Skol\u00e4mnet Idrott och h\u00e4lsa bedrivs i m\u00e5nga fall p\u00e5 \u201dde idrottsaktiva pojkarnas planhalva\u201d (Skolverket 2010:75). L\u00e4rarna beh\u00f6ver tongivande elevers lojalitet f\u00f6r att f\u00e5 undervisningen att fungera. \u201dBlyga flickor\u201d som inte tar f\u00f6r sig vid samundervisningen kan kompenseras gentemot dominerande pojkar med exempelvis s\u00e4rundervisning (2010:64-65).<\/p>\n
Samtidigt har skolan ett ansvar f\u00f6r att \u201dmotverka traditionella k\u00f6nsm\u00f6nster\u201d och verka f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet (Lgr 11). Detta uppfattar jag g\u00e4ller f\u00f6r hela skoldagen, p\u00e5 raster och i alla skol\u00e4mnen.<\/p>\n
Jag tror att det finns en medvetenhet bland l\u00e4rare i idrott och h\u00e4lsa om att flickor inte alltid kommer till \u201dsin r\u00e4tt\u201d i \u00e4mnet, \u00e4ven om det \u00e4r troligt att m\u00e5nga l\u00e4rare inte vet hur situationen kan f\u00f6r\u00e4ndras. En b\u00f6rjan kan vara att l\u00e4ra sig av j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete i samh\u00e4llet f\u00f6r att skapa en j\u00e4mlikare undervisning. Nedan ges ett exempel p\u00e5 s\u00e5dant som \u00e4r m\u00f6jligt att l\u00e4ra sig utifr\u00e5n j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet inom idrotten. Beskrivningen \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n Hovden (2012) och fallet Norge, men metaforerna \u00e4r mina:<\/p>\n
J\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete kan ske utifr\u00e5n olika ideologiska perspektiv. P\u00e5 70-talet influerade liberala politiska diskurser j\u00e4mst\u00e4lldhetskampen inom idrotten. Det handlade om att kvinnor ocks\u00e5 har r\u00e4tt till idrotten. Det m\u00e4nnen fick skulle kvinnorna ocks\u00e5 f\u00e5. Detta medf\u00f6rde emellertid att kvinnorna fick anpassa sig till den idrott och organisation som m\u00e4nnen byggt upp p\u00e5 sina villkor, vilket innebar att \u00e4ven om den formella j\u00e4mlikheten fanns s\u00e5 var villkoren f\u00f6r att verka i denna milj\u00f6 oj\u00e4mlika. P\u00e5 80-talet handlade genuspolitiska diskurser mer om \u201dequal outcomes\u201d. Fokus handlade om att se \u00f6ver strukturerna inom idrotten och skapa s\u00e4rskilda strategier f\u00f6r att st\u00e4rka kvinnornas positioner, ett konkret s\u00e5dant exempel \u00e4r representation i beslutande organ. Utifr\u00e5n ett mer radikalfeministiskt perspektiv ifr\u00e5gasattes dock st\u00e5ndpunkten om \u201dequal outcomes\u201d eftersom spelplanen trots allt sedan tidigare var best\u00e4md av m\u00e4nnen. F\u00f6r att g\u00f6ra \u00e4nnu en idrottsliknelse skulle man kunna s\u00e4ga att kvinnorna genom olika riktade insatser blev \u201ddopade\u201d f\u00f6r att kunna vara med i ett spel vars regler m\u00e4nnen best\u00e4mt och f\u00f6r att kunna f\u00e5 \u201dequal outcomes\u201d. Ist\u00e4llet skulle s\u00e5dant som v\u00e4rdes\u00e4tts av kvinnor v\u00e4rderas lika med annat normgivande inom idrotten, det vill s\u00e4ga att ocks\u00e5 kvinnor skulle f\u00e5 m\u00f6jlighet att (metaforiskt) best\u00e4mma spel, spelplan och regler inom idrotten. F\u00f6r att forts\u00e4tta med metaforerna: resultatet fr\u00e5n en match i ett spel kan inte m\u00e4tas med resultatet i en annan match i ett annat spel (f\u00f6r att de bygger p\u00e5 olika tankesystem, j\u00e4mf\u00f6r med equal outcomes), men b\u00e5da matcherna ska d\u00e4remot utifr\u00e5n detta perspektiv v\u00e4rderas som lika viktiga.<\/p>\n
De olika perspektiven p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete kan ge f\u00f6ljande f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r skol\u00e4mnet idrott och h\u00e4lsas didaktiska modell:<\/p>\n
Om vi inte \u00e4r n\u00f6jda med perspektivet att flickorna beh\u00f6ver kompenseras, en utg\u00e5ngspunkt som ocks\u00e5 inneb\u00e4r att flickorna ses som underordnade pojkarna, beh\u00f6ver normerna synligg\u00f6ras. Men det \u00e4r sv\u00e5rt. En b\u00f6rjan \u00e4r emellertid att v\u00e5ga<\/i> fr\u00e5ga sig vilka tabun som finns i \u00e4mnet \u2013 vad f\u00e5r inte ifr\u00e5gas\u00e4ttas?<\/p>\n
Man kan fundera \u00f6ver om \u00e4ven forskning bedrivs p\u00e5 pojkarnas planhalva i de fall\u00a0 historiskt kulturell best\u00e4md kropps\u00f6vning och kroppsligt l\u00e4rande ses som axiomatiskt f\u00f6r \u00e4mnets inneh\u00e5ll och d\u00e5 utg\u00f6r en central del i det som studeras. Jag kan inte svara p\u00e5 fr\u00e5gan, men tycker att den \u00e4r v\u00e4rd att st\u00e4llas och diskuteras.<\/i><\/p>\n
<\/p>\n
Referenser<\/p>\n
Hovden, Jorid (2012) Discourses and strategies for the inclusion of women in sport \u2013 the case of Norway, Sport in Society: Cultures, Commerce, Media, Politics<\/em>, 15:3, 287-301.<\/p>\n