Skolverket har publicerat ett bed\u00f6mningsst\u00f6d till l\u00e4rare som undervisar i idrott och h\u00e4lsa i \u00e5rskurs 7-9 i syfte att ”st\u00f6dja l\u00e4rare i deras bed\u00f6mningsuppdrag och skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en likv\u00e4rdig och r\u00e4ttvis betygss\u00e4ttning av elevers prestationer” (s 2).<\/p>\n
Bed\u00f6mningsst\u00f6det best\u00e5r av tv\u00e5 delar, dels en skrift, dels en film. Efter att tagit del av filmen och det skriftliga materialet ter det sig som att vi i Sverige inte har f\u00f6rm\u00e5ga att hantera kursplanens inneh\u00e5ll utifr\u00e5n l\u00e4roplanens v\u00e4rdegrund – som f\u00f6r mig \u00e4r ett exempel p\u00e5 en didaktisk princip.<\/p>\n
Om l\u00e4rare f\u00f6ljer r\u00e5den och anv\u00e4nder bed\u00f6mningsmatriserna, menar jag att reliabiliteten i bed\u00f6mningarna kommer att \u00f6ka, det blir allts\u00e5 l\u00e4ttare f\u00f6r l\u00e4rare att bed\u00f6ma elever utifr\u00e5n samma grunder. Utifr\u00e5n r\u00f6relseavsnittet i skriften och i filmen menar jag emellertid att validiteten kommer att vara fortsatt l\u00e5g. Och vi kommer \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis ha en skev f\u00f6rdelning mellan pojkars och flickors betyg, mellan fysiskt starkare och fysiskt svagare och mellan dem som \u00e4r fostrade inom idrotten och dem som av olika anledningar inte \u00e4r det.<\/p>\n
Jag kan inte finna n\u00e5got i de \u00f6vergripande texterna, vare sig i l\u00e4roplanen eller i kursplanen, som kan tolkas som att fysiologiska ”A-barn” med r\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ldrar b\u00f6r f\u00e5 h\u00f6gre betyg i \u00e4mnet. D\u00e4remot leder b\u00e5de film och skrift tankarna \u00e5t det h\u00e5llet. De som har n\u00e5got ”av v\u00e4rde” att visa upp, kommer att g\u00f6ra detta, de som inte vill visa upp sig kommer inte heller forts\u00e4ttningsvis att vilja komma till lektionerna.<\/p>\n
Bed\u00f6mningsst\u00f6det skulle m\u00f6jligen kunna f\u00f6rst\u00e5s om man enbart i kursplanen tittar p\u00e5 kunskapskraven f\u00f6r betygen, eftersom det i denna inte \u00e4r helt tydligt om det \u00e4r elevens utveckling relativt eleven sj\u00e4lv, eller om det \u00e4r elevens f\u00f6rm\u00e5ga relativt r\u00f6relsekulturernas (l\u00e4s: t\u00e4vlingsidrotten och danskonsten) norm som ska bed\u00f6mas. Denna otydlighet ger stora skillnader i hur bed\u00f6mningen kan ske. I det f\u00f6rsta fallet kan en elev med en fysisk funktionsneds\u00e4ttning f\u00e5 h\u00f6gsta betyg i de delar som kan knytas till det centrala inneh\u00e5llet ”r\u00f6relse”, i det andra fallet kr\u00e4vs en smidig och kontrollerad kropp med ”idrottshabitus” f\u00f6r motsvarande betyg.<\/p>\n
Ser man d\u00e4remot kursplanen utifr\u00e5n den \u00f6vergripande texten om v\u00e4rdegrunden i l\u00e4roplanen och den \u00f6vergripande texten i kursplanen, s\u00e5 kan inte jag f\u00f6rst\u00e5 betygskriterierna p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n att (alla) elever ska ges m\u00f6jlighet att utvecklas utifr\u00e5n sina f\u00f6rm\u00e5gor \u2013 och att det torde vara denna utveckling som ska bed\u00f6mas. Det som \u00e4r en komplex r\u00f6relse f\u00f6r en elev beh\u00f6ver inte vara det f\u00f6r en annan.<\/p>\n
Problemet, menar jag, kan knytas till att vi inte har f\u00f6rm\u00e5tt att ta oss utanf\u00f6r t\u00e4vlingsidrottskulturerna och dess normer. Nedan f\u00f6ljer en idrottsdidaktisk analys av ett moment i filmen:<\/p>\n
Metod<\/em>: R\u00f6relsebana. Elever instrueras och utf\u00f6r. Aktiviteten (och kulturen) \u00e4r vald \u2013 \u00e4ven om det finns val inom aktivitetens ramar. Som alternativ till koncept med t\u00e4vlingsidrottsliga normer skulle man kunna pr\u00f6va n\u00e5got annat. I fallet nedan har jag utg\u00e5tt fr\u00e5n l\u00e4roplanen som didaktisk princip och anv\u00e4nt mig av konceptet \u201dBed\u00f6mning f\u00f6r l\u00e4rande\u201d:<\/p>\n Metod<\/em>: Tala med varje elev. Ta reda p\u00e5 hur eleven t\u00e4nker kring att utveckla f\u00f6rm\u00e5gan att r\u00f6ra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang. Vad inneb\u00e4r det f\u00f6r eleven? Vad \u00e4r m\u00f6jligt\/inte m\u00f6jligt? L\u00e4gg gemensamt upp en plan f\u00f6r l\u00e4rande och bed\u00f6mning. F\u00f6r att \u00f6ka bed\u00f6mningarnas validitet kr\u00e4vs att vi ocks\u00e5 t\u00e4nker in skolans v\u00e4rdegrund i idrott och h\u00e4lsa. Det medf\u00f6r i sin tur s\u00e4rskilda krav p\u00e5 undervisningskoncept och metoder. \u00c4mnet \u00e4r inte autonomt i f\u00f6rh\u00e5llande till skolan i \u00f6vrigt. Det inneb\u00e4r att vi m\u00e5ste fundera \u00f6ver hur vi b\u00e4ttre m\u00f6ter de elever som mer eller mindre aktivt v\u00e4ljer bort \u00e4mnet \u2013 eller som inte vill\/kan vara med under specifika tillf\u00e4llen som exempelvis simundervisningen.<\/p>\n Med exemplet f\u00f6rs\u00f6ker jag visa att ett villkor f\u00f6r detta \u00e4r att v\u00e5ga g\u00e5 utanf\u00f6r den kultur (med tillh\u00f6rande bed\u00f6mningsm\u00e5ttstockar) som man som l\u00e4rare\/idrottsl\u00e4rarutbildare\/idrottspedagogisk forskare sj\u00e4lv \u00e4r en del av \u2013 och skapa n\u00e5got annat.<\/p>\n
\nKoncept<\/em>: Gymnastiken (ordval som rytm, balans, r\u00f6relse\u00f6verg\u00e5ngar och avv\u00e4gd kraftinsats). M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r ett bra tekniskt utf\u00f6rande relativt \u201dt\u00e4vlingsgymnastikens\u201d m\u00e5ttstock. Elevens individuella utveckling \u00e4r inte i fokus.
\nPrincip<\/em>: Elitism. De som redan deltar i t\u00e4vlingsidrott lyckas b\u00e4st. De starkare och mer fysiskt utvecklade lyckas sannolikt b\u00e4ttre \u00e4n andra.<\/p>\n
\nKoncept<\/em>: Bed\u00f6mning f\u00f6r l\u00e4rande (Eleven \u00e4r \u00e4gare av sin egen l\u00e4rprocess.)
\nPrincip<\/em>: Skolans v\u00e4rdegrund. (Ingen elev diskrimineras utifr\u00e5n k\u00f6n, klass, etnicitet, sexuell l\u00e4ggning, funktionsneds\u00e4ttning eller religion.)<\/p>\n