Daglig fysisk aktivitet förbättrar inte bara barnens kondition och minskar deras övervikt, utan kan även öka barnens kognitiva förmågor inklusive inlärning.
Allt mer forskning pekar nu åt samma håll. Daglig fysisk aktivitet i skolan skulle ge mängder av vinster: förbättrade akademiska, intellektuella och kreativa prestationer, minskad sjuklighet samt högre livskvalitet.
Samtidigt kommer larmrapporter om svenska barn och ungdomars tillstånd och prestationer. Exempelvis Pisa-undersökningarna som visar att elevernas kunskaper i matematik, naturämnen och läsförståelse sjunker alltmer i internationell jämförelse. Samtidigt ökar barnens kroppsvikt och kondition försämras.
Är det inte nu dags att fatta beslut om en timmes daglig fysisk aktivitet i den svenska skolan? Detta är något som rekommenderas av WHO, Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket (2013).
Under Barnhjärnan 2016 i Karlstad den 3:e oktober kommer framstående forskare att ge svar på vad neurovetenskapen i dag vet om det som händer med barnens hjärnor när de utövar lustfylld fysisk aktivitet kontinuerligt. Forskarna berättar också om de hälsovinster som är kopplade till detta samt hur barnens hjärnfunktioner förbättras. I skolan resulterar detta i färre ordningsproblem och markant förbättring av studieresultaten. Det framgår också allt tydligare att lämplig fysisk aktivitet är väsentlig vid rehabiliteringen av hjärnskador, inklusive hjärnskakningar.
Hjärnskakningar hos barn farligare än hos vuxna
Varje år söker cirka 7 500 barn sjukhusvård för en skallskada och man räknar med att 30 procent av alla barn minst en gång under uppväxten drabbas av minst en lätt skallskada (ex. hjärnskakning). Barns hjärnor fungerar inte som en vuxens. De färdigheter som inte är utvecklade den dagen skadan inträffar kan inte inhämtas på ett normalt sätt. Det innebär till exempel att förmågan att läsa och skriva kan försämras eller inte uppnås fullt ut om barnet inte hade dessa förmågor då de skadades. Ofta syns barnens kognitiva nedsättningar först när de når skolåldern, då det främst är där det centrala nervsystemet belastas.
Under Barnhjärnan 2016 kommer vetenskapliga data att presenteras angående hur det går för barn och ungdomar som drabbas av hjärnskakningar under uppväxten. Vart 7:e barn som inte får uppföljning och behandling inom fem år efter sin skada får svårigheter med inlärning i skolan och med det sociala livet.
Under konferensen får du möta Anders som i tidiga tonåren tacklades under en ishockeymatch och ådrog sig en allvarlig hjärnskakning. Anders fick problem med hjärnans funktioner och det sociala livet. Prestationerna i skolan försämrades avsevärt och han förlorade fem månader av sin skolgång. Med rätt insatser från sjukvård, skola, föräldrar och ishockeyklubb kunde Anders läsa i kapp, bli helt återställd och idag kan han spela ishockey på hög nivå. Anders berättar om sin väg tillbaka till ett fungerande liv och medverkar gör även hans läkare och neuropsykolog som berättar hur de hjälpte honom till ”return to learn” och ”return to play”.
Ungas idrott ur ett barnperspektiv – att lära barn att förlora
Den tredje delen av konferensen kommer att belysa ny forskning inom ungas idrott. Vi fokuserar särskilt på barns perspektiv, där idrottsföräldrars deltagande är helt avgörande för att utveckla och balansera denna verksamhet. Andra inslag är hur en god inlevelseförmåga kan hjälpa ungdomar att utveckla sin känslomässiga stabilitet, stärka självförtroendet och utarbeta livsmål som ger mening och livsglädje. Du får också veta varför det är helt avgörande att lära sig förlora om man vill utveckla en vinnarmentalitet.
