Bed\u00f6mning av kunskaper kan vara b\u00e5de st\u00f6ttande och styrande. Samtidigt ska betygen fungera som urvalsinstrument. Kunskaper som motsvarar det h\u00f6gsta betyget p\u00e5 en skola i ett \u00e4mne ska vara likv\u00e4rdiga de kunskaper i \u00e4mnet som varje annan elev med samma betyg har. Kunskapskraven f\u00f6r olika betyg uppges ha kvalitativa skillnader och det \u00e4r elevernas kvalitativa kunskapsniv\u00e5er som ska bed\u00f6mas. Egentligen, t\u00e4nker jag, torde bed\u00f6mning av kunskaper vila p\u00e5 samma grundvalar som de inom vetenskapliga metod, och d\u00e5 fr\u00e4mst kvantitativ metod, ifall betygen ska kunna fungera som urvalsinstrument, \u00e5tminstone fr\u00e5n ett metodteoretiskt perspektiv. Kvalitativ metod medf\u00f6r andra vetenskapsteoretiska antaganden.\u00a0Fr\u00e5gan \u00e4r om bed\u00f6mningarna i skolan kan vara reliabla ifall det \u00e4r kvalitativa kunskaper som bed\u00f6ms.<\/p>\n
Jag har funderat utifr\u00e5n grundskolans kursplan f\u00f6r idrott och h\u00e4lsa. Eleverna ska ges f\u00f6ruts\u00e4ttningar att utveckla\u00a0sina f\u00f6rm\u00e5gor att r\u00f6ra sig\u00a0allsidigt i olika fysiska sammanhang. H\u00e4r ska kvalitativa f\u00f6rm\u00e5gor bed\u00f6mas och sedan ska dessa bed\u00f6mningar kvantifieras till en bokstav. Inom ramen \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa beh\u00f6ver vi diskutera hur man kan \u201dm\u00e4ta\u201d kroppslig f\u00f6rm\u00e5ga med god validitet och reliabilitet? Relativt vilka ”m\u00e5ttstockar”?<\/p>\n
L\u00e4rare beh\u00f6ver studera elevernas f\u00f6rm\u00e5gor genom att samla in s\u00e5dan \u201dempiri\u201d som kan omvandlas till bokst\u00e4ver (varje transformation medf\u00f6r dock potentiella felk\u00e4llor och risk f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4mrad reliabilitet och validitet).<\/p>\n
F\u00f6rst beh\u00f6ver vi dock identifiera f\u00f6rm\u00e5gorna som ska \u201dm\u00e4tas\u201d. Alternativen som vi ocks\u00e5 beh\u00f6ver diskutera \u00e4r a) den fysiska f\u00f6rm\u00e5gan i relation till en f\u00f6rutbest\u00e4md \u201dribba\u201d som g\u00e4ller alla elever, b) den fysiska f\u00f6rm\u00e5gan relativt den f\u00f6rm\u00e5ga som eleven hade i inledningsvis (men \u00e4ven h\u00e4r beh\u00f6ver vi veta vilken m\u00e5ttstocken \u00e4r) c) att inte betygss\u00e4tta den fysiska f\u00f6rm\u00e5gan \u2013 utan \u201dendast\u201d beg\u00e4ra\/str\u00e4va efter deltagande utifr\u00e5n b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga i de delar i momentet r\u00f6relse som omfattar fysiska prestationer.<\/p>\n
Det som f\u00f6ljer h\u00e4rn\u00e4st \u00e4r ett tankeexperiment d\u00e4r jag funderar \u00f6ver hur syftet med \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa skulle kunna unders\u00f6kas i en vetenskaplig kontext. Jag har h\u00e4r utg\u00e5tt fr\u00e5n den del av syftet i kursplanen som handlar om elevernas r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5gor:<\/p>\n
”Genom undervisningen i \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa ska\u00a0eleverna ges f\u00f6ruts\u00e4ttningar att utveckla\u00a0sin f\u00f6rm\u00e5ga att r\u00f6ra sig\u00a0allsidigt i olika fysiska sammanhang”<\/p>\n
(Obs! Det grammatiska felet \u00e4r inte mitt.)<\/p>\n
S\u00e5 hur unders\u00f6ker man om eleverna har f\u00e5tt dessa\u00a0f\u00f6ruts\u00e4ttningar i \u00e4mnet?\u00a0”Studien” skulle kunna bli f\u00f6ljande utifr\u00e5n formuleringen i kursplanen:<\/p>\n
Syftet \u00e4r att studera i vilken utstr\u00e4ck<\/i>ning eleven\u00a0har utvecklat sin f\u00f6rm\u00e5ga att r\u00f6ra sig\u00a0allsidigt i olika fysiska\u00a0sammanhang.<\/i><\/p>\n
I kursplanens centrala inneh\u00e5ll specificeras aktiviteterna till lekar, spel, idrotter, traditionella och moderna danser samt r\u00f6relse- och tr\u00e4ningsprogram till musik. I kunskapskraven ramas begreppen in ytterligare med ord som anpassning, takt <\/i>och rytm. <\/i>Givet detta kan d\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llningarna bli med kunskapskraven i \u00e5tanke:<\/p>\n Men s\u00e5 \u00e4r inte kunskapskraven i kursplanen formulerade. Ist\u00e4llet fokuseras n\u00e5got annat \u00e4n\u00a0elevens utveckling. Kunskapskravet f\u00f6r elever i \u00e5k 9 f\u00f6r betyget A \u00e4r:<\/p>\n \u201dEleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa r\u00f6relser i olika milj\u00f6er och varierar och anpassar sina r\u00f6relser v\u00e4l <\/b>till aktiviteten och sammanhanget. I danser och r\u00f6relse- och tr\u00e4ningsprogram till musik anpassar eleven sina r\u00f6relser v\u00e4l<\/b> till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan \u00e4ven simma 200 meter varav 50 meter i ryggl\u00e4ge.\u201d<\/p>\n Vi ser h\u00e4r att fr\u00e5gest\u00e4llningarna beh\u00f6ver justeras. Utifr\u00e5n syftet och kunskapskraven kan de i en studie ist\u00e4llet bli:<\/p>\n I kursplanen handlar det i kunskapskraven inte l\u00e4ngre om att eleven ska utveckla sin f\u00f6rm\u00e5ga. Det tycks som att det viktigaste \u00e4r att eleven anpassar sina r\u00f6relser till det (kulturella) sammanhanget. Ytterligare avsteg g\u00f6rs fr\u00e5n det formulerade syftet i Skolverkets exempel p\u00e5 konkretiserad bed\u00f6mningsmatris. I denna\u00a0delas den f\u00f6rsta och andra fr\u00e5gest\u00e4llningen upp i f\u00f6ljande fr\u00e5gor (som bed\u00f6ms utifr\u00e5n E, C och A):<\/p>\n F\u00f6r A kr\u00e4vs enligt f\u00f6rslaget i matrisen:<\/p>\n Om fr\u00e5gest\u00e4llningarna ist\u00e4llet formuleras utifr\u00e5n matrisen s\u00e5 kan dessa bli:<\/p>\n Det vill s\u00e4ga, n\u00e5got har skett sedan formuleringen av syftet (syftet \u00e4r att studera i\u00a0vilken\u00a0utstr\u00e4ckning eleven har utvecklat sin f\u00f6rm\u00e5ga att r\u00f6ra sig\u00a0allsidigt i olika fysiska\u00a0sammanhang). Om man utifr\u00e5n dessa fr\u00e5gest\u00e4llningar ska h\u00e4rleda syftet, s\u00e5 blir detta snarare: Syftet \u00e4r att studera hur tekniskt skicklig eleven \u00e4r i lekar, spel, idrotter. <\/i>Och, vilken blir den didaktiska principen d\u00e5?<\/p>\n Och d\u00e5 har vi fortfarande inte kommit l\u00e4ngre \u00e4n till att formulera syfte och fr\u00e5gest\u00e4llningar. Fr\u00e5gan \u00e4r var vi hamnar ifall vi sedan formulerar indikatorer som hj\u00e4lper oss att identifiera ”i vilken utstr\u00e4ckning”, ”etablerade r\u00f6relser”, ”stabila r\u00f6relse\u00f6verg\u00e5ngar”, ”avv\u00e4gd kraftinsats” och s\u00e5 vidare. Inom kvalitativ metod skulle l\u00e4rarens subjektiva upplevelse (eller varf\u00f6r inte elevens) vara gott nog, men d\u00e5 betygen ska fungera som urvalsinstrument s\u00e5 \u00e4r detta problematiskt.<\/p>\n Kroppens validitet<\/i> menar jag \u00e4r kulturellt best\u00e4md. Utvecklingen av\u00a0f\u00f6rm\u00e5gan att r\u00f6ra sig allsidigt har tolkats inom ramen f\u00f6r en kultur, d\u00e4r det\u00a0f\u00f6ruts\u00e4tts att det \u00e4r\u00a0samma f\u00f6rm\u00e5gor\u00a0som ska utvecklas mot en gemensam\u00a0ribba alternativt\u00a0en gemensam m\u00e5ttstock, trots att uttrycket allsidigt inte\u00a0beh\u00f6ver inneb\u00e4ra just detta. Man\u00a0skulle kunna s\u00e4ga att det \u00e4r ett inom-kulturellt s\u00e4tt att se p\u00e5 att r\u00f6ra sig allsidigt. Ju mer kulturellt styrd bed\u00f6mningen (och inneh\u00e5llet) blir, desto mer exkluderande blir \u00e4mnet. Om detta faktiskt hade varit en studie med vetenskapliga anspr\u00e5k och ifall uppsatsinneh\u00e5llet hade vridit sig p\u00e5 samma s\u00e4tt som i idrott och h\u00e4lsas kursplan och i bed\u00f6mningsst\u00f6det, s\u00e5 hade studenten sannolikt st\u00f6tt p\u00e5 patrull i samband med examinationen. Studenten hade d\u00e5 f\u00e5tt \u00e4ndra antingen syftet eller fr\u00e5gest\u00e4llningarna.<\/p>\n Bed\u00f6mning och betygss\u00e4ttning \u00e4r komplext inom alla \u00e4mnen. F\u00f6r \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa \u00e4r det m\u00f6jligen \u00e4n mer komplext eftersom det \u00e4r kroppen, som \u00e4r intimt f\u00f6rknippad med identitet och kultur, som ska bed\u00f6mas. Med exemplet har jag f\u00f6rs\u00f6kt att visa p\u00e5 vikten av undervisning i vetenskaplig metod i l\u00e4rarutbildningen, d\u00e5 det inom metodteori finns m\u00e5nga diskussioner och l\u00e4rdomar som \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r bed\u00f6mning och betygss\u00e4ttning i skolan.<\/p>\n\n
\n
\n
\n