Svedala \u00e4r en kommun med ambitioner att kl\u00e4ttra p\u00e5 de nationella rankinglistorna. M\u00e5ls\u00e4ttningen som sattes f\u00f6r fyra \u00e5r sedan \u00e4r att bli en av Sveriges 25 b\u00e4sta skolkommuner. Att bli en \u201dskolkommun\u201d kan vara en del av en kommuns varum\u00e4rke, det \u00e4r n\u00e5got som ska leda till att fler vuxna i arbetsf\u00f6r \u00e5lder ska vilja bos\u00e4tta sig i kommunen.<\/p>\n
Resultaten p\u00e5 nationella prov i \u00e5rskurs 3 \u00e4r under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren bland landets b\u00e4sta<\/a>, enligt en utvecklingsstrateg i kommunen.<\/p>\n Men ist\u00e4llet f\u00f6r att avancera p\u00e5 Sveriges kommuner och landstings (SKL) lista har Svedala fallit handl\u00f6st, och en av de tre h\u00f6gstadieskolorna pekas ut som det svarta f\u00e5ret. P\u00e5 denna skola beskrivs studieresultaten som \u201dsvaga\u201d. Ordf\u00f6randen i kommunens utbildningsn\u00e4mnd uttrycker att han f\u00f6rv\u00e4ntar sig \u201db\u00e4ttre resultat n\u00e4r niorna f\u00e5r sina betyg i juni\u201d s\u00e5 att de n\u00e4sta \u00e5r b\u00f6rjar kl\u00e4ttra p\u00e5 rankinglistan.<\/p>\n Detta och ytterligare en h\u00e4ndelse har f\u00f6rs\u00e4mrat villkoren f\u00f6r kommunens varum\u00e4rkesproduktion och i t\u00e4vlingen att bli en attraktiv kommun f\u00f6r barnfamiljer.\u00a0 P\u00e5 en skola i kommunen ber\u00e4ttade n\u00e5gra tredjeklassare f\u00f6r en annan l\u00e4rare om hur det hade g\u00e5tt till n\u00e4r de gjorde nationellt prov i matte. Rektorn kontaktades, s\u00e5 \u00e4ven kommunen och en utredning gjordes. L\u00e4raren ska ha \u201dfuskat\u201d.<\/p>\n Inom idrottsr\u00f6relsen finns en kontinuerligt p\u00e5g\u00e5ende diskussion om barn och t\u00e4vling. Vuxna skapar t\u00e4vlingar f\u00f6r barn. Ofta utg\u00f6rs dessa t\u00e4vlingars fundament av samma regelverk och organisation som g\u00e4ller f\u00f6r vuxna atleter. Kritiken mot dessa t\u00e4vlingar grundas bland annat i att barn ska f\u00e5 vara barn och f\u00e5 leka med sinsemellan f\u00f6rhandlingsbara regler s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt, tids nog kr\u00e4ver samh\u00e4llet att de ska t\u00e4vla och konkurrera ut varandra p\u00e5 olika samh\u00e4llsarenor. Vissa delar av idrottsr\u00f6relsen har arbetat om sin verksamhet utifr\u00e5n kritiken. F\u00f6reningsidrotten har p\u00e5 senare \u00e5r har lidit av ett stort medlemsfr\u00e5nfall, och utslagsgivande konkurrens- och selektionssystem f\u00f6r barn har inte visat sig ge de b\u00e4sta elitidrottarna i vuxen \u00e5lder. Barn v\u00e4xer och mognar i olika takt, och dessutom har barn som \u00e4r f\u00f6dda sent p\u00e5 \u00e5ret statistiskt sett en stor nackdel i de flesta idrotter (i n\u00e5gra f\u00e5 idrotter g\u00e4ller det omv\u00e4nda f\u00f6rh\u00e5llandet). Detta \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis k\u00e4nd kunskap f\u00f6r specialidrottsf\u00f6rbunden. Exempelvis har Svenska fotbollf\u00f6rbundet best\u00e4mt att fr\u00e5n och med 2017 ska inga fotbollscuper eller serier f\u00e5 en slutsegrare f\u00f6r barn upp till tolv \u00e5r. Inom idrottsr\u00f6relsen finns erfarenhet sedan flera decennier av att s\u00f6ka sambandet mellan att tr\u00e4na barn och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 fram den b\u00e4sta vuxna idrottseliten.<\/p>\n Nationella prov i \u00e5rskurs tre kan, menar jag, likst\u00e4llas med vuxenv\u00e4rldens t\u00e4vlingar f\u00f6r barn, d\u00e4r vuxna anv\u00e4nder sig av barn f\u00f6r att sj\u00e4lva bli bekr\u00e4ftade. Via\u00a0proven kan elever, klasser, skolor och kommuner j\u00e4mf\u00f6ras med varandra. Genom PISA-proven f\u00f6r \u00e4ldre elever kan sedan nationer j\u00e4mf\u00f6ras med varandra utifr\u00e5n OECD:s agenda. Och n\u00e4r det g\u00e5r d\u00e5ligt f\u00f6r Sverige i PISA-j\u00e4mf\u00f6relsen s\u00e5 finns incitament f\u00f6r att landet ska l\u00e4gga om sin utbildningspolitik och g\u00f6ra om m\u00e5l till kunskapskrav \u2013 med kunskaper som de nationella proven ska testa.<\/p>\n Om jag nu har tolkat h\u00e4ndelsen r\u00e4tt s\u00e5 utgjordes l\u00e4rarens \u201dfusk\u201d av att hon br\u00f6t mot en regel och gav vissa av eleverna i en klass f\u00f6rdel gentemot andra elever, klasser, skolor och kommuner i denna kunskapst\u00e4vling. L\u00e4raren har \u201dg\u00e5tt runt bland eleverna och hintat om att de beh\u00f6vde t\u00e4nka en g\u00e5ng till kring svar som s\u00e5g ut att vara felaktiga\u201d. Men det h\u00e4r skulle ocks\u00e5 kunna betraktas som en formativ bed\u00f6mning av elevernas arbete, ett arbetss\u00e4tt som \u00e4ven Skolverket lyfter fram som positivt f\u00f6r elevernas l\u00e4rande:<\/p>\n Ett aktivt arbete med formativ bed\u00f6mning handlar om att str\u00e4va efter en l\u00e4randekultur och ett klassrumsklimat d\u00e4r elever vill l\u00e4ra och d\u00e4r de f\u00e5r m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig att l\u00e4ra.<\/p>\n Fotbollf\u00f6rbundets oml\u00e4ggning kan ocks\u00e5 tolkas som formativ bed\u00f6mning. Ist\u00e4llet f\u00f6r att sl\u00e5s ut efter en f\u00f6rlust p\u00e5 en cup s\u00e5 f\u00e5r laget med detta uppl\u00e4gg spela en ny match, med ny m\u00f6jlighet att spela b\u00e4ttre utifr\u00e5n det l\u00e4rdomar som gjorts. Vad som sker i en match blir d\u00e5 inte avg\u00f6rande f\u00f6r vad som h\u00e4nder sedan.<\/p>\n Ett st\u00f6djande klimat inneb\u00e4r att barn i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning ges m\u00f6jligheter att tro p\u00e5 sig sj\u00e4lva och vilja l\u00e4ra sig mer. I fallet med den \u201dfuskande\u201d l\u00e4raren, ifall hon arbetade formativt, menar jag att hon satte humana v\u00e4rden h\u00f6gre \u00e4n reglerna f\u00f6r t\u00e4vlingen \u201dNationella prov f\u00f6r \u00e5rskurs tre”. I en tidigare artikel om h\u00e4ndelsen skymtas \u00e4ven vuxenv\u00e4rldens perspektiv:<\/p>\n F\u00f6r\u00e4ldrar med barn p\u00e5 skolan har reagerat starkt p\u00e5 uppgifterna om att en l\u00e4rare eventuellt har fuskat med deras barns prov.<\/p>\n och<\/p>\n [D]et \u00e4r oerh\u00f6rt or\u00e4ttvist att de nu ska beh\u00f6va hantera det h\u00e4r, s\u00e4ger en f\u00f6r\u00e4lder som vill vara anonym.<\/p>\n T\u00e4vlingslogiken vann i Svedala: l\u00e4raren blev avst\u00e4ngd under en period (enligt tidningsartikeln) efter att 9-\u00e5ringar redogjort f\u00f6r hur de uppfattade genomf\u00f6randet av provmomentet. D\u00e4refter har l\u00e4raren blivit f\u00f6rflyttad – enligt planerna s\u00e4gs det, men i f\u00f6rtid.<\/p>\n Man kan fundera \u00f6ver om t\u00e4vlingar, rangordning och exakt t\u00e4vlingsregelefterlevnad uppfattas som viktigare \u00e4n att 9-\u00e5ringarna l\u00e4r sig empati och att st\u00f6tta varandra i dagens skola. Man f\u00e5r det samh\u00e4lle som man utbildar till, och det finns redan tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga som k\u00e4nner ett alltf\u00f6r stort utanf\u00f6rskap.<\/p>\n De nationella provens vara eller icke vara \u00e4r inte givet i \u00e5rskurs tre. Nyligen f\u00f6reslog regeringens utredare att de ska ers\u00e4ttas med obligatoriska nationella bed\u00f6mningsst\u00f6d, med diagnostiskt syfte. Detta skulle kanske ge m\u00f6jligheter f\u00f6r l\u00e4rare att i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning kunna ut\u00f6va en l\u00e4rarprofession snarare \u00e4n att vara domare och kontrollanter, som kan diskvalificeras fr\u00e5n sina uppdrag och h\u00e4ngas ut av eventuellt f\u00f6rf\u00f6rdelade elever p\u00e5hejade av vuxna, om inte t\u00e4vlingen utf\u00f6rs med st\u00f6rsta m\u00f6jliga reliabilitet och noggrannhet.<\/p>\n Det \u00e4r inte barnen som ska g\u00f6ras ansvariga f\u00f6r det intr\u00e4ffade, och till viss del inte heller l\u00e4rarna eller f\u00f6r\u00e4ldrarna. D\u00e4remot menar jag att ansvar ska l\u00e4ggas p\u00e5 upphovsm\u00e4n till styrsystemen \u2013 som lokala och nationella politiker och tj\u00e4nstem\u00e4n \u2013 och \u00e4ven p\u00e5 l\u00e4rarutbildningar som borde utbilda rektorer och l\u00e4rare i att hantera skolans dubbla uppdrag, att fr\u00e4mja kunskap och samtidigt fostra eleverna moraliskt och etiskt.<\/p>\n Det vore s\u00e5lunda l\u00e4mpligt om kommuner t\u00e4nker sig f\u00f6r b\u00e5de en och tv\u00e5 g\u00e5nger innan man best\u00e4mmer sig f\u00f6r att inkorporera skolresultaten och d\u00e4rmed barnen i en varum\u00e4rkesproduktion och i en t\u00e4vling om l\u00e4mpliga kommunmedborgare.<\/p>\n <\/p>\n Mer att l\u00e4sa:<\/strong><\/p>\n \u00c4ldre artikel (160420) i Sydsvenskan om h\u00e4ndelsen<\/a><\/p>\n Nyare artikel (160509) i Sydsvenskan om h\u00e4ndelsen<\/a><\/p>\n Artikel i Sydsvenskan (160426) om Svedalas rankingras<\/a><\/p>\n Skolverket om formativ bed\u00f6mning\u00a0<\/a><\/p>\n Om SvFF:s beslut. Inga segrare ska utses i barnfotboll (DN 151127)\u00a0<\/a><\/p>\n