Landsbygden \u00e4r ett omr\u00e5de som i olika sammanhang, p\u00e5 grund av avbefolkning, beskrivs vara i behov av social innovation, s\u00e5 \u00e4ven under denna konferens. Faktum \u00e4r att m\u00e5nga idrottsf\u00f6reningar finns p\u00e5 landsbygden, d\u00e4r de delvis fyller andra funktioner \u00e4n i st\u00e4derna. De engagerar betydande delar av befolkningen. Allt f\u00e4rre personer bor p\u00e5 landsbygden och man beh\u00f6ver v\u00e4rna om varje individ som vill delta. Idrotten fungerar d\u00e5 som ett medel snarare \u00e4n m\u00e5l, och det \u00e4r de sociala v\u00e4rdena som ist\u00e4llet blir m\u00e5let. Dessa m\u00e5l motsvarar samh\u00e4llets motiv f\u00f6r ett gener\u00f6st skattefinansierat st\u00f6d till idrotten \u2013 folkh\u00e4lsa, demokrati, j\u00e4mlikhet, integration, fair play och ett barnr\u00e4ttsperspektiv.<\/p>\n
Utifr\u00e5n idrottens storlek och funktion kan man finna det anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att idrottsr\u00f6relsen saknades p\u00e5 konferensen, d\u00e4r \u201dakt\u00f6rer inom den offentliga, privata och frivilliga sektorn som arbetar med socialt entrepren\u00f6rskap och social innovation, samt sociala entrepren\u00f6rer sj\u00e4lva och andra intresserade fr\u00e5n de nordiska l\u00e4nderna<\/a>\u201d medverkade. Konferensen inneh\u00f6ll plenumf\u00f6redrag, workshops och informella m\u00f6jligheter till att utbyta erfarenheter med kolleger fr\u00e5n andra nordiska l\u00e4nder.<\/p>\n Konferensens huvudtalare var Mikael Nyg\u00e5rd, professor i socialpolitik vi \u00c5bo Akademi<\/a> i Vasa, och Malin Gawell, docent i f\u00f6retagsekonomi vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola<\/a>. Nyg\u00e5rd talade om de nordiska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellerna och menade att dessa beh\u00f6vs, inte minst f\u00f6r att det ska vara m\u00f6jligt f\u00f6r f\u00f6r fler att lyckas i samh\u00e4llet. Att staten helt skulle dra sig tillbaka fr\u00e5n sitt ansvar f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rden i samh\u00e4llet, menade han, skulle vara bekymmersamt. Utvecklingen g\u00e5r mot en \u00f6kad oj\u00e4mlikhet i v\u00e4lf\u00e4rden. Reformer av de befintliga modellerna beh\u00f6ver genomf\u00f6ras, men de m\u00e5ste vara genomt\u00e4nkta och modellen med kollektivt riskdelande (skatt f\u00f6r att finansiera v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet) beh\u00f6ver finnas kvar f\u00f6r att fler ska f\u00e5 m\u00f6jligheter. Han lyfte sig sj\u00e4lv som exempel. Han menade att om det inte hade varit f\u00f6r den finska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellen s\u00e5 hade han inte varit konferensens huvudtalare, eftersom hans uppv\u00e4xtf\u00f6rh\u00e5llanden var f\u00f6rh\u00e5llandevis enkla och det hade varit sv\u00e5rt att utbilda sig vidare om inte samh\u00e4llet aktivt hade st\u00f6ttat det. Men samh\u00e4llet har f\u00f6r\u00e4ndrats och det g\u00e4ller att finna en h\u00e5llbar balans mellan d\u00e5 och nu.<\/p>\n Gawell gjorde en kort historisk expos\u00e9 \u00f6ver socialt f\u00f6retagande och socialt entrepren\u00f6rskap i relation till samh\u00e4llsutveckling och folkhemsbyggande och \u00e4ven i f\u00f6rh\u00e5llande till i nutid. F\u00f6renklat kan\u00a0man s\u00e4ga att vissa delar av det sociala entrepren\u00f6rskapet inneb\u00e4r att \u00e5terg\u00e5 till n\u00e5got som funnits tidigare i samh\u00e4llet, fast nu i en mer organiserad och reglerad form. Processen \u00f6ver tid i samh\u00e4llet n\u00e4r det g\u00e4ller sociala (samh\u00e4lls-) insatser har varit att det innan v\u00e4lf\u00e4rdsbygget fanns verksamheter i den civila eller den privata sektorn som den offentliga sektorn sedan tagit \u00f6ver (t ex sjukv\u00e5rd, rehabilitering och privata idrottsarenor). Under senare \u00e5r har motsvarande verksamheter s\u00e5lts ut till privata akt\u00f6rer, fast nu reglerad av den statliga byr\u00e5kratin, t ex genom upphandlingsregler och statliga inspektioner. N\u00e5got som tydligt har f\u00f6r\u00e4ndrat sig fr\u00e5n f\u00f6rr \u00e4r att man i dag i Sverige kan tala om \u201dCharity\u201d, ett begrepp som implicerar att det \u00e4r n\u00e5gon som har mer makt och det finns n\u00e5gon som \u00e4r i behov av v\u00e4lg\u00f6renhet. De med makt f\u00e5r besluta vem eller vilka som har behov av v\u00e4lg\u00f6renhet och hur och i vilken utstr\u00e4ckning de ska f\u00e5 st\u00f6det. Maktoj\u00e4mlikheten \u00e4r i denna relation s\u00e5ledes tydlig. Charity var ot\u00e4nkbart i samband med byggandet av folkhemmet eftersom man d\u00e5 str\u00e4vade att minska oj\u00e4mlik maktf\u00f6rdelning, men idag \u00e4r det inte l\u00e4ngre tabu p\u00e5 samma s\u00e4tt.(Mer om detta kommer med stor sannolikhet att presenteras i en bok om nordiska perspektiv p\u00e5 socialt entrepren\u00f6rskap som kommer att ges ut i \u00e5r p\u00e5 Routledge, d\u00e4r bl a Gawell medverkar.)\u00a0Efter huvudtalarna fortsatte konferensen med ett antal exempel p\u00e5 sociala entrepren\u00f6rer och socialt innovation, t ex:<\/p>\n Gemensamt f\u00f6r dessa, till skillnad fr\u00e5n n\u00e5gra av de som vi har funnit inom idrotten \u00e4r att de identifierar utsatta grupper som genom social verksamhet ska bli delaktiga i samh\u00e4llet, antingen genom n\u00e5gon form av integration eller genom att de f\u00e5r arbeta tillsammans med andra som har samma \u201dproblem\u201d (synskadade\/personer med Aspberger\/avtj\u00e4nat f\u00e4ngelsestraff\/socialt utsatta\/l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa etc.) Inom idrottsr\u00f6relsen definieras och kategoriseras inte alltid grupperna i behov av sociala insatser lika tydligt \u2013 det kan handla om de som st\u00e5r utanf\u00f6r idrottsr\u00f6relsen, men det kan ocks\u00e5 handla om sociala insatser f\u00f6r de som redan \u00e4r med i idrottsr\u00f6relsen.<\/p>\n Sociala entrepren\u00f6rer uttryckte under konferensen att de har behov av en byr\u00e5krati som st\u00f6ttar snarare \u00e4n stj\u00e4lper. Utan samh\u00e4llelig support finns risken att de sociala entrepren\u00f6rerna blir utbr\u00e4nda och att detta sociala kapital g\u00e5r till spillo. S\u00e4tt att minska pressen och b\u00f6rdan f\u00f6r de sociala entrepren\u00f6rerna \u00e4r dels att samverka med andra organisationer, dels att ha flera olika finansieringsk\u00e4llor. Yallatrappan<\/a> \u00e4r ett exempel p\u00e5 ett arbetsintegrerande socialt f\u00f6retag och kvinnokooperativ som drivs av en ideell f\u00f6rening p\u00e5 Roseng\u00e5rd i Malm\u00f6, och som har flera ben att st\u00e5 p\u00e5. M\u00e5ls\u00e4ttningen med verksamheten \u00e4r \u201datt skapa arbetstillf\u00e4llen och \u00f6kad ekonomisk sj\u00e4lvst\u00e4ndighet f\u00f6r utlandsf\u00f6dda kvinnor som st\u00e5r l\u00e5ngt ifr\u00e5n arbetsmarknaden\u201d. Projekttiden \u00e4r sex m\u00e5nader f\u00f6r deltagarna. Efter avslutad projektinsats f\u00e5r deltagarna intyg och referenser som ska hj\u00e4lpa dem i samband med fortsatta kontakter med Arbetsf\u00f6rmedlingen. F\u00f6retag och privatpersoner kan anlita Yallatrappan f\u00f6r exempelvis servering, catering, s\u00f6mnad, lokalv\u00e5rd och konferensverksamhet. Yallatrappan f\u00e5r int\u00e4kter fr\u00e5n olika h\u00e5ll, bland annat genom dem som k\u00f6per deras tj\u00e4nster och projektpengar av olika slag.<\/p>\n Det finns en stor tilltro till sociala entrepren\u00f6rer och att de ska ta vid d\u00e4r v\u00e4lf\u00e4rdsmodellerna inte fungerar tillr\u00e4ckligt bra. De sociala entrepren\u00f6rernas verksamhet ska ske p\u00e5 marknadens villkor, och grundid\u00e9n \u00e4r att marknaden ska vara sj\u00e4lvsanerande. D\u00e5liga verksamheter ska konkurreras ut till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r de verksamheter som uppfattas som v\u00e4rdefulla. Problemet \u00e4r att de sociala entrepren\u00f6rerna oftast bedriver ett arbete som endast p\u00e5 sikt kan visa upp ekonomiska vinster och m\u00e4tbara effekter i form av exempelvis minskad kriminalitet, en \u00f6kad utbildningsniv\u00e5 och fler i avl\u00f6nat arbete.<\/p>\n B\u00f6rdan kan bli tung f\u00f6r de sociala entrepren\u00f6rerna. De f\u00f6rv\u00e4ntas ofta arbeta under knappa f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r att m\u00e4nniskor i utanf\u00f6rskap ska inkluderas och bli delaktiga i samh\u00e4llet. De sociala entrepren\u00f6rerna kan ha sv\u00e5rt att p\u00e5 kort sikt visa resultat, konkurrera under marknadsm\u00e4ssiga villkor och d\u00e4rtill vara reglerad av statlig byr\u00e5krati, inte minst d\u00e5 verksamheten ofta handlar om socialt utsatta m\u00e4nniskor.<\/p>\n Det finns de som menar att de sociala entrepren\u00f6rerna m\u00e5ste kunna klara sig p\u00e5 samma villkor som andra verksamheter i samh\u00e4llet, att de inte ska vara beroende av projektmedel. Just denna diskussion har ocks\u00e5 varit aktuell i samband med Handslaget och Idrottslyftet. Exempelvis hade Ridsportf\u00f6rbundet som regel i samband med Idrottslyftet att projektst\u00f6d som mest skulle utbetalas i tre \u00e5r till ett projekt, d\u00e4refter ska projektet vara sj\u00e4lvg\u00e5ende. <\/a>Men samtidigt kan man fundera \u00f6ver just detta; om en verksamhet inneh\u00e5ller v\u00e4rden som samh\u00e4llet vill v\u00e4rna om, men som inte ger m\u00e4tbara effekter, ekonomiskt sett, under de n\u00e4rmaste \u00e5ren, hur ska den d\u00e5 regleras? En j\u00e4mf\u00f6relse kan g\u00f6ras med jordbruket, som har f\u00e5tt en del ekonomiskt st\u00f6d genom \u00e5ren. B\u00f6r verksamheter, som inte klarar av att vara alltf\u00f6r konkurrensutsatta, st\u00f6ttas genom riktade insatser, i de fall det finns v\u00e4rden som anses vara betydelsefulla att bevara eller kultivera?<\/p>\n En workshop under konferensdagarna handlade om \u2019Social innovation in rural areas \u2013 the engine for local development\u2019. Denna inleddes med en presentation av Nordregios (Nordic working group for demography and welfare) arbete med att unders\u00f6ka hur och under vilka omst\u00e4ndigheter social innovation kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att hantera sociala utmaningar i demografiskt s\u00e5rbara landsbygdsregioner. I projektet ska man<\/p>\n F\u00f6rutom Nordregios arbete presenterade bl a Anne Pierre, doktorand i f\u00f6retagsekonomi vid Mittuniversitetet \u2019Gr\u00f6n Omsorg\u2019 som exempel p\u00e5 hur landsbygden kan vara en plattform f\u00f6r innovativa initiativ och entrepren\u00f6rskap. Landsbygden har l\u00e4nge servat st\u00e4derna med vad som anses vara h\u00e4lsost\u00e4rkande perspektiv. \u2019Gr\u00f6n Omsorg\u2019 \u00e4r ett nutida exempel p\u00e5 detta och inneb\u00e4r att g\u00e5rden och milj\u00f6n kring en g\u00e5rd ses som resurser f\u00f6r att erbjuda m\u00e4nniskor med s\u00e4rskilda behov omsorg och meningsfull syssels\u00e4ttning. Pierre menar att en f\u00f6retagsam landsbygdsmilj\u00f6 kan skapa en mer h\u00e5llbar samh\u00e4llsekonomi, samtidigt som hon problematiserade relationen mellan privat och offentlig sektor i relation till lokalsamh\u00e4llets ekonomiska utveckling. En annan presentation handlade om Village House, \u2019the center of many services-project\u2019 och om kommunen Ilomantsi, bel\u00e4get i den mest \u00f6stra delen av Finland intill den ryska republiken Karelen. Under en tv\u00e5\u00e5rig projektperiod fick inv\u00e5narna i tv\u00e5 byar uttala sig om vilka tj\u00e4nster som de \u00f6nskade, och sedan erbj\u00f6ds vissa av dessa tj\u00e4nster i byn. Ist\u00e4llet f\u00f6r att inv\u00e5narna \u00e5kte till andra orter f\u00f6r att t ex g\u00e5 till fris\u00f6ren eller f\u00e5 massage, s\u00e5 kunde de f\u00e5 denna service p\u00e5 hemmaplan. Projektet togs v\u00e4l emot och var uppskattat av inv\u00e5narna och efter projektperiodens slut har vissa delar kunnat fortg\u00e5. Emellertid saknar man h\u00e5llbar finansiering f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta med verksamheten i sin helhet, exempelvis \u00e4r det inte sj\u00e4lvklart att verksamheten \u00e4r tillr\u00e4ckligt l\u00f6nande f\u00f6r dem som tillhandah\u00e5ller servicen.<\/p>\n Det \u2019sociala\u2019 i social innovation och landsbygd handlar om att st\u00e4rka sammanh\u00e5llningen p\u00e5 landsbygden, alternativt att erbjuda verksamhet av \u201dsocial\u201d karakt\u00e4r. Att v\u00e4lja \u2019innovation\u2019 framf\u00f6r \u2019entrepren\u00f6rskap\u2019 \u00e4r inte sj\u00e4lvklart och det \u00e4r sv\u00e5rt att veta hur Nordregio har resonerat \u2013 kanske menar man att en innovation kan vara statlig medan att ett entrepren\u00f6rskap inte \u00e4r det? De tv\u00e5 landsbygdsprojekten kan ses som exempel p\u00e5 att landsbygden \u00e4r i stadens tj\u00e4nst (Gr\u00f6n Omsorg), respektive n\u00e4r landsbygden ska kunna finnas i sin egen r\u00e4tt, att den har ett egenv\u00e4rde eller ett bruksv\u00e4rde som inte kan eller b\u00f6r v\u00e4rdes\u00e4ttas med ett pris. F\u00f6r inv\u00e5narna p\u00e5 orter som Ilomantsi, visar det sig emellertid vara sv\u00e5rt att inte f\u00e5 sin tillvaro prissatt. Om de ska bo kvar p\u00e5 orten s\u00e5 kommer de beh\u00f6va k\u00f6ra l\u00e5ngt p\u00e5 d\u00e5liga bilv\u00e4gar f\u00f6r att ta del av ett grundl\u00e4ggande serviceutbud. Byarna f\u00e5r inte tillr\u00e4ckligt med v\u00e4lf\u00e4rdsst\u00f6d f\u00f6r att kunna existera i sin egen r\u00e4tt. Ist\u00e4llet beh\u00f6ver de utifr\u00e5n resonemangen ovan bli mer omv\u00e4rldsorienterade och finna f\u00f6retagsid\u00e9er inriktade mot att bli del av st\u00e4dernas resurser, f\u00f6r att kunna ta del av dessa (j\u00e4mf\u00f6r med Gr\u00f6n Omsorg). Men om landsbygden i stor utstr\u00e4ckning ska verka f\u00f6r att st\u00e4rka st\u00e4derna, s\u00e5 kommer urbaniseringen att fortg\u00e5 samtidigt som landsbygden \u201durlakas\u201d. Sociala investeringsfonder skulle kunna vara en motkraft i detta, \u00e4ven om kommunernas s\u00e4tt att arbeta med dessa inte tycks vara helt tydligt.<\/p>\n I v\u00e5r forskning om idrott och socialt entrepren\u00f6rskap<\/a> kan vi utifr\u00e5n ett landsbygdsperspektiv konstatera att:<\/p>\n Idrottsf\u00f6reningar p\u00e5 landsbygden som st\u00e5r f\u00f6r ett socialt entrepren\u00f6rskap intervenerar ocks\u00e5 p\u00e5 andra omr\u00e5den \u00e4n fritidens, och kan p\u00e5verka f\u00f6ruts\u00e4ttningarna b\u00e5de f\u00f6r kommun och arbetsmarknad. Bild 1. Paneldebatt med bl a. Linda Lundgaard Andersen.<\/p>\n D\u00e5 vi tydligt tar utg\u00e5ngspunkt i idrottsr\u00f6relsen som en viktig del i de nordiska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellerna, och utifr\u00e5n konferensens \u00f6vriga inneh\u00e5ll, kan vi se att v\u00e5rt forskningsprojekt \u00e4r b\u00e5de viktigt och unikt \u2013 f\u00f6r idrotten, landsbygden och kunskapen om socialt entrepren\u00f6rskap.<\/p>\n Mer information:<\/b>\n
\n
\n
\nKonferensen avslutades med en paneldebatt d\u00e4r olika akt\u00f6rer m\u00f6ttes f\u00f6r att diskutera m\u00f6jligheter till utveckling av nordiskt samarbete inom omr\u00e5den som finansiering, regelverk och forskning\/utbildning. En av f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5 medverkande fr\u00e5n forskarsamh\u00e4llet var Linda Lundgaard Andersen, professor och Co-Director f\u00f6r Center for Socialt Entrepren\u00f8rskab vid Roskilde Universitet i Danmark. Hon menade att forskningen beh\u00f6ver<\/p>\n\n
![\"\"](\"http:\/\/iloapp.seidrott.se\/blog\/konferensrapport?ShowFile&image=1459172052.jpg\")
<\/p>\n
\nProgrammet f\u00f6r konferensen<\/a>
\nSamlade tweets fr\u00e5n konferensen <\/a>
\nOm Nordregio<\/a>
\nNordregios initiativ f\u00f6r lokal utveckling <\/a>
\nCenter for Socialt Entrepren\u00f8rskab <\/a>
\nGawell, Malin (2015). Social Enterprises in Sweden: Intertextual Consensus and Hidden Paradoxes<\/a>. Liege: HEC Management School, University of Liege.<\/p>\n