Spänstig bok med uppfriskande ingångar

Karin S. Lindelöf
Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet

I inledningsmeningen till denna antologi slås fast att boken utforskar ”the changing nature of gendered sporting subjectivities, bodies, practices, politics, agency and experiences” i en tid präglad av postfeministiska uppfattningar och framväxten av nya slags feminismer, bland annat det som författarna kallar ”populär feminism” och ”fjärde vågens feminism”, den senare uttryckt genom teknologi, online-aktivism och det nya medielandskapet.

Utgångspunkten är att vår tid präglas av postfeministiska antaganden och nyliberala strömningar som skapar särskilda villkor för idrottande och fysisk aktivitet (eller för den delen inaktivitet) hos kvinnor, flickor, HBTQ-personer, icke-vita, icke-funktionsfullkomliga, personer med snäva ekonomiska ramar, med flera. Ambitionen är att inspirera och uppmana till nya sätt att granska och förstå effekterna av könade maktrelationer inom idrott och fysisk kultur, liksom nya former av sexism och ojämlikhet i en nyliberal och postfeministisk tid.

Begreppet postfeminism används i boken snarare som en kritisk analytisk kategori än som ett perspektiv, och författarna vill såväl ifrågasätta idéer om att feminismen är ”överspelad” som antaganden om att den är ”tillbaka”. Postfeminismen studeras genom en kritisk lins, vilket enligt redaktörerna innebär att den inte enbart betraktas som ett avståndstagande från feminism eller som en period efter feminismen, utan som att den utgör ett specifikt kulturellt villkor som möjliggör och skapar nya artikulationer av femininitet. Det är en spänstig ingång och artiklarna i boken studerar på olika sätt hur sinsemellan mycket olika grupper av kvinnor och flickor skapar mening och utvecklar sina egna strategier för fysisk aktivitet inom ramen för samtida diskurser om individens möjligheter och fria val. Sammantaget visar bidragen hur berättelser om kvinnlig styrka och frigörelse inom idrottens värld ofta har missat att uppmärksamma de intersektionella aspekterna av hur kvinnor och flickor i olika kulturella, etniska och nationella kontexter, och utifrån klass, sexualitet, religion, ålder, funktionalitet med mera, förkroppsligar aktiva eller inaktiva liv. Vidare utforskar författarna hur begrepp som kvinnors självständighet, valfrihet, aktörskap och ”empowerment” ges specifika betydelser inom ramen för en global sportindustri, som i en nyliberal marknadskontext tillskriver individen ett helt igenom personligt ansvar för sina framgångar respektive misslyckanden.

Antologin består av tre delar, som behandlar var sin aspekt av idrottande femininiteter, inom ramen för de kulturella villkor som postfeminismen erbjuder. Den första, med rubriken ”Postfeminism and the Sport-Media-Industrial Complex”, består av fem bidrag som undersöker olika slagsrepresentationer av kvinnor inom idrottens sfär, från tennissuperstjärnan Serena Williams till anonyma så kallade ”fotbollsänkor”. Den andra delen, ”Everyday Athletic Girls and Women Negotiating Postfeminism”, innehåller tre bidrag med fokus på förkroppsligade erfarenheter av fysisk aktivitet, till exempel att utöva rollerderby i en kinesisk kontext eller att som rasifierad amerikansk skolflicka tvingas förhålla sig till en hegemonisk femininitet i form av en ”superkvinna”, som är vältränad, hälsosam, slank, stark, lång, snygg – och vit.  Den tredje och sista delen av boken är inriktad på de digitala världar där kvinnors sportande idag utövas, skildras, delas, diskuteras och sprids, under rubriken ”Postfeminism in Online Sport and Fitness Spaces”. Där diskuteras bland annat hur kvinnliga idrottare med funktionsnedsättningar porträtterar sig själva online, queeraktivism i relation till så kallade Fitspo-inlägg i sociala medier, samt idrott som medel för globalt biståndsarbete, utifrån exemplet Skateistan, en organisation som lär agfanska flickor att åka skateboard.

De olika bidragen utmanar, genom sitt fokus på ”sporting femininities” i plural, de essentialistiska förståelser av femininitet som förekommer såväl inom sportens värld som i samhället i stort, samtidigt som de öppnar för ett ifrågasättande av binära könsmodeller som utesluter mer flytande genusidentifikationer, såsom trans, queer och icke-binär. Dessa frågor blir extra akuta inom tävlingsidrottens extremt könsuppdelade struktur, men har också betydelse i mer vardagliga sportsammanhang. Inom ramen för de postfeministiska villkoren produceras också en viss sorts idealbild av lyckad femininitet, som blir ett imperativ för kvinnor att förhålla sig till, och utifrån vilken alla kvinnors kroppar granskas och bedöms – en idealbild som inom idrottens värld dessutom ofta innebär att det atletiska och det feminina hamnar på kollisionskurs med varandra.

Mest intressant blir det när författarna granskar (de intersektionella) femininitetskonstruktionerna och postfeminismen i relation till varandra och till en feministiskpotential – det vill säga utan att hamna i ett ensidigt fördömande av de postfeministiska villkoren där kvinnorna och flickorna görs till offer, utan istället hittar kryphål och aktiva motståndsmöjligheter. Detta sker till exempel i Adele Pavlidis artikel ”New Sporting Femininities in China: The Embodied Politics of Roller Derby”, där författaren menar att rollerderby blir till ett slags flytande signifikant för feminism, som utmanar kvinnliga idrottsnormer och ger kvinnor möjlighet att erfara kroppen på nya spännande sätt. I den kinesiska kontexten fungerar sporten dessutom som en sorts förkroppsligad utmaning och protest mot samhället, en feministisk intervention introducerad av utländska hjälparbetare och andra Kinastationerade västerlänningar, ett slags feministiskt emblem som också kan bli riskabelt för den enskilda utövaren. Ett annat intressant exempel är ”#TakeBackFitspo: Building Queer Futures in/Through Social Media” av Cathryn B. Lucas och Matthew R. Hodler, där författarna lyfter fram den subversiva potentialen och aktivistiska motståndsmöjligheter på sociala medier – en plattform som samtidigt utgör en effektiv kanal för de mer förtryckande sidorna av de postfeministiska och nyliberala strömningarna och kroppsidealen i vår tid.

Antologin som helhet lyfter många angelägna frågor och ambitionen att studera postfeminism som analytisk kategori i relation till fysiskt aktiva och idrottande femininiteter av skilda slag är spänstig och uppfriskande. Boken uppmuntrar till feministisk kritik av kulturella, ekonomiska och politiska villkor samt sociala praktiker i dagens postfeministiska situation och bidrar därigenom till nya möjliga sätt att ingripa feministiskt och på sikt skapa mer jämställda och jämlika förutsättningar inom sportens värld, för alla – oavsett kön, könsuttryck, ras, etnicitet, religion, nationalitet, sexualitet, funktionalitet, hälsostatus, ålder eller andra kategoriseringar.

Copyright © Karin S. Lindelöf 2019