Research articles

’Dilemmatic spaces’ och föräldrars deltagande i ridskolornas verksamhet för de yngre barnen

May 10, 2023

Susanna Hedenborg¹, Gabriella Thorell Palmqvist^2,3, Annika Rosén¹
& Oskar Solenes⁴
¹ Malmö universitet; ² Ridskolan Strömsholm; ³ Karlstads universitet; ⁴ Høgskolen i Molde

Under senare år har ridskolor öppnat sin verksamhet för yngre barn. Aktiviteterna består av ridning, men även sysslor i stallet (Thorell, 2017; Hedenborg et al, 2021). Ridsporten är inte ensam om att erbjuda aktiviteter för denna åldersgrupp. Även andra idrotter har öppnat dörrarna för de yngre barnen (Lindroth, 1991; Hedenborg, et al, 2020). Aktiviteter för denna åldersgrupp erbjuds även av kommersiella aktörer (Karlsson, 2022). Trots att allt fler aktiviteter erbjuds är forskning om vad som pågår i dessa verksamheter och hur de upplevs av både föräldrar och barn mager (Hedenborg & Fransson, 2011; Calero, Beesley & Fraser-Thomas, 2018; Fraiser-Thomas & Safari, 2018; Harlow et.al., 2018). I den här artikeln är syftet att fördjupa förståelsen för ridskoleverksamhet för förskolebarn i Sverige och Norge genom att analysera ridlärarnas och medföljande vuxnas uppfattning om aktiviteterna. För att fördjupa förståelsen för de utmaningar som ridlärare och medföljande vuxna möter i ridskolornas aktiviteter för de yngre barnen ska vi använda tolkningsramen ‘dilemmatic spaces’ (Fransson & Grannäs, 2013). I tidigare studier har ‘dilemmatic spaces’ använts för att öka förståelsen för komplexiteten i lärares arbete. Men tolknigsramen har även använts i andra fält. Barndomsforskaren Magnus Kilgers använder ’dilemmatic spaces’ i en studie som visar hur pappor jonglerar mellan vad som förväntas av faderskapet och tränarskapet inom idrotten (Kilger 2020). Utifrån ett källmaterial som består av 21 semistrukturerade intervjuer med representanter från ridskolor och föräldrar och tio observationer på sex olika ridskolor har vi identifierat följande ’dilemmatic spaces: ’Medföljande vuxna är både ett krav och en utmaning’ samt ’Kunniga mammor är en tillgång, men får inte pusha’.

Hämta ned fulltextversionen av artikeln här!

SUSANNA HEDENBORG är professor i idrottsvetenskap, Malmö universitet. Hedenborg har en akademisk bakgrund i social och ekonomisk historia. I sin idrottsforskning har hon fokuserat på barndoms- och ungdomsstudier, kön och hästsport. Hon är författare till många artiklar och läroböcker inom idrottsvetenskap. Hedenborg är ansluten till Norges Idrettshøgskole och ordförande för Centrum för idrottsforskning.

GABRIELLA THORELL PALMQUIST är FD i idrottsvetenskap och universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogiska studier, Idrottsvetenskap, Karlstads universitet, samt verksam som huvudlärare i pedagogik vid Ridskolan Strömsholm. Hon undervisar främst på Hippologprogrammet men arbetar även med projekt på uppdrag av Svenska Ridsportförbundet.

ANNIKA ROSÉN arbetar på Malmö universitet som lektor och universitetsjurist, hon är socionom, jurist och disputerad i socialt arbete och har tidigare arbetat som prefekt på olika fakulteter. Forskningsområden är forskningsetik, sociologi samt idrottsvetenskaplig forskning med fokus på barns idrottande med särskild inriktning på häst- och ridverksamhet.

OSKAR SOLENES är docent i sport management vid fakulteten för företagsekonomi och samhällsvetenskap vid Høgskolen i Molde, Norge. Han har en doktorsexamen i idrottshistoria och studerade utvecklingen av organiserad idrott för barn under 1900-talet. Hans forskningsintresse är särskilt kopplat till idrottens sociala och kulturella värderingar i allmänhet, såväl som frivillighet och speciellt organiseringen av barn- och ungdomsidrott.

Läs mer på idrottsforum.orgs temasidor om