{"id":4962,"date":"2025-01-29T19:59:44","date_gmt":"2025-01-29T18:59:44","guid":{"rendered":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/?p=4962"},"modified":"2025-01-30T23:11:17","modified_gmt":"2025-01-30T22:11:17","slug":"amneskunskaper-och-lararskicklighet-eller-en-fraga-om-antal-larosaten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/amneskunskaper-och-lararskicklighet-eller-en-fraga-om-antal-larosaten\/","title":{"rendered":"\u00c4mneskunskaper och l\u00e4rarskicklighet \u2013 eller en fr\u00e5ga om antal l\u00e4ros\u00e4ten?"},"content":{"rendered":"<hr \/>\n<figure id=\"attachment_4980\" aria-describedby=\"caption-attachment-4980\" style=\"width: 1050px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-4980\" src=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-eduction2.jpg\" alt=\"\" width=\"1050\" height=\"700\" srcset=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-eduction2.jpg 1050w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-eduction2-300x200.jpg 300w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-eduction2-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-eduction2-768x512.jpg 768w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-eduction2-696x464.jpg 696w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-eduction2-630x420.jpg 630w\" sizes=\"auto, (max-width: 1050px) 100vw, 1050px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-4980\" class=\"wp-caption-text\">(Adobe Stock\/Rido)<\/figcaption><\/figure>\n<p>S\u00e5 blev d\u00e5 bet\u00e4nkandet \u201d\u00c4mneskunskaper och l\u00e4rarskicklighet \u2013 en reformerad l\u00e4rarutbildning\u201d (SOU 2024:81) offentligt i b\u00f6rjan av december.<\/p>\n<p>Den s\u00e4rskilde utredaren Peter Honeths uppdrag var att f\u00f6resl\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att utveckla l\u00e4rar- och f\u00f6rskoll\u00e4rarutbildningarna i syfte att h\u00f6ja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status och attraktivitet. Bland annat skulle utredaren enligt kommitt\u00e9direktivet:<\/p>\n<ul>\n<li>f\u00f6resl\u00e5 hur antagningskraven till l\u00e4rar- och f\u00f6rskoll\u00e4rarutbildningarna kan h\u00f6jas,<\/li>\n<li>f\u00f6resl\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r hur \u00e4mnesl\u00e4rarutbildningen kan st\u00e4rkas, exempelvis genom \u00f6kade samarbeten, och hur vissa \u00e4mnen kan koncentreras till f\u00e4rre l\u00e4ros\u00e4ten i syfte att h\u00f6ja kvaliteten,<\/li>\n<li>f\u00f6resl\u00e5 hur utbildningsinneh\u00e5llet kan reformeras med \u00f6kat fokus p\u00e5 \u00e4mneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik, och<\/li>\n<li>l\u00e4mna n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6rfattningsf\u00f6rslag.<\/li>\n<\/ul>\n<p>I problembilden som f\u00f6rmedlades till utredaren ingick att m\u00e5nga studenter kommer in med d\u00e5liga kunskaper och att de d\u00e4rf\u00f6r inte klarar att fullf\u00f6lja studierna. Att utredaren \u00f6nskar att antagningskraven till landets l\u00e4rarutbildningar ska sk\u00e4rpas och att han har synpunkter p\u00e5 inneh\u00e5llet i utbildningarna var s\u00e5ledes inget som \u00f6verraskar.<\/p>\n<p>Bet\u00e4nkandet \u00e4r omfattande och inneh\u00e5ller m\u00e5nga resonemang som jag uppfattar som rimliga. En principiell utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att l\u00e4rar- och f\u00f6rskoll\u00e4rarutbildning ska utbilda professionella l\u00e4rare. Detta borde vara en sj\u00e4lvklarhet, men det \u00e4r bra att det p\u00e5talas. \u00c4mnesdidaktiken s\u00e4ges st\u00e4rka kopplingen mellan teori och praktik, och jag uppfattar det som betydelsefullt att detta lyfts, eftersom det tydligg\u00f6r att \u00e4mnesdidaktik inte handlar om antingen empiriska forskningsresultat eller om undervisningsmetoder. Utifr\u00e5n detta perspektiv p\u00e5talas ocks\u00e5 att \u00e4mnesdidaktiken ska st\u00e4rkas, vilket jag uppfattar som bra.<\/p>\n<p>N\u00e5got som sannolikt ger stora konsekvenser f\u00f6r l\u00e4rarutbildningen med inriktning mot idrott och h\u00e4lsa \u00e4r att det kommer kr\u00e4vas minst betyget C i svenska f\u00f6r att antas. Med detta hoppas man f\u00e5 b\u00e4ttre studenter. Det \u00e4r m\u00f6jligt att det finns ett samband mellan betyget i svenska och vilka studenter med idrott och h\u00e4lsa-inriktning som fullf\u00f6ljer sin utbildning, men jag k\u00e4nner inte till n\u00e5gon studie som bekr\u00e4ftar det. \u00c4mnets natur medf\u00f6r att det finns m\u00e5nga andra f\u00f6rm\u00e5gor som kan vara viktiga f\u00f6r en l\u00e4rare \u00e4n den skriftspr\u00e5kliga. Kommunikativa, sociala och empatiska f\u00f6rm\u00e5gor samt en moralisk kompass kan vara viktigare i en verksamhet som syftar till att skapa ett livsl\u00e5ngt intresse f\u00f6r en aktiv och h\u00e4lsosam livsstil, \u00e4n att studenterna har minst betyget C i \u00e4mnet svenska p\u00e5 gymnasiet. Jag menar d\u00e4rf\u00f6r att idrott och h\u00e4lsa-inriktningen b\u00f6r undantas fr\u00e5n detta betygskrav i samband med antagningen. \u00c4mnet har delvis en annan epistemologi \u00e4n andra skol\u00e4mnen och b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r behandlas annorlunda.<\/p>\n<p>Ett begrepp som annars lyfts fram genom bet\u00e4nkandet och i \u00e4ndringsf\u00f6rslagen \u00e4r \u201devidensbaserad\u201d. Jag menar att detta begrepp tillskrivs f\u00f6r stor betydelse i bet\u00e4nkandet, d\u00e4r det st\u00e5r att \u201d[e]vidensbaserade undervisningsmetoder har sin grund i evidensbaserad forskning som genererar mer h\u00e5llfast och robust kunskap och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4gnad att leda till generella slutsatser.\u201d (s. 302). Som framkommer i bet\u00e4nkandet s\u00e5 finns det ocks\u00e5 omr\u00e5den inom \u201dutbildningsvetenskaplig och \u00e4mnesdidaktisk forskning d\u00e4r det inte finns m\u00e5nga evidensbaserade forskningsresultat\u201d (s.302). Vid olika tillf\u00e4llen har jag problematiserat begreppet evidensbaserad n\u00e4r det anv\u00e4nds i undervisningssammanhang och n\u00e4r det handlar om forskning p\u00e5 m\u00e4nniskor. Ett illustrerande exempel p\u00e5 hur sv\u00e5rt det \u00e4r att bedriva forskning d\u00e4r m\u00e4nniskor ing\u00e5r, som jag <a href=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/fysisk-aktivitet-ar-bra-for\/\">tidigare har skrivit om<\/a>, skildras i Elin Bommenels avhandling fr\u00e5n 2006 om Sockerf\u00f6rs\u00f6ken vid Vipeholms sjukhus. Bommenel beskriver bland annat krav som vetenskapen st\u00e4ller f\u00f6r att det ska vara m\u00f6jligt att s\u00e4kerst\u00e4lla en effekt av en intervention. Exempelvis agerar inte alltid m\u00e4nniskor som \u00e4r med i en intervention som det \u00e4r t\u00e4nkt och marknadens logik kan ocks\u00e5 inverka p\u00e5 forskares praktik. Sammantaget kan slutsatsen dras att det \u00e4r mycket sv\u00e5rt, inte minst etiskt, att genomf\u00f6ra en vetenskapligt godtagbar intervention som kan ge tillf\u00f6rlitliga resultat.<\/p>\n<p>Men l\u00e5t oss utg\u00e5 fr\u00e5n att det finns en samling forskningsresultat som vi kan acceptera som evidensbaserade och allm\u00e4ngiltiga f\u00f6r all undervisning i Sverige, som fungerar i Lomma s\u00e5v\u00e4l som i Roseng\u00e5rd och som ocks\u00e5 harmonierar med l\u00e4rares olika personligheter och f\u00f6rm\u00e5gor. Vi beh\u00f6ver d\u00e5 vara medvetna om att det trots allt finns elever som evidensbaserade undervisningsmetoder inte omfattar. Dels kan forskningsresultat visa att en undervisningsmetod ger en positiv effekt p\u00e5 <em>de flesta<\/em> elevers l\u00e4rande, dels kan det finnas ett systematiskt bortfall som inneb\u00e4r att vissa elever inte har deltagit i studien. I f\u00f6ljande figur visas t\u00e4nkbara konsekvenser d\u00e5 en l\u00e4rare undervisar utifr\u00e5n specifika evidensbaserade undervisningsmetoder. Teoretiskt fungerar de evidensbaserade undervisningsmetoderna p\u00e5 de elever som \u00e4r \u201dmainstream\u201d. Bortfallsanalyser \u00e4r s\u00e5lunda viktiga f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma forskningsresultats giltighet i specifika praktiker. Detta p\u00e5talas emellertid inte i det 511 sidor l\u00e5nga bet\u00e4nkandet, d\u00e4remot f\u00f6rekommer begreppet evidensbaserad 58 g\u00e5nger.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-4963 aligncenter\" src=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder.jpg\" alt=\"\" width=\"618\" height=\"534\" srcset=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder.jpg 618w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder-300x259.jpg 300w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder-486x420.jpg 486w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder-534x462.jpg 534w\" sizes=\"auto, (max-width: 618px) 100vw, 618px\" \/><\/p>\n<p><strong>Figur 1<\/strong>. F\u00f6r vilka g\u00e4ller evidensbaserade undervisningsmetoder i en skolklass? (Schenker 2022, s. 167).<\/p>\n<p>Hur ska d\u00e5 skolan g\u00f6ra med de elever som inte gynnas av den evidensbaserade undervisningen? Vi b\u00f6r inte blunda f\u00f6r att en viss typ av undervisning inte passar alla. Vad h\u00e4nder d\u00e5? Mycket f\u00f6renklat kan undervisningssituationen i idrott och h\u00e4lsa se ut p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n<figure id=\"attachment_4971\" aria-describedby=\"caption-attachment-4971\" style=\"width: 550px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-4971\" src=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder2.jpg\" alt=\"\" width=\"550\" height=\"320\" srcset=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder2.jpg 1750w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder2-300x174.jpg 300w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder2-1024x595.jpg 1024w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder2-768x446.jpg 768w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder2-1536x892.jpg 1536w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder2-696x404.jpg 696w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder2-1068x620.jpg 1068w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/evidensbaseradmetoder2-723x420.jpg 723w\" sizes=\"auto, (max-width: 550px) 100vw, 550px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-4971\" class=\"wp-caption-text\">Screenshot<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>Figur 2<\/strong>. Undervisningens potential att n\u00e5 elever. (Schenker n.d; Peterson &amp; Schenker 2015.)<\/p>\n<p>Den &#8221;grupp&#8221; som beh\u00f6ver s\u00e4rskilda l\u00f6sningar i undervisningen utg\u00f6rs av elever som inte kan behandlas som en grupp och erbjudas identiska pedagogiska l\u00f6sningar. Eftersom dessa elever inte \u00e4r mainstream \u00e4r det \u00e4n sv\u00e5rare att finna evidensbaserade undervisningsmetoder som fungerar f\u00f6r dem. Att utg\u00e5 fr\u00e5n evidensbaserade metoder och att inte ta h\u00e4nsyn till att dessa inte passar alla medf\u00f6r att undervisningen diskriminerar de elever som inte ing\u00e5r i mainstreamgruppen.<\/p>\n<p class=\"p1\">Jag \u00e4r inte kritisk till att l\u00e4rarstudenterna f\u00e5r l\u00e4ra sig om evidensbaserad forskning och undervisning, jag kan till och med uppfatta det som bra, men d\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 viktigt att de l\u00e4r sig att kritiskt granska undervisningsmetoder med anspr\u00e5k p\u00e5 att vara evidensbaserade, s\u00e5 att de blivande l\u00e4rarna sj\u00e4lvst\u00e4ndigt kan f\u00f6rh\u00e5lla sig till dessa metoder. Behovet av denna kritiska f\u00f6rm\u00e5ga framkommer inte tillr\u00e4ckligt tydligt i bet\u00e4nkandets f\u00f6r\u00e4ndringsf\u00f6rslag.<\/p>\n<p class=\"p1\">En vetenskaplig disciplin som lyfts fram genom bet\u00e4nkandet \u00e4r kognitionsvetenskap &#8211; att detta skulle behandlas fanns med redan i kommitt\u00e9direktivet.\u00a0 I min avhandling fr\u00e5n 2011 g\u00f6r jag en genomg\u00e5ng av olika vetenskapliga discipliners relevans f\u00f6r den \u00e4mnesdidaktiska reflektionen. Utg\u00e5ngspunkten d\u00e5 var idrott och h\u00e4lsa, men analysen g\u00e4ller ocks\u00e5 f\u00f6r andra skol\u00e4mnen.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-4965 aligncenter\" src=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/discipliner.jpg\" alt=\"\" width=\"750\" height=\"584\" srcset=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/discipliner.jpg 750w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/discipliner-300x234.jpg 300w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/discipliner-696x542.jpg 696w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/discipliner-539x420.jpg 539w\" sizes=\"auto, (max-width: 750px) 100vw, 750px\" \/><\/p>\n<p><strong>Figur 3.<\/strong> Olika vetenskapliga discipliners r\u00e4ckvidd i den didaktiska reflektionen (Schenker 2011, s. 95)<\/p>\n<p class=\"p1\">Olika discipliner beh\u00f6vs f\u00f6r en reflektion \u00f6ver hela undervisningsprocessen och dess olika aspekter, s\u00e5v\u00e4l samh\u00e4lleliga som kopplade till den individuella eleven och den biologiska kroppen. Vissa discipliner \u00e4r exempelvis behj\u00e4lpliga d\u00e5 den reflektionen g\u00f6rs p\u00e5 en makroniv\u00e5. F\u00f6r att analysera huruvida undervisningen korresponderar med skolans v\u00e4rdegrund beh\u00f6ver en l\u00e4rare exempelvis ha kunskap om vad demokrati \u00e4r och hur det oms\u00e4tts i undervisningen ut\u00f6ver formellt elevinflytande. L\u00e4raren beh\u00f6ver kunna f\u00f6rst\u00e5 n\u00e4r undervisningen inte \u00e4r organiserad p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att alla elever kan ta del av den. Detta kan vara en fr\u00e5ga f\u00f6r kognitionsvetenskapen, men det kan ocks\u00e5 handla om krav som l\u00e4raren st\u00e4ller f\u00f6r att en elev ska f\u00e5 lov att f\u00e5 delta i undervisningen (som att eleven m\u00e5ste ha skor, eller byta om i ett omkl\u00e4dningsrum tillsammans med andra). Det finns ocks\u00e5 discipliner som \u00e4r behj\u00e4lpliga d\u00e5 reflektionen g\u00f6rs p\u00e5 en mikroniv\u00e5, s\u00e5 som medicin, fysik, biologi och psykologi. \u00c4mnet idrott och h\u00e4lsa har delvis ett naturvetenskapligt och psykologiskt orienterat \u00e4mnesinneh\u00e5ll, och viss naturvetenskaplig kunskap beh\u00f6vs ocks\u00e5 n\u00e4r l\u00e4raren reflekterar \u00f6ver olika s\u00e4kerhetsaspekter i undervisningen, exempelvis \u00f6ver var mattan b\u00f6r placeras i relation till en plint och hur uppv\u00e4rmningen b\u00f6r utformas f\u00f6r att undvika skador. Den del av den didaktiska reflektionen som omfattar mikroniv\u00e5n \u00e4r enklare att skapa handlingsregler utifr\u00e5n, och s\u00e5lunda g\u00f6ra evidensbaserad, detta till skillnad fr\u00e5n den del som omfattar undervisningens makroniv\u00e5, vilken ist\u00e4llet kr\u00e4ver kunskap om samh\u00e4llet och dess historiska utveckling samt ett professionellt omd\u00f6me.<\/p>\n<p class=\"p1\">D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs olika vetenskapliga discipliner i den didaktiska reflektionen och studenter beh\u00f6ver kunskap att navigera mellan dem. En l\u00e4rare beh\u00f6ver veta var en vetenskaplig disciplin b\u00f6rjar och var den slutar, dvs vad den kan uttala sig om och vad den inte kan uttala sig om.<\/p>\n<figure id=\"attachment_4981\" aria-describedby=\"caption-attachment-4981\" style=\"width: 1050px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-4981\" src=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-power.jpg\" alt=\"\" width=\"1050\" height=\"700\" srcset=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-power.jpg 1050w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-power-300x200.jpg 300w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-power-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-power-768x512.jpg 768w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-power-696x464.jpg 696w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-power-630x420.jpg 630w\" sizes=\"auto, (max-width: 1050px) 100vw, 1050px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-4981\" class=\"wp-caption-text\">L\u00e4rarkraft. (Adobe Stock\/stockartstudio)<\/figcaption><\/figure>\n<p class=\"p1\">Det flesta l\u00e4rare kan f\u00f6rmodligen st\u00e4lla sig bakom det inneh\u00e5ll som i bet\u00e4nkandet beskrivs som kognitionsvetenskap, men det \u00e4r sj\u00e4lva begreppet och ang\u00f6ringen till en specifik vetenskaplig disciplin som \u00e4r problematiskt. Exempelvis beskrivs \u201dsocial kognition\u201d (s. 340) men ett liknade inneh\u00e5ll skulle ocks\u00e5 kunna ben\u00e4mnas som socialpsykologi. L\u00e4rare beh\u00f6ver finna s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 elever, m\u00f6ta dem och undervisa dem, i f\u00f6rsta hand, av praktiska sk\u00e4l, som en elevgrupp och i andra hand enskilt.\u00a0 I redog\u00f6relsen f\u00f6r det kognitionsvetenskapliga inneh\u00e5llet med relevans f\u00f6r l\u00e4rarutbildningarna beskrivs ocks\u00e5 minnets viktiga roll. Men fr\u00e5gan \u00e4r vad som egentligen \u00e4r problemet n\u00e4r en l\u00e4rare i idrott och h\u00e4lsa m\u00f6ter elever som har gl\u00f6mt kl\u00e4derna? Att gl\u00f6mma kan vara ett uttryck f\u00f6r andra sociala problem men denna aspekt framkommer inte i bet\u00e4nkandet d\u00e5 kognitionsvetenskap lyfts fram som n\u00e5got som ska f\u00e5 eleverna att bli tryggare och l\u00e4ra sig mer effektivt. \u00c5terigen, om en elev forts\u00e4tter att gl\u00f6mma kl\u00e4der &#8211; vems fel \u00e4r det d\u00e5, och vilken l\u00f6sning erbjuder kognitionsvetenskapen i det sammanhanget?<\/p>\n<p class=\"p1\">Det \u00e4r bra att studenterna f\u00e5r l\u00e4ra sig om kognitionsvetenskap, men de beh\u00f6ver ocks\u00e5 kunna kritiskt granska de situationer d\u00e5 denna vetenskap f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rb\u00e4ttra undervisningen. Studenterna beh\u00f6ver l\u00e4ra sig att kritiskt f\u00f6rh\u00e5lla sig till olika vetenskapliga discipliner och kunna granska hur de anv\u00e4nds i undervisningen och i \u00e4mnesdidaktiken. Emellertid framkommer inte behovet av denna kritiska f\u00f6rm\u00e5ga s\u00e4rskilt tydligt i bet\u00e4nkandets f\u00f6r\u00e4ndringsf\u00f6rslag.<\/p>\n<p class=\"p1\">Fr\u00e5gan \u00e4r hur mycket f\u00f6rslagen f\u00f6rm\u00e5r att reformera l\u00e4rarutbildningen. Olle Holmberg, en g\u00e5ng ansvarig f\u00f6r l\u00e4rarutbildningen vid d\u00e5varande Malm\u00f6 h\u00f6gskola, l\u00e4r ha beskrivit f\u00f6r\u00e4ndringsarbete vid l\u00e4rarutbildningen som att v\u00e4nda en atlant\u00e5ngare (se ocks\u00e5 Schenker 2024). Kanske blir den st\u00f6rsta effekten att f\u00e4rre studenter antas och att l\u00e4rarutbildningar avvecklas.<\/p>\n<p class=\"p1\">Nu f\u00e5r vi se vilka remissvar som inkommer och vilka h\u00e4nsyn som tas till dessa i den fortsatta processen. Kanske kommer bara h\u00e4lften som m\u00e5nga kunna antas till idrott och h\u00e4lsa-utbildningen 2027 p\u00e5 grund av h\u00f6gre krav p\u00e5 betyget i svenska. L\u00e5t oss hoppas att de som inte blev bortselekterade fullf\u00f6ljer utbildningen och har kommunikativa, sociala och empatiska f\u00f6rm\u00e5gor, en moralisk kompass och kan reflektera kritiskt \u00f6ver b\u00e5de evidensbaserade undervisningsmetoder och kognitionsvetenskap. Evidens l\u00e4r vi f\u00e5 vad det lider.<\/p>\n<h3>Referenser<\/h3>\n<p>Bommenel, E. (2006). <em>Sockerf\u00f6rs\u00f6ket: kariesexperimenten 1943-1960 p\u00e5 Vipeholms sjukhus f\u00f6r sinnessl\u00f6a.<\/em> Link\u00f6ping: Link\u00f6pings universitet. (Avhandling).<\/p>\n<p>Peterson, T. &amp; Schenker, K. (2015). <em>KIOSK \u2013 Idrott och socialt entrepren\u00f6rskap<\/em>. Malm\u00f6: Bokbox.<\/p>\n<p>Schenker, K. (2024). Idrottsdidaktik &#8211; ett Sisyfosarbete. I T. Peterson (Red.), Samh\u00e4llsidrotten och idrottssamh\u00e4llet. Svensk humanistisk och samh\u00e4llsvetenskaplig idrottsforskning under 50 \u00e5r (s. 405-423). Lund: Bokf\u00f6rlaget Idrottsforum.org.<\/p>\n<p>Schenker, K. (2023). <em>Idrottsdidaktik. Centrala begrepp<\/em> [F\u00f6rel\u00e4sning] Linn\u00e9universitetet.<\/p>\n<p>Schenker, K. (2022). <em>Idrottsdidaktik f\u00f6r l\u00e4rar- och tr\u00e4narutbildningar<\/em>. Liber f\u00f6rlag.<\/p>\n<p>Schenker K. (2011). <em>P\u00e5 spaning efter idrottsdidaktik<\/em>.\u00a0 (Doktorsavhandling). Malm\u00f6: L\u00e4rarutbildningen, Malm\u00f6 h\u00f6gskola.<\/p>\n<p>Utbildningsdepartementet. (2024). <em>\u00c4mneskunskaper och l\u00e4rarskicklighet \u2013 en reformerad l\u00e4rarutbildning<\/em> (SOU 2024:81). Regeringskansliet.<\/p>\n<hr \/>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>S\u00e5 blev d\u00e5 bet\u00e4nkandet \u201d\u00c4mneskunskaper och l\u00e4rarskicklighet \u2013 en reformerad l\u00e4rarutbildning\u201d (SOU 2024:81) offentligt i b\u00f6rjan av december. Den s\u00e4rskilde utredaren Peter Honeths uppdrag var att f\u00f6resl\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att utveckla l\u00e4rar- och f\u00f6rskoll\u00e4rarutbildningarna i syfte att h\u00f6ja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status och attraktivitet. Bland annat skulle utredaren enligt kommitt\u00e9direktivet: f\u00f6resl\u00e5 hur antagningskraven till [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":4980,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":{"0":"post-4962","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-okategoriserade"},"aioseo_notices":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/teacher-eduction2.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p2JbBl-1i2","jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4962","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4962"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4962\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4993,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4962\/revisions\/4993"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4980"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4962"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4962"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4962"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}