I skolan finns kunskapskrav f\u00f6r \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa (s\u00e5 som f\u00f6r andra \u00e4mnen), vilket inneb\u00e4r att eleverna ska kunna visa att de innehar en viss kunskap. Skolverket lyfter i \u00e4mnet fram deltagandet i olika r\u00f6relseaktiviteter. Den fysiska aktiviteten har varit grunden f\u00f6r \u00e4mnet, s\u00e5 \u00e4ven idag.<\/p>\n
Diskussionen i det f\u00f6ljande handlar om de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som spr\u00e5kligt omg\u00e4rdar den fysiska aktiviteten och som best\u00e4mmer villkoren f\u00f6r fysisk aktivitet, undervisning, l\u00e4rande och kunskap. Syftet \u00e4r inte att vara kritisk mot fysisk aktivitet \u201dper se\u201d i skol\u00e4mnet.<\/p>\n
Undervisningsmodeller kan beskrivas med hj\u00e4lp av begreppen didaktisk princip, undervisningskoncept, metod och inneh\u00e5ll. \u00a0N\u00e4r praktiken analyseras \u00e4r det m\u00f6jligt att ta utg\u00e5ngspunkt i de metoder och det inneh\u00e5ll som f\u00f6reskrivs, och utifr\u00e5n detta sedan h\u00e4rleda undervisningskoncept och didaktisk princip. \u00c4ven den f\u00f6rv\u00e4ntade praktiken kan analyseras, men d\u00e5 tas utg\u00e5ngspunkten i den didaktiska principen – exempelvis den som finns beskriven i l\u00e4roplanens v\u00e4rdegrund och i den \u00f6vergripande texten om \u00e4mnet. I det senare fallet deduceras metoder och m\u00f6jligt inneh\u00e5ll utifr\u00e5n principen, allts\u00e5 utifr\u00e5n f\u00f6reskrifterna.<\/p>\n
Om man exempelvis \u201dl\u00e5ser\u201d inneh\u00e5ll, metod (deltagande i fysiska aktiviteter) och den didaktiska principen (l\u00e4roplanen), blir konceptet det enda frihetsutrymme som l\u00e4raren kan \u201dlaborera\u201d med \u2013 det kan exempelvis handla om upplevelsekoncept, lekkoncept eller t\u00e4vlingskoncept (se ocks\u00e5 Schenker 2011). L\u00e4raren f\u00e5r den sv\u00e5ra uppgiften att utifr\u00e5n styrdokumenten skapa en undervisning d\u00e4r eleverna b\u00e5de \u00e4r fysiskt aktiva och f\u00e5r m\u00f6jlighet att visa att de har n\u00e5tt kunskapskraven.<\/p>\n
Som jag har f\u00f6rst\u00e5tt \u00e4mnet s\u00e5 finns det i dess traditioner dessutom en utg\u00e5ngspunkt som handlar om alla barns r\u00e4tt till r\u00f6relse. Ett motiv till detta (det finns s\u00e4kert flera) \u00e4r att f\u00f6rhindra folkh\u00e4lsoproblem i framtiden. Ett medf\u00f6ljande (behavioristiskt) antagande \u00e4r att det \u00e4r m\u00f6jligt att tr\u00e4na eller att fostra till ett beteende. Om barn och unga tr\u00e4nas i att r\u00f6ra sig allsidigt, s\u00e5 kommer de i framtiden ocks\u00e5 f\u00f6rhoppningsvis att vilja g\u00f6ra det. Denna utg\u00e5ngspunkt kan f\u00e5 som konsekvens att aktiviteten ses som viktigare f\u00f6r \u201dkunskapsutvecklingen\u201d \u00e4n samtal, reflektion och st\u00e4llningstaganden. Spr\u00e5ket blir snarare en \u201dr\u00f6relsetidstjuv\u201d i idrott och h\u00e4lsa-sammanhang \u00e4n en k\u00e4lla till kunskap.<\/p>\n
\u00c4mnet inneh\u00e5ller dock kunskapskrav som beh\u00f6ver annat inneh\u00e5ll \u00e4n r\u00f6relser f\u00f6r att kunna bed\u00f6mas. F\u00f6r att \u00e4mnet ska kunna inneh\u00e5lla mycket fysisk aktivitet kan l\u00e4raren l\u00f6sa detta genom att bed\u00f6ma vissa moment summativt, allts\u00e5 vid ett tillf\u00e4lle d\u00e5 eleven f\u00e5r visa sina kunskaper. \u00a0Med detta f\u00f6rfarande stj\u00e4l inte dessa moment s\u00e5 mycket tid fr\u00e5n \u201dr\u00f6relsetiden\u201d. Hur v\u00e4l eleven kan \u201danpassa r\u00f6relser till aktivitet och sammanhang\u201d, kan d\u00e4remot bed\u00f6mas kontinuerligt, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r l\u00e4raren att st\u00e4lla krav p\u00e5 elevernas aktivitetsgrad och d\u00e4rtill relatera denna till bed\u00f6mningen av det som eleven visat att hon\/han kan, trots att merparten av kunskapskraven egentligen \u00e4r av kvalitativ karakt\u00e4r.<\/p>\n
Dessutom saknas ett spr\u00e5k f\u00f6r att tala om l\u00e4rande och kunskap i relation till r\u00f6relser och aktiviteter i skol\u00e4mnet. En globalt vedertagen m\u00e5ttstock \u00e4r emellertid t\u00e4vlingsidrottens system. Med den kan man definiera vem som har den b\u00e4sta fysiska \u201dkunskapen\u201d. Den vetenskapliga grunden \u00e4r h\u00e4r naturvetenskapen. M\u00e4tsystemet \u00e4r dock tveksamt ur flera aspekter, bland annat \u00e4r det ett rangordnande elitistiskt system d\u00e4r den ene f\u00e5r f\u00f6rdelar p\u00e5 den andres bekostnad, och systemet harmonierar inte med dagens skola och dess betygssystem med kunskapskrav. \u00a0Andra f\u00f6rs\u00f6k inom idrottsr\u00f6relsen att bed\u00f6ma kroppslig f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r att utifr\u00e5n erfarenhetskunskap bed\u00f6ma vilka som \u00e4r talanger och morgondagens elit, men i dessa fall tycks det snarare som att m\u00e5ttstocken fr\u00e4mst varit korrelerad med fysisk mognad, vilket ju \u00e4r n\u00e5got helt annat \u00e4n kunskap.<\/p>\n
Inom idrottspedagogiken finns en ambition att finna andra system f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och s\u00e4tta ord p\u00e5 kroppslig kunskap. Exempel p\u00e5 detta \u00e4r fysisk bildning<\/a> och Physical Literacy<\/a>, d\u00e4r det senare perspektivet \u00e4r inspirerat av fenomenologin. Trots detta \u00e4r det oklart f\u00f6r mig hur kroppslig (subjektiv?) kunskap\/upplevelse ska kunna bed\u00f6mas \u201dobjektivt\u201d (med likv\u00e4rdiga och r\u00e4ttvisa betyg). Vad f\u00e5r detta f\u00f6r konsekvenser i en skola som ska bygga p\u00e5 vetenskaplig grund? Och vilken \u00e4r relationen mellan subjektiv kunskap eller upplevelse och den egna identiteten? G\u00e5r det att s\u00e4rskilja dessa utifr\u00e5n ett fenomenologiskt perspektiv? Och kan identiteter betygss\u00e4ttas?<\/p>\n Avsaknaden av spr\u00e5k kan dessutom anv\u00e4ndas som maktmedel \u2013 utan spr\u00e5k \u00e4r det inte m\u00f6jligt att diskutera \u00e4mnets realiserade inneh\u00e5ll i relation till kursplan och l\u00e4roplan. Utomst\u00e5ende (som inte ing\u00e5r i normsystemet) ges inte m\u00f6jligheten att f\u00f6rst\u00e5, diskutera eller vara delaktiga i utvecklingen av \u00e4mnets inneh\u00e5ll och realisering. Detta g\u00e4ller elever s\u00e5v\u00e4l som andra avn\u00e4mare. Synen p\u00e5 r\u00f6relsens betydelse \u00e4r emellertid djupt rotad i idrottsl\u00e4rartraditionen. Under idrottsl\u00e4rarkongresser\/st\u00e4mmor best\u00e5r utbudet i f\u00f6rh\u00e5llandevis stor utstr\u00e4ckning av fysiska aktiviteter, \u00e4ven \u00e5r 2013. Pehr Henrik Lings gymnastiktr\u00e4d ter sig i grunden fortfarande virilt, \u00e4ven om det omgivande samh\u00e4llet har \u00e4ndrat karakt\u00e4r.<\/p>\n F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till analys av undervisningsmodeller med hj\u00e4lp av begreppen princip, koncept och metod: normsystemet utg\u00f6rs av antaganden som best\u00e4mmer \u00e4mnets inneh\u00e5ll och realisering. Antaganden om undervisning i \u00e4mnet som jag har uppfattat \u00e4r att r\u00f6relsen \u00e4r viktig och b\u00f6r dominera lektionerna, att r\u00f6relsen ska bed\u00f6mas formativt, vilket inneb\u00e4r krav p\u00e5 aktivt deltagande under lektionerna, och att l\u00e4raren med sin visuellt synliga kroppsliga (absoluta) kunskap beh\u00f6ver ha f\u00f6rm\u00e5ga att visa eleverna r\u00f6relsen i samband med undervisningen. Med dessa antaganden har vi till stora delar \u201dl\u00e5st\u201d inneh\u00e5ll, metod och koncept relaterade till undervisningen.<\/p>\n Ifall den didaktiska principen genereras genom induktion, allts\u00e5 att inneh\u00e5ll, metoder och koncept best\u00e4mmer den princip som kursplanen formellt f\u00f6ruts\u00e4tts best\u00e4mma, ter det sig som att det \u00e4r alla barns \u00e5tminstone formella r\u00e4tt till (specifika, traditionellt och kulturellt best\u00e4mda?) r\u00f6relser som \u00e4r den viktigaste didaktiska principen f\u00f6r \u00e4mnet. Principen \u00e4r beh\u00e4ngd med antaganden om unga, l\u00e4rande och kunskap. I detta fall \u00e4r det rimligt att fundera \u00f6ver relationen mellan kunskap och fostran \u2013 f\u00f6r \u00e4r det inte fostran som det handlar om ifall barn och unga ska tr\u00e4nas i ett \u00f6nskat beteende och en \u00f6nskad viljeinriktning?<\/p>\n Men den fr\u00e5ga som jag egentligen<\/em> f\u00f6rs\u00f6ker st\u00e4lla \u00e4r huruvida det \u00e4r m\u00f6jligt att betrakta \u00e4mnet som ett kunskaps\u00e4mne ifall missionen om r\u00f6relse i \u00e4mnet vidmakth\u00e5lls som didaktisk princip. Och beh\u00f6ver vi i s\u00e5dana fall en akademisk idrottsl\u00e4rarutbildning?<\/p>\n