Dessa tv\u00e5 utg\u00e5ngspunkter g\u00e5r ocks\u00e5 att finna i Ingegerd Ericssons redog\u00f6relse fr\u00e5n en dansk konsensuskonferens v\u00e5ren 2016<\/a>. Under konferensen sammanst\u00e4lldes b\u00e4sta tillg\u00e4ngliga vetenskapliga bel\u00e4gg f\u00f6r effekter av fysisk aktivitet p\u00e5 barn och ungdomar.<\/p>\n Att fysisk aktivitet (i rimliga m\u00e4ngder och f\u00f6rmodligen inte i en svart puckelpist), utifr\u00e5n ett naturvetenskapligt perspektiv \u00e4r nyttigt f\u00f6r att kroppen ska fungera tillfredsst\u00e4llande, \u00e4r rimligt att anta \u2013 inte minst utifr\u00e5n \u201dkroppen som maskin\u201d-metaforen.<\/p>\n Men jag vill problematisera diskussionen om mer fysisk aktivitet i skolan, i fyra punkter varav jag i denna text kommer att f\u00f6rdjupa mig mest i den fj\u00e4rde.<\/p>\n Orsakssamband \u00e4r sv\u00e5ra att identifiera inom samh\u00e4llsvetenskapen.<\/em><\/p>\n En studie som v\u00e4rlden \u00f6ver beskrivs som v\u00e4lorganiserad, v\u00e4lplanerad, elegant och respekterad – om \u00e4n inte etiskt acceptabel – \u00e4r \u201dVipeholmsexperimenten\u201d. Jag ska nu beskriva dessa v\u00e4lkontrollerade experiment f\u00f6r att illustrera vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att kunna s\u00e4kerst\u00e4lla resultat, och vad som trots all rigorositet kan intr\u00e4ffa. Min avsikt \u00e4r ocks\u00e5 att d\u00e4rigenom lyfta problem med att unders\u00f6ka sambandet fysisk aktivitet och skolprestationer\/l\u00e4rande.<\/p>\n Vipenholmsexperimenten beskrivs utifr\u00e5n en dokument\u00e4r p\u00e5 Sveriges radio som i sin tur bygger p\u00e5 Elin Bommenels (2006) avhandling \u201dSockerf\u00f6rs\u00f6ket: kariesexperimenten 1943-1960 p\u00e5 Vipeholms sjukhus f\u00f6r sinnessl\u00f6a\u201d. Av de m\u00f6nstrade 1942 i Sverige hade i princip alla h\u00e5l i t\u00e4nderna. H\u00e5len var stora, vilket ut\u00f6ver problem f\u00f6r den enskilde innebar kostnader f\u00f6r milit\u00e4rens tandv\u00e5rd. Det var inte ovanligt att det kr\u00e4vdes n\u00e5gra veckors sjukskrivning efter att t\u00e4nderna hade \u201dbehandlats\u201d.<\/p>\n Regeringen \u00f6nskade en tandv\u00e5rdsreform f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra munh\u00e4lsan, men man ins\u00e5g samtidigt att den skulle bli kostsam och att det skulle kunna vara sv\u00e5rt att f\u00e5r st\u00f6d f\u00f6r ett s\u00e5dant f\u00f6rslag. Det beh\u00f6vdes mer kunskap och man best\u00e4llde en unders\u00f6kning av Medicinalstyrelsen. Uppdraget var att unders\u00f6ka hur man kan f\u00f6rebygga h\u00e5l och vad som leder till h\u00e5l. Dessa fr\u00e5gor kan beskrivas som forskningsfr\u00e5gor. Man hade hypoteser om att det var en bristsjukdom, att sockret var anledningen (under ransoneringstider uppkom mindre antal h\u00e5l) och att \u201ddet var n\u00e5got i maten\u201d. Statistikern i unders\u00f6kningarna var initialt Gunnar Dahlberg som ocks\u00e5 var f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r det Rasbiologiska institutet 1935-1956 (han var dock \u00f6ppet motst\u00e5ndare till nazismen till skillnad fr\u00e5n sin f\u00f6reg\u00e5ngare p\u00e5 institutet).<\/p>\n Tidigare unders\u00f6kningar p\u00e5 omr\u00e5det hade genomf\u00f6rts p\u00e5 f\u00e4ngelser, barnhem och sjukhus. Ett problem med dessa studier var att de som deltog ibland \u201dsl\u00e4pptes ut\u201d. P\u00e5 Vipeholms sjukhus satt man d\u00e4remot p\u00e5 livstid. Det var ett slutet system<\/em>. En tredjedel beskrivs som s\u00e4ngbundna, h\u00e4lften matades och h\u00e4lften kunde inte kommunicera. De intagna beskrevs under denna tid som sinnessl\u00f6a, obildbara, och mindre v\u00e4rda. Dahlberg bed\u00f6mde att det beh\u00f6vdes 1000 personer till unders\u00f6kningarna, och s\u00e5 m\u00e5nga fanns det p\u00e5 Vipeholm. Experimenten motiverades ocks\u00e5 med att dessa personer skulle kunna bidra till samh\u00e4llet, med sina t\u00e4nder. De intagnas liv var kontrollerat<\/em>. De \u00e5t s\u00e5dant som sjukhuset f\u00f6rs\u00e5g dem med. Det fanns en stor personalstyrka som dokumenterade intagen. De intagna kunde inte svara f\u00f6r sig och de anh\u00f6riga tillfr\u00e5gades inte ang\u00e5ende medverkan i studien, men ett ganska stort bortfall blev det trots allt d\u00e5 Medicinalstyrelsens krav var att v\u00e5ld inte fick anv\u00e4ndas. Av de 1000 blev 660 kvar i f\u00f6rs\u00f6ket \u00e4ven om bitklossar och lugnande anv\u00e4ndes f\u00f6r att tandl\u00e4karna inte skulle f\u00e5 fingrarna avbitna.<\/p>\n De f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ken beskrivs som \u201dVitaminf\u00f6rs\u00f6k\u201d, och de hade en fr\u00e4mjande ansats. Man hade sju grupper som fick olika vitaminer, samt Kalcium och Fluor, och en kontrollgrupp.<\/p>\n Men dessa f\u00f6rs\u00f6k gav inte mindre karies. D\u00e4remot bidrog f\u00f6rs\u00f6ken till att alla fick b\u00e4ttre kost \u00e4n tidigare och att de intagna gick upp i vikt. D\u00e4refter, 1947, \u00f6vergick man fr\u00e5n fr\u00e4mjande experiment till \u00e4n mer etiskt kontroversiella kariesprovocerande experiment, dock utan regeringens vetskap. Samarbete inledes med s\u00f6tsaksindustrin som sponsrade experimenten med 30 ton godis.<\/p>\n Alla fick en grundkost. Ingen hade tandborste. Helst skulle de intagna \u00e4ta s\u00f6tsaker utspritt under hela dagen. I grupper fick de intagna choklad, vanliga kolor, klibbiga kolor, vetebr\u00f6d, sackaros, osv. Snart nog uppt\u00e4ckte man felk\u00e4llor. De intagna kunde ge varandra godis och personalen uppmanades att bli b\u00e4ttre p\u00e5 att kontrollera s\u00e5 att s\u00f6tsakerna inte g\u00f6mdes undan. Med tiden fl\u00f6t studierna dock allt b\u00e4ttre, vilket innebar att felk\u00e4llorna blev f\u00e4rre. N\u00e4r Medicinalstyrelsen fick h\u00f6ra om att experimenten \u00e4ndrat inriktning s\u00e5 ville man avbryta. Dock \u00f6vertygades man om att forts\u00e4tta ytterligare en tid f\u00f6r att f\u00e5 fram statistiskt s\u00e4kerst\u00e4llda resultat.<\/p>\n Godisindustrin bj\u00f6ds in att p\u00e5verka experimenten d\u00e5 mer pengar beh\u00f6vdes. Riksdagen ville inte bidra med mer \u00e4n de \u00e5rliga bidraget. Godisindustrin ville d\u00e5 veta om det fanns ofarligt godis, om det fanns vissa niv\u00e5er av godiskonsumtion som var okej och vad en normalkonsumtion av godis g\u00f6r f\u00f6r t\u00e4nderna. Trots ett stort pengatillskott kunde man inte besvara dessa fr\u00e5gor. Det gick exempelvis inte att definiera normalkonsumtion, d\u00e5 detta skiljde sig mycket beroende p\u00e5 om det handlade om stad och land och vilken typ av liv man levde. Om man t ex arbetade p\u00e5 en biograf s\u00e5 \u00e5t man mer. Godisindustrin blev djupt missn\u00f6jd med detta resultat.<\/p>\n \u00c5r 1953 kom den f\u00f6rsta st\u00f6rre publikationen fr\u00e5n experimenten, i form av en avhandling. Och d\u00e5 l\u00e4mnades ocks\u00e5 en rapport till regeringen. Svaren p\u00e5 regeringens fr\u00e5gor blev att man skulle undvika s\u00f6tsaker och man\u00a0 skulle ta strid med s\u00f6tsaksindustrin. En t\u00e4nkbar strategi i detta l\u00e4ge var att inf\u00f6ra en sockerskatt, men sockerindustrin var s\u00e5 pass m\u00e4ktig, och sysselsatte s\u00e5 m\u00e5nga, att det inte s\u00e5gs som en rimlig l\u00f6sning. Det som delvis r\u00e4ddade situationen var att man i Norge fann ett samband mellan extra Fluor i dricksvattnet och st\u00e4rkande av tandemaljen, vilket bidrog till att godis\u00e4tandet kunde forts\u00e4tta och att b\u00e5de godisindustrin och t\u00e4nderna kunde klara sig fram\u00f6ver. Effekten av Fluor hade man missat i Vipeholmsexperimenten, \u00e4ven om de var s\u00e5 kontrollerade.<\/p>\n De som deltog i projektet fick i snitt 17 nya h\u00e5l som inte lagades under tiden som projektet p\u00e5gick, och efter projektet var de ibland heller inte m\u00f6jliga att laga. Man bed\u00f6mde att det handlade om 5000 t\u00e4nder som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt beh\u00f6vde \u00e5tg\u00e4rdas. F\u00f6rs\u00f6ken ledde till livsl\u00e5nga magproblem och problem med att tugga f\u00f6r m\u00e5nga av de som deltog.<\/p>\n Experimenten bidrog till att forskningen inom omr\u00e5det blev uppm\u00e4rksammad och respekterad internationellt. Det huvudsakliga resultatet handlade om att man hade identifierat relationen mellan hur ofta man \u00e5t kolhydrater och h\u00e5l, samt relationen mellan kost och karies. Exempelvis \u00e4r l\u00f6rdagsgodis en rekommendation som uppkommit genom dessa f\u00f6rs\u00f6k. Experimenten medf\u00f6rde ocks\u00e5 att tandl\u00e4karna blev tvungna att kunna kommunicera r\u00e5d om kost och tandborstning till patienter och f\u00f6r\u00e4ldrar. Tandl\u00e4karna gick fr\u00e5n att vara hantverkare till att bli en profession.<\/p>\n Vipeholmsexperimenten belyser vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att studera effekter av interventioner, och vilka problem som kan uppkomma. Det handlar om urval, forskningsfr\u00e5gor, hypoteser, unders\u00f6kning av initialt l\u00e4ge, vad interventionen best\u00e5r av, m\u00f6jliga intressenter och deras p\u00e5tryckningar, och inte minst etik. Man str\u00e4vade efter ett urval med s\u00e5 litet bortfall som m\u00f6jligt. Man hade forskningsfr\u00e5gor och hypoteser, \u00e4ven om fler tillkom i efterhand. Det fanns unders\u00f6kningsgrupper som f\u00f6rst fick tydligt definierad tillf\u00f6rsel av typer av vitaminer och senare, i det andra skedet, olika kolhydrater. Godisindustrin var en stark p\u00e5tryckningsgrupp, s\u00e5 var ocks\u00e5 regeringen som ville ha resultat f\u00f6r att kunna legitimera reformer.<\/p>\n De etiska fr\u00e5gorna prioriterades inte vid denna tid, mer \u00e4n att v\u00e5ld inte fick f\u00f6rekomma. Det kan beskrivas som \u201dr\u00e5ttf\u00f6rs\u00f6k\u201d, fast med m\u00e4nniskor. Man har ett slutet system, ett initialt l\u00e4ge som m\u00e4ts exakt, ett kontrollerat tillfl\u00f6de av n\u00e5got och ett slutligt l\u00e4ge som ocks\u00e5 m\u00e4ts, f\u00f6r att d\u00e4refter j\u00e4mf\u00f6ras med det ursprungliga. Vi kan fundera \u00f6ver vad vi kan l\u00e4ra oss av Vipeholmsexperimenten, ut\u00f6ver de etiska sp\u00f6rsm\u00e5len \u2013 hur skulle vi exempelvis kunna t\u00e4nka n\u00e4r det g\u00e4ller studier av huruvida mer fysisk aktivitet inom skolans ram leder till \u00f6kade skolprestationer. Vad skulle kr\u00e4vas av s\u00e5dana experiment? Det etiska f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet i samband Vipehomsexperimenten \u00e4r fruktansv\u00e4rt och jag vill f\u00f6rtydliga att jag inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt menar att man b\u00f6r genomf\u00f6ra s\u00e5dana experiment p\u00e5 m\u00e4nniskor. Nedan har jag d\u00e4remot som tankeexperiment j\u00e4mf\u00f6rt Vipehomsexperimenten i sin konstruktion med vad som skulle kr\u00e4vas av en unders\u00f6kning g\u00e4llande fysisk aktivitet och skolprestationer.<\/p>\n Som framg\u00e5r av tabellen \u00e4r det slutna systemet om\u00f6jligt att \u00e5stadkomma i dagens samh\u00e4lle. \u00c4ven om man t ex anv\u00e4nder en skola som kanske \u00e4r det mest \u201dslutna systemet\u201d bland skolorna i Malm\u00f6 (med f\u00e5 som flyttar och med en kontinuitet bland l\u00e4rarkollegiet), sker \u00e4nd\u00e5 olika f\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5verkar skolans verksamhet.<\/p>\n Som sagt, skolor \u00e4r inte som Vipeholmsanstalten. Det faktum att eleverna har fri tid f\u00f6re och efter skoltiden motsvarar ist\u00e4llet ett \u201d\u00f6ppet\u201d system, dvs. det slutna systemets motsats.<\/p>\n Fritiden, f\u00f6r\u00e4nderliga villkor i skolan och \u201dslimmade\u201d organisationer kan dessutom inneb\u00e4ra att inneh\u00e5llet i interventionen vare sig blir tydligt, konsistent eller tillr\u00e4ckligt dokumenterat. I Vipeholmsexperimentet (den provocerande delen) best\u00e4mde man t ex att en viss grupp skulle f\u00e5 65 gram choklad per dag, och d\u00e5 visste man, \u00e5tminstone i de flesta fall, att gruppen \u00e5t just s\u00e5 mycket. Resonerar man s\u00e5 \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller fysisk aktivitet? Det finns olika fysiska aktiviteter, precis som det finns olika vitaminer och s\u00f6tsaker. Det finns exempelvis idrott och h\u00e4lsa-lektioner, promenad eller cykling till och fr\u00e5n skolan (eller inte), spontan lek och aktiviteter med lokala idrottsf\u00f6reningar \u2013 leder alla dessa aktiviteter till f\u00f6rh\u00f6jda skolbetyg, eller \u00e4r det n\u00e5gon mer \u00e4n n\u00e5gon annan och kan det till och med vara s\u00e5 att det finns vissa aktiviteter som har motsatt verkan? Och hur mycket b\u00f6r man ha av varje? I en kontrollerad intervention beh\u00f6ver detta ocks\u00e5 unders\u00f6kas.<\/p>\n Och slutligen om forskningsdata, material eller betyg: I det ena fallet \u00e4r det kariesangrepp som r\u00e4knas. \u00c4ven om det f\u00f6rmodligen finns gr\u00e5zoner s\u00e5 \u00e4r det nog \u00e4nd\u00e5 tydligt vad ett kariesangrepp \u00e4r. Ett betyg \u00e4r d\u00e4remot resultatet av en process i m\u00e5nga led. L\u00e4raren tolkar vad som \u00e4r viktiga kunskaper, best\u00e4mmer sig f\u00f6r vad de olika betygen motsvarar i kunskaper, och tolkar elevernas kunskaper utifr\u00e5n detta. N\u00e4r man s\u00f6ker orsakssamband skiljer sig d\u00e4rf\u00f6r betyg (samh\u00e4llsvetenskaplig f\u00f6reteelse) fr\u00e5n kariesangrepp (naturvetenskaplig produkt) som data i sin giltighet. I sin betygss\u00e4ttning \u00e4r l\u00e4raren dessutom en del av kultur, tradition och f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 den aktuella skolan. Detta p\u00e5verkar b\u00e5de ing\u00e5ngsv\u00e4rden och uppf\u00f6ljningen.<\/p>\n Detta \u00e4r anledningen till att jag har problem med formuleringar om att fysisk aktivitet leder till \u00f6kat l\u00e4rande av skol\u00e4mneskunskaper, eller som Ingegerd Ericsson formulerar det utifr\u00e5n den danska konsensuskonferensen \u00e5r 2016:<\/p>\n \u201dBeh\u00e4rskande av grundl\u00e4ggande r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5gor fr\u00e4mjar kognition och skolprestationer hos barn och ungdomar.\u201d (eller som det st\u00e5r i det engelska originalet<\/a> \u201dMastery of fundamental movement skills is beneficial to cognition and scholastic performance in children and youth.\u201d)<\/p>\n S\u00e5 n\u00e4r du n\u00e5s av budskapet att forskning visar att fysisk aktivitet leder till \u00f6kat l\u00e4rande av skol\u00e4mneskunskaper, f\u00f6rs det i regel fram av en eller annan intressegrupp. Vi har inga skolor som \u00e4r som Vipeholmsanstalten, och betyg kommer f\u00f6rmodligen aldrig att bli tillr\u00e4ckligt valida och transparenta i sammanhanget \u2013 hur duktiga l\u00e4rarna \u00e4n \u00e4r.<\/p>\n <\/p>\n F\u00f6r mer information<\/strong><\/p>\n Bommenel, Elin (2006). Sockerf\u00f6rs\u00f6ket: kariesexperimenten 1943-1960 p\u00e5 Vipeholms sjukhus f\u00f6r sinnessl\u00f6a<\/em>. Lund: Arkiv f\u00f6rlag.<\/p>\n Fritz, Jesper (2017). Physical activity during growth: effects on bone, muscle, fracture risk and academic performance<\/em>.<\/a> Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds universitet.<\/p>\n\n
![\"\"](\"http:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/tabell.jpg\")
<\/p>\n