{"id":1932,"date":"2015-11-13T20:25:42","date_gmt":"2015-11-13T19:25:42","guid":{"rendered":"http:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/?p=1932"},"modified":"2016-04-13T21:01:35","modified_gmt":"2016-04-13T19:01:35","slug":"vem-ar-mest-brand-idrottsrorelsen-eller-idrott-och-halsa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/vem-ar-mest-brand-idrottsrorelsen-eller-idrott-och-halsa\/","title":{"rendered":"Vem \u00e4r mest br\u00e4nd? Idrottsr\u00f6relsen eller idrott och h\u00e4lsa?"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/www.svebi.se\" target=\"_blank\">SVEBI \u2013 Svensk f\u00f6rening f\u00f6r beteendevetenskaplig idrottsforskning<\/a> \u2013 har just avslutat sin konferens som anordnades i V\u00e4xj\u00f6 av <a href=\"http:\/\/lnu.se\" target=\"_blank\">Linn\u00e9universitetet<\/a>. Ett temablock handlade om \u201dH\u00e5llbart \u00e4mne \u2013 Idrott och h\u00e4lsa o framtiden\u201d. Introduktionen till blocket l\u00f6d:<\/p>\n<p><em><a href=\"http:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/bild-26.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1934 alignright\" src=\"http:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/bild-26.jpg\" alt=\"bild-26\" width=\"298\" height=\"235\" srcset=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/bild-26.jpg 2048w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/bild-26-300x236.jpg 300w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/bild-26-1024x807.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 298px) 100vw, 298px\" \/><\/a>F\u00f6r drygt 10 \u00e5r sedan kom rapporten \u201dMellan nytta och n\u00f6je\u201d. En rad forskare presenterade d\u00e5 \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa och \u00e4mnets kommande utmaningar. Fr\u00e5gan \u00e4r vad som har h\u00e4nt sedan dess? Skol\u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa har f\u00e5tt en ny kursplan och l\u00e4rarutbildningen har gjorts om. Hur kan \u00e4mnet bidra till ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle? Forskare inom f\u00e4ltet kommer utifr\u00e5n olika perspektiv belysa och diskutera vilka nya utmaningar som \u00e4mnet kan komma att st\u00e5 inf\u00f6r under n\u00e4sta tio\u00e5rsperiod.<\/em><\/p>\n<p>F\u00f6rst att presentera var nyblivna professorn Karin Redelius, som tillsammans med H\u00e5kan Larsson var redakt\u00f6r f\u00f6r n\u00e4mnda rapport (<a href=\"http:\/\/www.gih.se\/Nyheter\/2006\/Ny-bok-2004-Mellan-nytta-och-noje\/\" target=\"_blank\">Larsson &amp; Redelius 2004<\/a>). Avsikten \u00e4r inte h\u00e4r att referera inneh\u00e5llet i temablocket, d\u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt undertecknad ocks\u00e5 var en av presentat\u00f6rerna. Ist\u00e4llet vill jag utg\u00e5 fr\u00e5n de fr\u00e5gor som Karin och H\u00e5kan st\u00e4llde f\u00f6r lite mer \u00e4n tio \u00e5r sedan om \u00e4mnets utmaningar:<\/p>\n<p><em>Vad \u00e4r idrott? Vad \u00e4r h\u00e4lsa? Vad ska eleverna l\u00e4ra sig? Vad ska bed\u00f6mas och betygs\u00e4ttas? Hur kan flickor och pojkar undervisas p\u00e5 lika villkor? Och hur kan \u00e4mnet vara ett \u00e4mne f\u00f6r alla?<\/em><\/p>\n<p>Det \u00e4r inga l\u00e4tta fr\u00e5gor som st\u00e4lls. B\u00e5de idrott och h\u00e4lsa har kulturella inneb\u00f6rder, s\u00e5 \u00e4ven \u00e4mnet. Fr\u00e5gan \u00e4r om det \u00e4r l\u00e4ttare att besvara dem idag \u00e4n f\u00f6r tio \u00e5r sedan. Mycket har h\u00e4nt, konstaterade Karin. Det handlar om en massiv kunskapsutveckling, om olika utbildningsreformer och om ett f\u00f6r\u00e4ndrat samh\u00e4lle. Dock tycks enligt forskningen inte lika mycket har h\u00e4nt inom ramen f\u00f6r det realiserade idrott och h\u00e4lsa \u00e4mnet.<\/p>\n<p>Om vi finner svar p\u00e5 fr\u00e5gorna tenderar nog svaren att bli olika beroende p\u00e5 valda ontologiska, epistemologiska och politiska utg\u00e5ngspunkter. Och g\u00e5r det att enas? F\u00f6r det \u00e4r v\u00e4l det som vi m\u00e5ste g\u00f6ra om \u00e4mnet ska kunna utvecklas i relation till forskningen?<\/p>\n<p>Jag har inte heller n\u00e5gra svar. D\u00e4remot menar jag att det g\u00e5r att uppfatta trender i hur \u00e4mnet utvecklas, \u00e5tminstone i hur omgivningen menar att \u00e4mnet b\u00f6r utvecklas. H\u00e4r f\u00f6ljer en \u201dtrendanalys\u201d utifr\u00e5n tv\u00e5 underlag.<\/p>\n<p>Det ena underlaget utg\u00f6rs av examensarbeten. Inom ramen f\u00f6r mitt postdok-projekt \u201dKroppens validitet\u201d (finansierat\u00a0av <a href=\"http:\/\/centrumforidrottsforskning.se\" target=\"_blank\">Centrum f\u00f6r idrottsforskning<\/a>) analyserar jag sj\u00e4lvst\u00e4ndiga arbeten som studenterna skriver i slutet av sin utbildning. Uppsatserna kan ses som en produkt av den utbildning som studenterna har f\u00e5tt, och s\u00e5 l\u00e5ngt som de har kommit i livet. I uppsatser av studenter som l\u00e4ser till l\u00e4rare i idrott och h\u00e4lsa kan man exempelvis se hur de f\u00f6rh\u00e5ller sig till delar av \u00e4mnets inneh\u00e5ll, till eleverna och till s\u00e5dana problem som forskningen pekar p\u00e5 att \u00e4mnet har.<\/p>\n<p>Det andra underlaget utg\u00f6rs av UR-serien \u201d<a href=\"http:\/\/www.ur.se\/Produkter\/183742-Idrottslararens-drommar-och-dilemman-Omojligt-uppdrag\" target=\"_blank\">Idrottsl\u00e4rarens dr\u00f6mmar och dilemman<\/a>\u201d. Serien inneh\u00e5ller olika teman, som \u201dOm\u00f6jligt uppdrag\u201d, \u201dMotvilja och gl\u00e4dje\u201d och \u201dKroppens uttryck\u201d. Serien handlar om \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsas inneh\u00e5ll och komplexitet. Olika problem synligg\u00f6rs i programmen, exempelvis ber\u00e4ttar elever om olika jobbiga h\u00e4ndelser som att k\u00e4nna sig tvingad att hoppa i vattnet trots att man \u00e4r paniskt r\u00e4dd, att bli tillr\u00e4ttavisad och bortgjord inf\u00f6r hela klassen i samband med dans och att bli mobbad i omkl\u00e4dningsrummet. Serien visar dock inte bara p\u00e5 problem, utan den skildrar ocks\u00e5 hur olika idrottsl\u00e4rare hanterar dilemman som uppst\u00e5r.<\/p>\n<p>Utifr\u00e5n forskning, examensarbeten och UR-serien \u00e4r det m\u00f6jligt att utl\u00e4sa kritik mot bollspel och t\u00e4vlingsidrott. Detta menar man p\u00e5 en strukturell niv\u00e5 gynnar pojkar, ger flickor s\u00e4mre utg\u00e5ngspunkter och exkluderar \u00e4ven p\u00e5 andra grunder. I f\u00f6rl\u00e4ngningen kan det inneb\u00e4ra \u00f6kad fr\u00e5nvaro hos vissa grupper av elever och betyg som bidrar till eller \u00e5tminstone inte motverkar de strukturella oj\u00e4mlikheter som finns i samh\u00e4llet. Vidare beskrivs omkl\u00e4dningsrummen som problematiska.<\/p>\n<p>\u00c5tg\u00e4rder motsvarande medicin n\u00e4r n\u00e5got felar presenteras s\u00e4llan inom ramen f\u00f6r forskningen \u2013 d\u00e4r pekar man mest p\u00e5 problem, men i UR-programmen kan man dock g\u00f6ra det, s\u00e5 ocks\u00e5 i viss m\u00e5n i studenternas uppsatser. L\u00f6sningar som mer eller mindre direkt f\u00f6resl\u00e5s \u00e4r:<\/p>\n<ul>\n<li>Mer individuellt fokus.<\/li>\n<li>Mindre bollspel.<\/li>\n<li>Mer dans, och d\u00e5 p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 att inte \u201dkillarna\u201d uppfattar det som &#8221;t\u00f6ntigt&#8221;. Samtidigt ska man helst inte betona skillnader mellan k\u00f6nen, i form av \u201dkulturella danser\u201d som inte \u00e4r anpassade efter dagens samh\u00e4lle.<\/li>\n<li>Mer av \u00f6vningar d\u00e4r det inte finns \u201dr\u00e4tt\u201d och fel\u201d s\u00e4tt \u2013 t ex expressiv dans och \u00f6vningar som leder till stressreducering och mindfulness.<\/li>\n<li>Ge eleverna redskap s\u00e5 att de kan \u201dta kontroll \u00f6ver sina liv\u201d. Gym, yoga, psykoterapeutisk dans och kontakt med \u201demotional brain\u201d. \u00d6ka elevernas sj\u00e4lvkontroll, psykisk och fysisk.<\/li>\n<li>Mindre fokus p\u00e5 \u00f6vningar d\u00e4r det blir synliga skillnader mellan eleverna (d\u00e4r skillnaderna betyder n\u00e5got).<\/li>\n<li>Lagspel, och aktiviteter h\u00e4mtade fr\u00e5n t\u00e4vlingsidrotten kan man ha om alla \u00e4r p\u00e5 \u201dsamma niv\u00e5\u201d. T ex bollspel f\u00f6r blinda och skidor f\u00f6r nyanl\u00e4nda.<\/li>\n<li>Samarbetsdimensionen som tidigare har funnits i \u00e4mnet f\u00e5s genom t ex handikappidrott eller \u00e4ventyrspedagogik, med kamrat\u00f6vningar, lek och \u00e4ventyr.<\/li>\n<li>Inklusion genom b\u00e4ttre och fler omkl\u00e4dningsrum och aktiviteter som ocks\u00e5 elever med funktionsneds\u00e4ttning kan delta i tillsammans med \u00f6vriga klassen.<\/li>\n<li>Man s\u00f6ker efter nya inneh\u00e5ll som inte direkt kan relateras till t\u00e4vlingsidrottens \u2013 t ex terapeutisk dans och inneh\u00e5ll som \u00e4r inspirerat av tv och annan media (t ex Super Mario-hinderbana).<\/li>\n<li>Men h\u00e4lsans roll i \u00e4mnet \u00e4r fortfarande oklar \u2013 ska det vara teoretiska lektioner, r\u00e4cker det att (positivt) uppleva lektionernas fysiskt och psykiskt h\u00e4lsosamma inneh\u00e5ll eller beh\u00f6ver teori och praktik varvas, och hur integrerat ska det d\u00e5 vara?<\/li>\n<\/ul>\n<p>I det f\u00f6ljande \u00e4mnar jag att belysa att idrottsr\u00f6relsens tidigare starka inflytande \u00f6ver \u00e4mnet tycks ha f\u00e5tt konkurrens av den kommersiella sektorn. F\u00f6rst vill jag dock ge en kort teoretisk introduktion till hur idrott kan organiseras i samh\u00e4llet.<\/p>\n<p>Ottesen och Ibsen (1999) har f\u00f6renklat beskrivit hur aktiviteter organiseras i samh\u00e4llet. Idrottsr\u00f6relsen \u00e4r en del av den ideella sektorn som angr\u00e4nsar till den offentliga, den kommersiella och den civila sektorn. I samh\u00e4llssektorerna finns sociala ordningar (Norberg 2004), som kan ses som system av institutioner och kommunikationsm\u00f6nster som kontinuerligt reproducerar villkoren f\u00f6r sin egen existens (Ritzer &amp; Goodman 2004).<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Sk\u00e4rmavbild-2015-11-13-kl.-19.43.05.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-1933\" src=\"http:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Sk\u00e4rmavbild-2015-11-13-kl.-19.43.05.png\" alt=\"Sk\u00e4rmavbild 2015-11-13 kl. 19.43.05\" width=\"532\" height=\"236\" srcset=\"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Sk\u00e4rmavbild-2015-11-13-kl.-19.43.05.png 532w, https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Sk\u00e4rmavbild-2015-11-13-kl.-19.43.05-300x133.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 532px) 100vw, 532px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Idrotten finns i form av idrottsr\u00f6relsen i den ideella sektorn, i skol\u00e4mnet Idrott och h\u00e4lsa inom den offentliga sektorn, i gym och fitnesscenter inom den kommersiella sektorn och genom exempelvis joggingturen p\u00e5 morgonen inom den civila sektorn (Norberg 2004). Flera av UR-programmens inneh\u00e5ll fokuserar s\u00e5dant som erbjuds inom den kommersiella sektorn, dvs. s\u00e5dant som drivs av marknadens logik och som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis fokuserar inklusion och tillg\u00e4nglighet f\u00f6r alla.<\/p>\n<p>Tidigare har eleverna genom skol\u00e4mnet blivit introducerade i idrottsr\u00f6relsens aktiviteter. Numera ter det sig som om \u00e4mnet s\u00f6ker efter andra v\u00e4gar. Eleverna introduceras i att skriva tr\u00e4ningsdagbok, tr\u00e4na sin kropp p\u00e5 gym, tr\u00e4na yoga och dansa expressivt, dvs. s\u00e5dant som de kan k\u00f6pa m\u00e5nadskort till hos n\u00e4rmaste tr\u00e4ningsinstitut. Dessutom introduceras annat inneh\u00e5ll som exempelvis den terapeutiska dansen och \u00e4ventyrspedagogik. Den f\u00f6rsta fokuserar p\u00e5 jaget och kan m\u00f6jligen kopplas till sjukv\u00e5rden och \u201dl\u00e4kekonsten\u201d.\u00a0 Den andra \u00e4r till synes inspirerad av tv-program, d\u00e4r barn f\u00e5r uppdrag, arbetar i grupp och problembaserat och ibland finns ett sp\u00e4nningsh\u00f6jande t\u00e4vlingsmoment.<\/p>\n<p>Men om forskning pekar p\u00e5 att bollspel och idrottsliga inneh\u00e5ll med stark t\u00e4vlingslogik \u00e4r problematiska i \u00e4mnet, i synnerhet om elevgrupperna \u00e4r heterogena, inneb\u00e4r det d\u00e5 att allt inneh\u00e5ll fr\u00e5n idrottsr\u00f6relsen \u00e4r problematiskt i \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa? Kan dessa problem ber\u00e4ttiga att \u00e4mnet frig\u00f6r sig fr\u00e5n idrottsr\u00f6relsen?<\/p>\n<p>Jag f\u00f6rest\u00e4ller mig att med tanke p\u00e5 idrottsr\u00f6relsens omf\u00e5ng borde det finnas en uppsj\u00f6 av uppslag, som inte fokuserar elitidrottens logik och teknik. Denna folkr\u00f6relse kan ju beskrivas b\u00e5de utifr\u00e5n f\u00f6reningsfostrande och t\u00e4vlingsfostrande logiker. Det finns mycket inneh\u00e5ll som inte handlar om rangordnande, selekterande och exkluderande t\u00e4vlingsidrott, d\u00e4r n\u00e5gon briljerar p\u00e5 n\u00e5gon annans bekostnad.<\/p>\n<p>Vad f\u00e5r det f\u00f6r konsekvenser f\u00f6r eleverna, \u00e4mnet och samh\u00e4llet om man i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning v\u00e4ljer influenser fr\u00e5n den kommersiella sektorn och om \u00e4mnet i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning fokuserar individ och sj\u00e4lvkontroll? Vilken motkraft bidrar \u00e4mnet till i en tid med allt starkare sj\u00e4lvcentrering, d\u00e5 individer ska odla egna varum\u00e4rken i form av utseende, specifika intressen och synlighet i sociala medier, och d\u00e4r bed\u00f6mning av enskildas kroppar ses som allas r\u00e4tt? Ska \u00e4mnet bidra till att bygga magrutor eller till att bygga samh\u00e4llet?<\/p>\n<p>Tillg\u00e4ngligheten och allas r\u00e4tt att delta har varit den svenska idrottsr\u00f6relsens signum, men samma ansvar kan inte \u00e5l\u00e4ggas den kommersiella sektorns idrott, eftersom denna inte \u00e4r statligt finansierad. Om kopplingarna mellan idrottsr\u00f6relsen och skol\u00e4mnet l\u00f6sg\u00f6rs, kommer d\u00e5 f\u00e4rre att s\u00f6ka sig till f\u00f6reningsidrotten, och inneb\u00e4r det att idrottsr\u00f6relsen i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning kommer att fr\u00e5ns\u00e4ga sig ansvaret f\u00f6r de barn som inte f\u00f6rutsp\u00e5s tillh\u00f6ra den framtida eliten? Kommer idrottsr\u00f6relsen att r\u00f6ra sig mot att bli en mer elitinriktad och exklusivare verksamhet, och kommer den kommersiella idrotten st\u00e5 f\u00f6r breddinriktad idrott\/r\u00f6relse\/motion? Klart \u00e4r att den senare kommer att finnas d\u00e4r det finns ett \u201dk\u00f6pstarkt\u201d behov, dvs. d\u00e4r det finns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga som \u00e4r beredda att betala f\u00f6r en viss typ av verksamhet. Men var finns det d\u00e5 utrymme f\u00f6r dem med s\u00e4mre socioekonomiska villkor, som likv\u00e4l kan beh\u00f6va tillg\u00e5ng till denna typ av verksamhet?<\/p>\n<p>Just f\u00f6r att forskare problematiserar t\u00e4vlingsidrottslogik och bollspel, s\u00e5 inneb\u00e4r inte det att all undervisning med idrottsr\u00f6relsens inneh\u00e5ll \u00e4r problematisk och att \u00e4mnet m\u00e5ste fyllas med annan idrott \u00e4n den fr\u00e5n den ideella sektorn.<\/p>\n<p>Ist\u00e4llet f\u00f6r att \u201dbr\u00e4nna\u201d bollspel och idrottsr\u00f6relsens inneh\u00e5ll b\u00f6r man kanske f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r vissa \u00e4mnesinneh\u00e5ll ibland f\u00e5r en exkluderande logik, och s\u00f6ka identifiera didaktiska val som gynnar en mer inkluderande praktik, d\u00e4r alla har lika m\u00f6jligheter att delta och utvecklas.<\/p>\n<p>Idrottsr\u00f6relsen \u00e4r en stor och betydande del av v\u00e5rt samh\u00e4lle. Eleverna skulle i \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa kunna l\u00e4ra sig hantera idrottsr\u00f6relsens bra och mindre bra sidor och de skulle kunna ges redskap i att utveckla den vidare f\u00f6r ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle (se Schenker 2011). Detta snarare \u00e4n att den \u00f6verges av r\u00e4dsla till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den kommersiella idrotten, som ju inte beh\u00f6ver ta ansvar f\u00f6r n\u00e5got annat \u00e4n de egna ekonomiska finanserna.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Referenser<\/strong><\/p>\n<p>Larsson, H. &amp; Redelius, K. (2004) <em>Mellan nytta och n\u00f6je. Bilder av \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa<\/em>. Stockholm: Idrottsh\u00f6gskolan.<\/p>\n<p>Norberg, JR (2004) <em>Idrottens v\u00e4g till folkhemmet: studier i statlig idrottspolitik 1913-1970.<\/em> Stockholm: SISU idrottsb\u00f6cker.<\/p>\n<p>Ottesen, L. and Ibsen, B. (1999)\u00a0<em>Idr\u00e6t, motion og hverdagsliv \u2013 tal og tale<\/em>. Copenhagen: Department of Sport, University of Copenhagen.<\/p>\n<p>Ritzer, G. and Goodman D. J. (2004) <em>Sociological Theory<\/em> (6. ed). Quebec: McGraw-Hill.<\/p>\n<p>Schenker, K. (2011) <a href=\"http:\/\/centrumforidrottsforskning.se\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Idrott-och-halsa.pdf\" target=\"_blank\">Idrott och h\u00e4lsa &#8211; ett \u00e4mne med potential<\/a>. <em>Svensk Idrottsforskning<\/em>, 20:4, s. 19-23.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>SVEBI \u2013 Svensk f\u00f6rening f\u00f6r beteendevetenskaplig idrottsforskning \u2013 har just avslutat sin konferens som anordnades i V\u00e4xj\u00f6 av Linn\u00e9universitetet. Ett temablock handlade om \u201dH\u00e5llbart \u00e4mne \u2013 Idrott och h\u00e4lsa o framtiden\u201d. Introduktionen till blocket l\u00f6d: F\u00f6r drygt 10 \u00e5r sedan kom rapporten \u201dMellan nytta och n\u00f6je\u201d. En rad forskare presenterade d\u00e5 \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":2180,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[59],"class_list":["post-1932","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-okategoriserade","tag-svebi2015"],"aioseo_notices":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/svebi-2015.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p2JbBl-va","jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1932","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1932"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1932\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2180"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1932"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1932"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1932"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}