Fredagen den 4 december 2020 försvarar Greta Bladh sin avhandling i genusvetenskap vid Umeå universitet, Moving thresholds: Body narratives within the vicinity of gym and fitness culture. Disputationen äger rum i sal Triple Helix, Universitetsledningshuset, Umeå universitet, kl 13:00 och ett par timmar framöver, och kan följas via live streaming (se nedan)
Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av handledaren docent Jesper Andreasson, Linnéuniversitetet.
Fakultetsopponent är docent Åsa Bäckström, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH. Betygsnämnden består av följande ledamöter: Professor Tomas Peterson, Malmö unviversitet, docent Josef Fahlén, Umeå universitet, och docent Linda Berg, Umeå universitet.
Disputationen livestreamas på adressen https://umu.zoom.us/j/68695460398?pwd=RFdvaU50S1lWck1PeU9Nbnc5ZDR1UT09. Lösenord måste anges, och erhålles genom att kontakta Veronika Lodwika på veronika.lodwika@umu.se.
Avhandlingen är utgiven av Bokförlaget idrottsforum.org och ingår i serien Malmö Studies in Sport Sciences som volym 38. Den kan beställas i fysisk eller online-bokhandel, eller från förlaget.
Presentation på svenska, samt engelskt abstract
Normkritik och sårbar inkludering inom gym och fitness
Studien tar sin början på ett gym, vilket har inskrivet i dess stadgar att verksamheten ska präglas av ett normkritiskt arbetssätt. Detta gym kan således ses som en plats där genuskodade normer, vilka i avhandlingen diskuteras i termer av trösklar, bearbetas på olika sätt med avsikt att skapa ett inkluderande klimat. I denna studie förstås trösklar som könade sociala konstruktioner som anger riktningar för kroppar att följa och därmed begränsar andra möjliga rörelser och kapaciteter. Exempel på trösklar kan vara olika uttryck för repressiv maskulinitet, liksom normen om att den maskulina mannen är den som har företräde i gym och fitnessammanhang. Genom fallstudien, Klubben, har en undersökning möjliggjorts gällande hur ett normkritiskt arbetssätt kan verka för att förskjuta kön-och genuskodade trösklar som på olika sätt hindrar rörelser inom gym och fitness. Resultatet visat att, arbetet för inkludering är en ständigt pågående process som kräver en insats av emotionellt arbete av medlemmarna för att upprätthållas, vilket i sin tur innebär en sårbar inkludering.
Avhandlingen bygger på kvalitativa metoder såsom deltagande observationer, semi-strukturerade intervjuer, samt kollektiva minnesövningar. Utifrån detta material kunde en analys göras för att belysa hur vi genom tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet lär oss vad kroppar är, vad de kan göra och hur de kan se ut, vilket i sin tur påverkar hur vi uppfattar kroppar, våra egna och andras, t ex i en gymkontext. Detta betyder att genuskodade sociala trösklar för träning på gym etableras såväl inom, som i tid och rum bortom gymmet.
Att lämna den organiserade idrotten (och för uppenbara orsaker även skolidrotten) är ett vanligt narrativ. Traditionellt har dock forskning om den organiserade idrotten, respektive gym- och fitnesskontexten studerats var för sig, vilket resulterat i att eventuella sammanlänkningar eller överlappningar mellan dessa kontexter i stort lämnats obeforskade. Föreliggande avhandling visar emellertid på att tidigare erfarenheter av fysiskt aktivitet inom föreningsidrott eller skolidrott är av relevans i analyser och ambitionen att förstå de kroppar och de trösklar som omgärdar gym och fitness i nuet.
Abstract | Moving thresholds: Body narratives within the vicinity of gym and fitness culture
This thesis investigates thresholds that impede bodies from moving to, and within, gym and fitness sites. Thresholds are here understood as gendered social constructs and norms, which direct bodies in certain ways, and thus circumscribing potential movements and capabilities. The study’s initial entry point was at a gym, here referred to as The Club which had in its statutes proclaimed to work in a norm critical way. This was an attempt to promote a more inclusive environment, and thus lowering certain thresholds for movement, in that members otherwise discouraged to enter other general gyms, found this particular gym open and “chill”. By conducting participatory observations, interviews, and collective memory exercises, this study is an effort to identify experiences otherwise seen as mundane and ordinary, such as working out at the gym, as conditioned under certain power relations.
Aided by a theoretical framework combining poststructuralism and phenomenology, a narrative and deconstructive approach directed the analysis of the empirical material. The results showed that the specific case of the Club entailed how the work for inclusiveness, and thus lowering certain thresholds, entailed other forms of thresholding, in that in order to insure an inclusive environment, a certain amount of emotional work from the members of the Club was required. This meant that the cost of an inclusive and open environment is a balancing act on an emotional tightrope, which in turn indicated that the work to be norm critical entailed vulnerable inclusiveness. Further, even though participants were critically aware of repressive gender norms circumscribing their range of movement, the possibility of other movements were still at a threshold. This was due to their corporeal historic background of experiences of hierarchical binary gender norms, which still lingered under the skin. In this thesis, this corporeal background is referred to as body narrative, an attempt to displace a binary gendered framing of the perception of bodies. However, despite the participants’ reflexive stance towards repressive gender norms, their range of motion was still at a threshold, colored by past experiences, which in turn binds our eyes to what is perceivable, signifying how emancipation can never reach an end, but is rather a continuous process, always aiming, little by little, to displace thresholds of movement.
