckningar. Dessa kompletteras med ett transkriberat ljud- och videomaterial från i princip samtliga genomgångar och muntliga instruktioner (283 minuter under insamlingsperioden). I det empiriska materialet ingår även transkriberade semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa och gruppintervjuer med elever (352 minuter), elevskrivna texter samt 188 fotografier med bland annat laminerade skyltar som använts som redskap i undervisningen. Elevtexterna utgörs exempelvis av prov, protokoll, träningsdagböcker och inlämningsuppgifter. Olika delar av det empiriska materialet analyseras i de respektive fyra artiklarna. Sammantaget är Norbergs empiriska material rikt och omfattande och möjliggör en såväl djup som bred bild av skriftpraktikerna i skolämnet idrott och hälsa.

I ”Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass” undersöker Norberg vilken roll texter har i kunskapsbyggandet i ett ämne där kroppsliga kunskaper står i centrum. Utgångspunkten är ämnesspråkets koppling till kunskapsproduktionen i ett ämne, och Norberg undersöker dels i vilket syfte texter används i ämnet idrott och hälsa, dels vad texterna handlar om. Det framgår att texterna används i nära anslutning till fysiska övningar och att ämnesbegrepp används på ett funktionellt sätt av både läraren och eleverna. Detta menar Norberg visar att den literacy som används under lektionerna är anpassad till det specifika ämnet.

Den andra artikeln, ”Skriftliga bedömningspraktiker i idrott och hälsa”, tar utgångspunkt i den ökade textanvändningen i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att visa vad läraren bedömer i de skriftliga texterna och hur kommentarerna formuleras samt vilka texter och diskurser som bedömningskommentarerna är kopplade till. Resultatet visar att lärarnas kommentarer fokuserar på elevernas kroppsliga lärande även om bedömningen sker genom skrivna texter, något Norberg tolkar som att skrivandet kan ses som en integrerad del av ämnesinnehållet. Över lag lyfts texternas förtjänster snarare än deras brister fram, och kommentarerna rör textens globala nivåer som innehåll och disposition snarare än formalia och språkbruk. En slutsats är att skriftliga bedömningsuppgifter i ämnet såväl kan försvåra som förenkla för eleverna när det gäller kunskapsredovisning.

Sammantaget sätter Norberg i sin doktorsavhandling fingret mitt i diskussionen om hur ämnet idrott och hälsa kan, bör och ska utvecklas när det gäller akademisering, teoretiska inslag och skriftliga praktiker.

I ”Elevtexter i idrott och hälsa – en textetnografisk genreanalys” är målet att identifiera och beskriva de genrer i ämnet som kan urskiljas i de elevskrivna texterna och illustrera hur dessa genrer erbjuder eleverna olika roller och därmed positionerar dem. Med textetnografiska metoder analyserar Norberg den sociala handling som texterna utgör en del av och visar att de urskilda genrerna framför allt kan kopplas till skolans typiska sociala handlingar: övning, dokumentation och examination. Elevernas texter är ofta korta och hårt styrda till formatet, exempelvis som tabeller och scheman att fylla i, men Norberg understryker att texterna blir meningsfulla och logiska i sitt sammanhang genom att tydligt kopplas till olika fysiska aktiviteter.

I artikeln ”’Man kan inte bara gympa sig igenom ämnet.’ Hur fem idrottslärare på högstadiet legitimerar skriftliga praktiker i ämnet idrott och hälsa” undersöker Norberg hur de intervjuade lärarna genom att legitimera eller inte legitimera skriftliga uppgifter positionerar sig i diskurser där skrivandet exempelvis i första hand ses som antingen en social praktik, som ett sociopolitiskt verktyg eller som något påtvingat eller problematiskt. Den generella bilden är att lärarna legitimerar skriftliga praktiker i ämnet, men de understryker att eleverna delegitimerar samma praktiker – eleverna vill inte skriva i ämnet idrott och hälsa, och den situationen måste lärarna hantera. Textanvändningen beskrivs som praktisk, tidsbesparande och välbekant för undervisning och bedömning, samtidigt som den tar tid från ämnets centrala innehåll.

Norbergs övergripande syfte med avhandlingen är att undersöka texters funktion i undervisning i idrott och hälsa på högstadiet:

I avhandlingens intresse ligger att utröna om och i så fall på vilket sätt och i vilka sammanhang texter och textanvändning kan beskrivas som delar av ett relevant ämnesinnehåll som i bästa fall bidrar till lärande och utveckling av ämnet, och när de i stället i sämsta fall utgör ett hot mot traditionellt ämnesinnehåll. (Norberg 2021:17).

Norberg gör detta, men hon gör mycket mer än så i sin välskrivna, informationstäta och gedigna doktorsavhandling. Utgångspunkterna bygger på att ämnet idrott och hälsa är ett skolämne som inte traditionellt är textmedierat och där texterna är osynliga. Valet att undersöka skriftpraktiker i ämnet idrott och hälsa är alltså välmotiverat, och ingen har hittills tagit ett tydligt grepp om de tre olika men parallella processer som anses bidra till den ökande textanvändningen: akademiseringen av ämnet, krav- och kontrollstyrningen via fördefinierade kunskapskrav, samt tillägget av ”och hälsa” till ämnesnamnet i och med läroplansreformen 1994. Lärarna i idrott och hälsa har ofta kommit att tolka begreppet ”hälsa” som teoretiskt, något som har medfört fler teoretiska inslag i ämnet.

Med utgångspunkt i den övergripande teoretiska ramen New Literacy Studies presenterar och applicerar Norberg en välvald och välmotiverad uppsättning teoretiska analysredskap och -begrepp som literacy och identitet, entextualisering, intertextualitet och interdiskursivitet samt genreanalys och affordans. De olika perspektiven och de teoretiska utgångspunkterna tillsammans med det omfattande empiriska materialet ger Norberg möjlighet att ge en bred och samtidigt djup bild av ett omdiskuterat inslag i skolämnet idrott och hälsa, och hon utnyttjar möjligheten väl.

I Norbergs doktorsavhandling är formatet sammanläggningsavhandling positivt för undersökningen i sin helhet eftersom de fyra artiklarna ger henne möjlighet att på djupet renodla och diskutera olika aspekter av och perspektiv på den skriftlig praktiken. Därtill ger den genomarbetade kappan en syntes och en ytterligare fördjupad bild av ämnet.

Sammantaget sätter Norberg i sin doktorsavhandling fingret mitt i diskussionen om hur ämnet idrott och hälsa kan, bör och ska utvecklas när det gäller akademisering, teoretiska inslag och skriftliga praktiker. Avhandlingen är tydligt empirinära men är också välförankrad i teorin; därmed bör texten locka läsare från olika discipliner såväl innanför som utanför akademin. Att en forskare från en språkvetenskaplig disciplin med ett utifrånperspektiv tar sig an ett allt viktigare inslag i skolämnet idrott och hälsa är värdefullt och viktigt för ämnets utveckling. Norberg ger sin bild av skriftpraktikerna i idrott och hälsa ur ett språkvetenskapligt new literacy-perspektiv, men hon vågar också göra utblickar mot konsekvenserna för ämnet genom att peka på tänkbara didaktiska implikationer. Här hade hon kunnat gå ännu längre, men samtidigt är den bild hon målar upp en stafettpinne att lämna över till idrottsforskare och yrkesverksamma lärare i idrott och hälsa.

Copyright © Katarina Lundin 2022

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.