{"id":2557,"date":"2017-01-07T20:47:29","date_gmt":"2017-01-07T19:47:29","guid":{"rendered":"http:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/?p=2557"},"modified":"2017-01-08T21:44:37","modified_gmt":"2017-01-08T20:44:37","slug":"vetenskapligt-fredade-zoner-vfz-i-lararutbildning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/vetenskapligt-fredade-zoner-vfz-i-lararutbildning\/","title":{"rendered":"Vetenskapligt fredade zoner i l\u00e4rarutbildning"},"content":{"rendered":"
Katarina Schenkers doktorsavhandling fr\u00e5n 2011.<\/figcaption><\/figure>\n

En drivkraft som jag har i min forskning \u00e4r en str\u00e4van efter s\u00e5dan kunskap som kan vidareutveckla l\u00e4rarutbildningen i idrott och h\u00e4lsa. Motiven till att vilja vidareutveckla utbildningen \u00e4r att idrott och h\u00e4lsa-\u00e4mnet\u00a0i skolan beh\u00f6ver kunna m\u00f6ta utmaningar som att samh\u00e4llet blir alltmer h\u00e4lsom\u00e4ssigt segregerat, att idrottsr\u00f6relsen, med h\u00f6jda kostnader, inte alltid \u00e4r till f\u00f6r alla, att elevernas bakgrunder och intressen blir allt mer heterogena och att sociala medier har f\u00e5tt ett stort inflytande \u00f6ver hur kroppar ska se ut, vilket i sin tur p\u00e5verkar den psykiska och sociala h\u00e4lsan negativt. Kanske borde \u00e4mnet \u00e4ndra namn till h\u00e4lsa och idrott, d\u00e4r idrotten ing\u00e5r som laborativa inslag i \u00e4mnet f\u00f6r att kunna bidra till elevers h\u00e4lsa i ett f\u00f6r\u00e4nderligt samh\u00e4lle – p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt? Min utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att \u00e4mnet b\u00f6r vara inkluderande och j\u00e4mlikt, och att det ocks\u00e5 b\u00f6r ge eleverna goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att bidra till j\u00e4mlikhet i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Ett f\u00f6r\u00e4ndrat samh\u00e4lle medf\u00f6r \u00f6kade krav p\u00e5 b\u00e5de skol\u00e4mnen och l\u00e4rarutbildning. Kraven inneb\u00e4r i synnerhet att st\u00e4rka professionen i relation till vetenskapen. Profession och vetenskap b\u00f6r g\u00e5 hand i hand, menar jag. Vetenskaplig kunskap inneb\u00e4r kunskap om exempelvis vetenskapliga metoder, hur man kan f\u00f6rst\u00e5, f\u00f6rh\u00e5lla sig till och analysera tidigare forskning, hur teoretiska perspektiv kan ge vidare perspektiv och djupare f\u00f6rst\u00e5else och betydelsen av att kunna systematisera relevant och utvald information. Utifr\u00e5n undervisningens olika skeenden \u00e4r vetenskaplig kunskap ytterst relevant.<\/p>\n

Del 1 Behovet av teori<\/strong><\/p>\n

Examensarbeten och professionskompetens<\/em><\/p>\n

I slutet av utbildningarna skriver studenter examensarbeten. \u00a0Med st\u00f6d av Centrum f\u00f6r idrottsforskning<\/a> studerar jag s\u00e5dana uppsatser. I dessa, men ocks\u00e5 i andra som jag har tagit del av, framkommer olika problem. Alla uppsatser har inte alla problem, men de flesta har n\u00e5got eller n\u00e5gra. Att skriva examensarbeten inom l\u00e4rarutbildning kan ses som en \u00e4mnesdidaktisk process. Jag ska nu g\u00e5 igenom n\u00e5gra delar i uppsatserna som kan vara problematiska och som kr\u00e4ver kunskaper som \u00e4r relevanta i professionen. Nedan ger jag exempel p\u00e5 problem i relation till kunskap som beh\u00f6vs i idrott och h\u00e4lsa-l\u00e4rarprofessionen.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Vanliga brister i uppsatser<\/em><\/td>\nL\u00e4rare i idrott och h\u00e4lsa – professionskompetens<\/em><\/td>\n<\/tr>\n
Att kunna s\u00f6ka efter vetenskapliga artiklar\/skrifter och kunna skilja p\u00e5 vetenskapliga texter och popul\u00e4rvetenskapliga texter.<\/td>\nAtt kunna orientera sig utanf\u00f6r skolmilj\u00f6n och i relation till sociala medier. Att kunna v\u00e4rdera olika\u00a0h\u00e4lso- och tr\u00e4ningsp\u00e5bud som olika akt\u00f6rer och intresseorganisationer f\u00f6r fram.<\/td>\n<\/tr>\n
Att s\u00e4tta sig in i adekvata teoretiska perspektiv som bidrar till f\u00f6rst\u00e5else av det som ska unders\u00f6kas.<\/td>\nMed olika teoretiska perspektiv kan man finna\u00a0l\u00f6sningar som inte reproducerar s\u00e5dana inneh\u00e5ll, v\u00e4rden och normer som verkar exkluderande och som inte \u00e4r i linje med \u00e4mnets \u00f6vergripande syfte. En medvetenhet om teorier och teoriers anv\u00e4ndning kan bidra till f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r undervisningen p\u00e5 individ, organisations- och\/eller samh\u00e4llsniv\u00e5, beroende p\u00e5 vilka teoretiska perspektiv som anv\u00e4nds.<\/td>\n<\/tr>\n
Att v\u00e4lja funktionella metoder och unders\u00f6ka det man s\u00e4ger att man ska unders\u00f6ka.<\/td>\nAtt analysera vilka konsekvenser olika undervisningsmetoder och undervisningsinneh\u00e5ll kan f\u00e5 f\u00f6r olika elever. Att v\u00e4lja metoder utifr\u00e5n skolans styrdokument och \u00e4mnets syfte. Att inte oreflekterat s\u00f6ka efter tips p\u00e5 roliga aktiviteter f\u00f6r att aktivera eleverna. Att bed\u00f6ma eleverna utifr\u00e5n s\u00e4tt som inte \u00e4r strukturellt diskriminerande (t ex k\u00f6n, etnicitet, religion, kroppsvikt och n\u00e4r eleverna \u00e4r f\u00f6dda p\u00e5 \u00e5ret).<\/td>\n<\/tr>\n
Att analysera det empiriska materialet, p\u00e5 s\u00e4tt som ger en \u00f6kad vetenskaplig medvetenhet, och att\u00a0skilja mellan att beskriva och att analysera.<\/td>\nL\u00e4rare beh\u00f6ver kunna st\u00e4lla fr\u00e5gor som varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5? vad f\u00e5r det f\u00f6r konsekvenser? \u2013 och att kunna analysera, t ex olika betygsskillnader i relation till sin\u00a0undervisning. \u00a0Det r\u00e4cker inte med att kunna identifiera att det finns grund f\u00f6r betygsskillnader, l\u00e4rare beh\u00f6ver ocks\u00e5 kunna analysera varf\u00f6r det ser ut som det g\u00f6r f\u00f6r att \u00f6verhuvudtaget ha m\u00f6jlighet att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t problemet.<\/td>\n<\/tr>\n
Att skriva fram en tydlig r\u00f6d tr\u00e5d med fr\u00e5gest\u00e4llningar – tidigare forskning- teori -metod och analys.<\/td>\nAtt utg\u00e5 fr\u00e5n skollagen och l\u00e4roplanen i samband med undervisningen och skapa undervisningsinneh\u00e5ll i relation till olika elever i linje med dessa styrdokument. Att undervisa, bed\u00f6ma och betygs\u00e4tta p\u00e5 s\u00e4tt som styrdokumenten medger och som \u00e4r i linje med \u00e4mnets \u00f6vergripande syften. Att inte oreflekterat g\u00f6ra som man alltid har gjort, eller som kollegorna g\u00f6r. Att inte sj\u00e4lvklart utg\u00e5 fr\u00e5n olika (idrotts)-aktiviteter n\u00e4r undervisnings\u00e5ret planeras. Att utg\u00e5 fr\u00e5n eleven i relation till \u00e4mnets syfte.<\/td>\n<\/tr>\n
Att kritiskt diskutera f\u00f6reteelser, det vill s\u00e4ga att inte bara f\u00f6ra fram \u201den sida av myntet\u201d utan att lyfta flera aspekter och st\u00e4ller dessa mot varandra.<\/td>\nOmr\u00e5den som h\u00e4lsa, idrott och motion kan belysas fr\u00e5n olika h\u00e5ll och \u00e4ven problematiseras, s\u00e5 att eleverna f\u00e5r kunskap och sj\u00e4lva kan f\u00f6rh\u00e5lla sig till vad en h\u00e4lsosam livsstil kan vara f\u00f6r dem. Att undvika en icke lyssnande f\u00f6rs\u00e4ljarattityd som ska \u00f6vertyga eleverna om att de ska vara p\u00e5 ett visst s\u00e4tt, att inte torgf\u00f6ra \u201ddet r\u00e4tta beteendet\u201d och utg\u00e5 fr\u00e5n att de egna upplevelserna \u00e4r samma som f\u00f6r alla andra.<\/td>\n<\/tr>\n
Att g\u00f6ra bed\u00f6mningar med h\u00e4nsyn till relevanta vetenskapliga aspekter.<\/td>\nAtt kunna frig\u00f6ra sig fr\u00e5n sin egen bakgrund och eventuella exkluderande traditionella undervisningsinneh\u00e5ll och logiker i \u00e4mnet och fokusera p\u00e5 \u00e4mnets \u00f6vergripande syfte och l\u00e4roplanens v\u00e4rdegrund i relation till undervisning och bed\u00f6mning av elevers kunskaper.<\/td>\n<\/tr>\n
Att s\u00e4tta in den unders\u00f6kta problematiken i ett samh\u00e4lleligt och etiskt sammanhang.<\/td>\nAtt man kan lyfta blicken och f\u00f6rst\u00e5 \u00e4mnets undervisning utanf\u00f6r \u00e4mnets traditioner och kultur. Att f\u00f6rst\u00e5 att l\u00e4raryrket \u00e4r maktut\u00f6vning och att det g\u00e4ller att varsamt hantera makten. Att f\u00f6rst\u00e5 att ju starkare man h\u00e4vdar \u00e4mnets kulturella inslag, ju mer exkluderande blir \u00e4mnet. I synnerhet de kulturella inslagen (t ex simning, s\u00e4rskilda danser, orientering och friluftsliv) kr\u00e4ver en \u00f6ppenhet f\u00f6r att deltagandet och l\u00e4randet kan te sig p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n

Del 2 Avsaknaden av teori<\/strong><\/p>\n

L\u00e4rarutbildningen och \u201dBest practice\u201d<\/em><\/p>\n

Sedan 1977 har de akademiska kraven p\u00e5 l\u00e4rarutbildningarna \u00f6kat. De vetenskapliga perspektiven har, ibland pliktskyldigt, adderats till det ursprungliga inneh\u00e5llet. Vissa omr\u00e5den har varit l\u00e4ttare att \u201dbygga p\u00e5\u201d med vetenskaplig kunskap, med andra har det varit sv\u00e5rare.<\/p>\n

Om vi skulle g\u00f6ra en karta \u00f6ver l\u00e4rarutbildningens vetenskapliga inneh\u00e5ll skulle den se oj\u00e4mn ut utifr\u00e5n de olika delarna – \u00e4mnesstudier, \u00e4mnesdidaktiken verksamhetsf\u00f6rlagd utbildning och den utbildningsvetenskapliga k\u00e4rnan. Den skulle ocks\u00e5 f\u00f6rmodligen se olika ut beroende p\u00e5 vilket skol\u00e4mne\/skolverksamhet som \u00e4r i fokus. H\u00e4r \u00e4r olika varianter som jag har m\u00f6tt (se ocks\u00e5 Larsson, Linn\u00e9r & Schenker 2016<\/a>):<\/p>\n

    \n
  1. Vetenskapligt inneh\u00e5ll saknas.<\/li>\n
  2. Vetenskapligt inneh\u00e5ll adderas, dvs. man g\u00f6r som man alltid har gjort och sedan s\u00e5 examineras studenterna ocks\u00e5 p\u00e5 n\u00e5gra vetenskapliga artiklar (som ibland varken de eller den undervisande personalen ser meningen med).<\/li>\n
  3. \u00c4mnesinneh\u00e5llet relaterat till skol\u00e4mnet \u00e4r i grunden vetenskapligt (t ex naturvetenskapliga \u00e4mnen som fysik eller biologi).<\/li>\n
  4. Utbildningen utg\u00e5r fr\u00e5n ett vetenskapligt inneh\u00e5ll relaterat till undervisning (allts\u00e5 humanistiska och samh\u00e4llsvetenskapliga perspektiv) och praktiken utformas sedan utifr\u00e5n det och normativa perspektiv som exempelvis de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.<\/li>\n<\/ol>\n

    Upplevelsen av att saker \u201dsitter i v\u00e4ggarna\u201d \u00e4r nog inte fr\u00e4mmande f\u00f6r de som arbetar med l\u00e4rarutbildning. \u00c4ven akademisering av l\u00e4rarutbildningen riskerar att f\u00f6rst\u00e4rka det som sitter i v\u00e4ggarna \u2013 \u00e5tminstone ifall den fj\u00e4rde varianten inte dominerar och styr verksamheten. Detta perspektiv, menar jag, m\u00e5ste prioriteras f\u00f6re alla praktiska eventualiteter som kan grunda sig i vad som \u00e4r enklast, hur tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet har varit tidigare eller vad som \u00e4r mest konfliktfritt i stunden. Det rationella f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet \u00e4r i sig reproducerande vad g\u00e4ller inneh\u00e5ll, normer och v\u00e4rderingar, eftersom det inneb\u00e4r att det inte finns plats f\u00f6r nya l\u00f6sningar som kr\u00e4ver tid, kreativitet och mod att l\u00e4mna undervisningsinneh\u00e5ll man \u00e4r trygg med och som inte utmanar verksamheten.<\/p>\n

    Vi problematiserar og\u00e4rna f\u00f6rmedling som del av l\u00e4rarutbildningens didaktik. Under mina snart 20 \u00e5r arbetandes med l\u00e4rarutbildnings-\/l\u00e4rarfortbildningsfr\u00e5gor har erfarenhet fr\u00e5n undervisning i skolan beskrivits som n\u00e5got allm\u00e4nt gott och v\u00e4rd att traderas i l\u00e4rarutbildningen. Men \u00e4r det s\u00e5 entydigt? Vad \u00e4r det egentligen f\u00f6r l\u00e4rarkunskap som f\u00f6rmedlas i ett samh\u00e4lle med allt mer heterogen och segregerad befolkning och med allt st\u00f6rre och segregerande skillnader mellan skolor och skolformer i olika kommuner? Kan en s\u00e5dan l\u00e4rarkunskap till och med bef\u00e4sta och f\u00f6rst\u00e4rka oj\u00e4mlikhet i samh\u00e4llet? Jag menar att en f\u00f6rdjupad akademisering av l\u00e4rarutbildning och d\u00e4rigenom en st\u00e4rkt l\u00e4rarprofession (se ovan f\u00f6r exempel p\u00e5 kunskap jag menar att en professionsutbildning b\u00f6r inneh\u00e5lla) kr\u00e4vs f\u00f6r att kunna ifr\u00e5gas\u00e4tta och omf\u00f6rhandla reproduktion av utbildning som har v\u00e4rden och inneh\u00e5ll som \u00e4r f\u00f6rankrade i ett samh\u00e4lle som inte l\u00e4ngre existerar.<\/p>\n

    Kunskap som reproduceras fr\u00e5n skolornas undervisning kan kallas \u201dbest practice\u201d. Ett metodologiskt problem \u00e4r n\u00e4r best practice \u00e4r f\u00f6rv\u00e4rvat av l\u00e4rare som verkat p\u00e5 en eller ett f\u00e5tal skolor och n\u00e4r kunskapen inte \u00e4r reflekterad utifr\u00e5n vetenskapliga perspektiv. Best practice kan inte likst\u00e4llas med en statistisk unders\u00f6kning som har krav p\u00e5 representativitet, reliabilitet och validitet. Ju homogenare dessa skolor och klasser \u00e4r, desto sn\u00e4vare blir d\u00e5 det som ses som best practice, \u00e5tminstone om reflektionen inte f\u00e5r f\u00f6retr\u00e4de. Vad som fungerar p\u00e5 en skola i Lomma kanske inte fungerar i Arl\u00f6v fem kilometer bort. En l\u00e4rare beh\u00f6ver kunna visa att hen \u00e4r duktig p\u00e5 m\u00e5nga skolor f\u00f6r att potentiellt kunna f\u00f6rmedla en best practice v\u00e4rd namnet. En homogen skola kan ses som ett case, och vetenskaplig metod s\u00e4ger oss att det inte g\u00e5r att generalisera fr\u00e5n ett case, \u00e4ven om det kan ge oss andra typer av l\u00e4rdomar.<\/p>\n

    Del 3 Konsekvenserna av avsaknaden av teori<\/strong><\/p>\n

    Examensordningen och VFZ<\/em><\/p>\n

    Jag menar att vissa omr\u00e5den p\u00e5 l\u00e4rarutbildningens karta \u00f6ver \u00e4mnesstudier, \u00e4mnesdidaktiken verksamhetsf\u00f6rlagd utbildning och den utbildningsvetenskapliga k\u00e4rnan kan beskrivas som vetenskapligt fredade zoner (VFZ). Dessa \u00e4r mer eller mindre omfattande, men nog ungef\u00e4r samma f\u00f6r alla l\u00e4rarutbildningar. De kan skilja sig \u00e5t mellan \u00e4mnena, exempelvis mellan matematik och idrott och h\u00e4lsa. Zonerna \u00e4r l\u00e4nkade till \u201dbest practice\u201d och f\u00f6rmedling och imitation som l\u00e4rarutbildningsdidaktik. VFZ inneb\u00e4r s\u00e5ledes reproduktion av kunskaper och v\u00e4rden relaterade till skolan, och \u00e4r ibland inte tillr\u00e4ckligt generella och p\u00e5 en tillr\u00e4cklig abstraktionsniv\u00e5 f\u00f6r att m\u00f6ta utmaningar i dagens samh\u00e4lle. Snarare \u00e4r det s\u00e5 att de genererar recept eller manualer f\u00f6r hur undervisningen ska ske, eller f\u00f6r hur vissa \u00e4mnesinneh\u00e5ll ska kroppsligt utf\u00f6ras (det senare g\u00e4ller l\u00e4rarutbildning med \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa). Zonerna karakteriseras av en l\u00e4rarutbildningsdidaktik med \u00f6verf\u00f6ringsmetodik som inneb\u00e4r okritisk reproduktion av kunskap, och d\u00e4r finns i allm\u00e4nhet inte plats f\u00f6r vetenskapen.<\/p>\n

    Jag har g\u00e5tt igenom examensordningens m\u00e5l f\u00f6r \u00e4mnesl\u00e4rarutbildningen f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur VFZ:er kan r\u00e4ttf\u00e4rdigas. Tre omr\u00e5den har jag funnit, utifr\u00e5n vilka man skulle kunna argumentera f\u00f6r vetenskapsfredade zoner. Sammanfattningsvis ska studenterna kunna f\u00f6ljande inom dessa tre omr\u00e5den:<\/p>\n

      \n
    1. visa s\u00e5dana \u00e4mneskunskaper som kr\u00e4vs f\u00f6r yrkesut\u00f6vningen.<\/li>\n
    2. visa s\u00e5dana \u00e4mnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som kr\u00e4vs f\u00f6r den verksamhet utbildningen avser.<\/li>\n
    3. visa f\u00f6rm\u00e5ga att sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och tillsammans med andra planera, genomf\u00f6ra, utv\u00e4rdera och utveckla undervisning.<\/li>\n<\/ol>\n

      Att visa \u00e4mneskunskaper (1) \u00a0handlar i l\u00e4rarutbildningen om att visa tillr\u00e4ckliga kunskaper i t ex matematik, engelska, fysik eller f\u00f6r den delen i idrott och h\u00e4lsa f\u00f6r att kunna undervisa i detta \u00e4mne. Vad tillr\u00e4ckliga kunskaper \u00e4r kan diskuteras, men det \u00e4r sv\u00e5rt att ifr\u00e5gas\u00e4tta att en l\u00e4rare generellt ska ha mer kunskaper,\u00a0b\u00e5de till djup och bredd, \u00e4n sina elever i \u00e4mnets grundl\u00e4ggande delar. Inte minst g\u00e4ller det f\u00f6r att l\u00e4raren ska kunna vara en kvalitetsgarant g\u00e4llande de kunskaper som f\u00f6rv\u00e4rvas, oavsett hur de f\u00f6rv\u00e4rvas. I ett skol\u00e4mne som idrott och h\u00e4lsa har det dock visat sig att l\u00e4rarna har sv\u00e5rt att s\u00e4tta ord p\u00e5 vad det \u00e4r som eleverna ska kunna i \u00e4mnet, och de har ocks\u00e5 sv\u00e5rt att beskriva hur bed\u00f6mningarna g\u00f6rs av skol\u00e4mneskunskaperna, i synnerhet de som \u00e4r kopplade till r\u00f6relser.<\/p>\n

      Man kan tolka detta som att det finns en tyst idrott och h\u00e4lsa-kunskap. Eftersom denna kunskap \u00e4r tyst s\u00e5 kan vi inte kalla den f\u00f6r vetenskaplig. I de fall den visar sig handla om att bed\u00f6ma t\u00e4vlingsidrottsliga prestationer (\u00e4ven om \u00e4mnet inte heter t\u00e4vlingsidrott) \u00e4r den t\u00e4tt sammankopplad med naturvetenskap (l\u00e4ngd, h\u00f6jd, tid, vikt, energif\u00f6rbrukning osv). D\u00e5 den tysta kunskapen inte formuleras f\u00f6rr\u00e4n i samband med betygss\u00e4ttningen, och d\u00e5 som en bokstav, kan den endast sp\u00e5ras utifr\u00e5n statistiska analyser av vilka betyg olika elevgrupper f\u00e5r (i kombination med annan forskning och utv\u00e4rdering om \u00e4mnets inneh\u00e5ll). Tyst kunskap kan skapa reproduktion i l\u00e4rarutbildningssammanhang, eftersom kunskapen inte kan diskuteras, analyseras eller omf\u00f6rhandlas. Att \u00e4ga tyst kunskap \u00e4r makt, d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte heller sj\u00e4lvklart av intresse f\u00f6r \u00e4mnesf\u00f6retr\u00e4dare att skol\u00e4mnet \u00e4r tydligt preciserat.<\/p>\n

      M\u00e5len om \u00e4mnesdidaktiska och didaktiska kunskaper (2) och att visa f\u00f6rm\u00e5ga att planera, genomf\u00f6ra, utv\u00e4rdera och utveckla undervisning (3) handlar om skolans didaktik, \u00e4mnesdidaktik och l\u00e4rarutbildningens didaktik. I ett praktiskt-estetiskt \u00e4mne (om man nu ska ben\u00e4mna det s\u00e5) finns traditionen att se p\u00e5 l\u00e4raren som \u201dm\u00e4stare\u201d. I \u00e4mnesdidaktiken f\u00f6rekommer antaganden om att eleverna ska vilja bli lika l\u00e4raren utifr\u00e5n ett kroppsligt perspektiv. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt ska de ocks\u00e5 vilja f\u00f6r\u00e4ndra sina intressen, om de inte redan har samma intressen som l\u00e4raren f\u00f6respr\u00e5kar. \u00c4ven i den h\u00f6gre utbildningen ska studenter i vissa sammanhang kroppsligt imitera den undervisande l\u00e4raren. Den \u00e4mnesdidaktik som studenterna d\u00e5 l\u00e4r sig handlar om \u201dm\u00e4star-l\u00e4rling-perspektivet\u201d och att p\u00e5 ett reproducerande s\u00e4tt normalisera avvikande kroppar och intressen. Likas\u00e5 kan m\u00e5let om att planera, genomf\u00f6ra, utv\u00e4rdera och utveckla undervisning f\u00f6rverkligas utifr\u00e5n best practice- och f\u00f6rmedlingsperspektiv. Fr\u00e5nvaro av humanistiska och samh\u00e4llsvetenskapliga perspektiv g\u00f6r att reproduktionen kan fortg\u00e5.<\/p>\n

      Ovanst\u00e5ende g\u00e4ller praktiskt-estetiska l\u00e4rarutbildnings\u00e4mnen, i synnerhet inriktningen idrott och h\u00e4lsa. Andra l\u00e4rarutbildnings\u00e4mnen, som anses vara mer traditionellt teoretiska, kan emellertid ha problem med att man har f\u00f6r lite \u00e4mnesdidaktik i sin utbildning. Inneh\u00e5llet i utbildningen kan d\u00e5 i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning bli vetenskapligt f\u00f6rankrat, men \u00e4mnesdidaktiken riskerar likv\u00e4l att bli en VFZ, d\u00e5 den ist\u00e4llet \u00f6verl\u00e5ts \u00e5t den verksamhetsf\u00f6rlagda undervisningen.<\/p>\n

      De fredade zonerna interagerar med utbildningens struktur, hur schemat kan\/b\u00f6r l\u00e4ggas, vilka lokaler som beh\u00f6vs och vilken personal som \u00e4r aktuell. Exempelvis styr den verksamhetsf\u00f6rlagda tiden, och administrationen av denna, planering av andra kurser. Ett annat exempel \u00e4r hur behovet av s\u00e4rskilda undervisningslokaler, som simhallar, ishallar och idrottshallar, kan inneb\u00e4ra att dessa schematillf\u00e4llen planeras f\u00f6rst, vilket p\u00e5verkar b\u00e5de personalplanering och kursbudgetar. \u00d6vrigt inneh\u00e5ll f\u00e5r anpassas i relation till det som sker i dessa s\u00e4rskilda sammanhang. Jag menar att detta ger utrymme f\u00f6r VFZ:er. Incitamenten f\u00f6r att vidareutveckla verksamheten i dessa lokaler synes f\u00e4rre \u00e4n de som finns f\u00f6r att skapa det andra undervisningsinneh\u00e5llet. Utifr\u00e5n vetenskaplig f\u00f6rankring av undervisningsinneh\u00e5ll st\u00e5r detta f\u00f6rfaringss\u00e4tt i mots\u00e4ttning till den fj\u00e4rde punkten.<\/p>\n

      \u00c4r det d\u00e5 ett problem att vissa delar av utbildningen \u00e4r vetenskapligt f\u00f6rankrade och andra inte? H\u00e4r menar jag att en motfr\u00e5ga b\u00f6r st\u00e4llas \u2013 menar vi att svensk skola \u00e4r v\u00e4lm\u00e5ende och att allt l\u00e4rarutbildningarna beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r att sitta stilla i b\u00e5ten? L\u00e4rarutbildningar f\u00e5r sv\u00e5rt att m\u00f6ta samh\u00e4llets f\u00f6r\u00e4ndringar n\u00e4r \u00e4mne, \u00e4mnesdidaktiken och l\u00e4rarutbildningens didaktik \u00e4r delar av reproducerande VFZ:er. Med vetenskapligt fredade zoner och resten av l\u00e4rarutbildningen arrangerade utifr\u00e5n dessa genom scheman, lokaler och personal inneb\u00e4r det att l\u00e4rarutbildningen styrs av inneh\u00e5ll som \u00e4r sv\u00e5rt att diskuteras, ifr\u00e5gas\u00e4ttas och utvecklas. Det som sitter i v\u00e4ggarna blir kvar i v\u00e4ggarna, oavsett all annan dekoration.<\/p>\n

      Och det \u00e4r i skolans undervisning som inneh\u00e5llet i l\u00e4rarutbildningens VFZ:er realiseras. S\u00e5 till alla som \u00e4r involverade i idrottsl\u00e4rarutbildning:<\/p>\n

      Shape up – \u00a0Face 2017.<\/em><\/p>\n

       <\/p>\n

      * I texten finns p\u00e5st\u00e5enden som jag inte har underbyggt med referenser. Dokumentet inneh\u00e5ller s\u00e5lunda en paradox; dels problematiserar\u00a0jag erferenhetsbaserad kunskap i ett akademiskt sammanhang, dels skriver jag en text delvis byggd p\u00e5 just s\u00e5dan kunskap. Men i och med jag skriver ned min f\u00f6rst\u00e5else blir den ju ocks\u00e5 m\u00f6jlig att ifr\u00e5gas\u00e4tta och diskutera.<\/p>\n

       <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      En drivkraft som jag har i min forskning \u00e4r en str\u00e4van efter s\u00e5dan kunskap som kan vidareutveckla l\u00e4rarutbildningen i idrott och h\u00e4lsa. Motiven till att vilja vidareutveckla utbildningen \u00e4r att idrott och h\u00e4lsa-\u00e4mnet\u00a0i skolan beh\u00f6ver kunna m\u00f6ta utmaningar som att samh\u00e4llet blir alltmer h\u00e4lsom\u00e4ssigt segregerat, att idrottsr\u00f6relsen, med h\u00f6jda kostnader, inte alltid \u00e4r till f\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":2568,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":{"0":"post-2557","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-okategoriserade"},"aioseo_notices":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/examensarbete.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p2JbBl-Ff","jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2557","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2557"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2557\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2568"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2557"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2557"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2557"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}