I Djursholm, ett utpr\u00e4glat \u00f6verklassamh\u00e4lle 10 km nordost om Stockholm, uppskattas inte dansbandsmusik eller IKEA-bes\u00f6k. Nej, allt som uppfattas som \u201dfolkligt\u201d skyr m\u00e5nga av de omkring 9000 inv\u00e5narna i Djursholm. Detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt pr\u00e4glar \u00e4ven idrottandet i Djursholm d\u00e4r ett aristokratiskt idrottsideal dominerar. Brottning, boxning och liknande fysiska och arbetarklassm\u00e4rkta kampidrotter ogillas. Detsamma g\u00e4ller ungdomar som prioriterar idrott framf\u00f6r gymnasie- och universitetsstudier. Det h\u00e4r \u00e4r inte Leksand, Degerfors eller Roseng\u00e5rd.<\/p>\n
F\u00f6retagsekonomen Mikael Holmqvist analyserar i sin uppm\u00e4rksammade, Bourdieuinspirerade bok Djursholm. Sveriges ledarsamh\u00e4lle <\/em>(2015) de v\u00e4rderingar, ideal och vardagliga praktiker som finns i Djursholm, inklusive fysisk aktivitet i olika former. I Djursholm bor framst\u00e5ende chefer inom det privata n\u00e4ringslivet men ocks\u00e5 m\u00e5nga kulturpersonligheter. M\u00e5nga av dessa har stort samh\u00e4llsinflytande. Det g\u00e4ller n\u00e4ringslivspolitik, men ocks\u00e5 skatte- och utbildningspolitik. Studien baseras p\u00e5 \u00f6ver 200 intervjuer med boende och anst\u00e4llda, enk\u00e4ter, offentlig statistik men ocks\u00e5 p\u00e5 deltagande observation under ca fyra \u00e5r. Boken p\u00e5 cirka 700 sidor vilar p\u00e5 en bred och m\u00e5ngfacetterad empiri.<\/p>\n Holmqvist menar att det beh\u00f6vs en totalunders\u00f6kning av ett samh\u00e4lle som Djursholm f\u00f6r att vi p\u00e5 djupet ska f\u00f6rst\u00e5 hur en samh\u00e4llselit fostras. Han h\u00e4vdar att ledare inte i f\u00f6rsta hand selekteras fram genom flit och duglighet, det som karakt\u00e4riserar en meritokrati, utan ist\u00e4llet genom att de v\u00e4xer upp i en milj\u00f6 som socialt upph\u00f6jer individer, som f\u00f6rl\u00e4nar hen h\u00f6gre moraliska och andliga kvaliteter. Djursholm \u00e4r enligt Holmqvist en konsekrati<\/em>, en motpol till meritokrati. I en konsekrati baseras en individs sociala v\u00e4rde p\u00e5 hens aura, str\u00e5lglans eller nimbus, \u201dd\u00e4r det praktiska kunnandet i allt v\u00e4sentligt handlar om excellens i hur man f\u00f6rh\u00e5ller sig <\/em>till v\u00e4rlden \u2013 och inte vad man vet <\/em>om den\u201d. Av detta sk\u00e4l frambringas i denna milj\u00f6 relativt f\u00e5 forskarbeg\u00e5vningar, industriella innovat\u00f6rer eller elitdirottare. Djursholm \u00e4r ett \u201daurasamh\u00e4lle\u201d i kontrast till \u201dkunskapssamh\u00e4lle\u201d. Det \u00e4r ett ledande samh\u00e4lle genom inv\u00e5narnas kulturella preferenser och livsstilsval, inte p\u00e5 grund av deras \u00f6verl\u00e4gsenhet intellektuellt och utbildningsm\u00e4ssigt.<\/p>\n I en konsekrati fokuseras individerna, men \u2013 vilket \u00e4r en grundbult i Holmqvists tes \u2013 konsekratin uppr\u00e4tth\u00e5lls kollektivt och normativt vilket leder till ett ganska intolerant och s\u00e5rbart samh\u00e4lle. God smak och k\u00e4nslom\u00e4ssig moderation \u00e4r A och O liksom att \u2013 trots den under ytan liggande intoleransen \u2013 framst\u00e5 <\/em>som tolerant och v\u00e4rnare ha humanistiska ideal. Var g\u00e4rna unik, men absolut inte excentrisk, var g\u00e4rna studiemotiverad, men inte en kunskapsm\u00e4ssigt smal \u201dn\u00f6rd\u201d, var g\u00e4rna behagligt privatreligi\u00f6s, men inte en teologisk grubblare och debatt\u00f6r osv.<\/p>\n Det som utm\u00e4rker ett samh\u00e4lle som Djursholm \u00e4r en besatthet vid ytan, att det ser bra ut, att det \u201dskiner\u201d om Djursholm och dess inv\u00e5nare. H\u00e4r uppskattas vackra hus, ceremonier men ocks\u00e5 kindpussar, kramar och ytligt sm\u00e5prat i de m\u00e5nga sociala sammankomsterna som bland annat det omfattande f\u00f6reningslivet erbjuder. Kritik ska, om det \u00f6verhuvudtaget beh\u00f6ver formuleras, framf\u00f6ras hovsamt och inlindat. Det f\u00e5r inte bli pinsamt eller ledsamt. Misslyckanden och personliga tillkortakommanden kommenteras inte g\u00e4rna explicit. Vid skilsm\u00e4ssor \u00e4r det t ex inte ovanligt att man flyttar. Vikten av ett fast handslag och en stadig blick, l\u00e4rs tidigt ut till de unga. Social kompetens \u00e4r ett nyckelord, d\u00e5 ledarskap antas f\u00f6ruts\u00e4tta social smidighet och kunskap om de som ska ledas; folket. Och \u00e4ven en ledare m\u00e5ste kunna samarbeta, \u00e5tminstone till en viss grad. Av detta f\u00f6ljer att barn och ungdomar uppmuntras vara aktiva i f\u00f6reningslivet. D\u00e4r blir man en del av en gruppgemenskap. Men gemenskapspratandet till trots, det \u00e4r individen det mesta kretsar kring. Djursholm \u00e4r ett stenh\u00e5rt individuellt konkurrenssamh\u00e4lle, och fostrandet syftar till att g\u00f6ra m\u00e4nniskor till vinnare i vuxenlivet.<\/p>\n I detta sociala fostrande, och sociala positionerande, ska man vara fysiskt aktiv och kunna visa upp en l\u00e4mpligt brun och v\u00e4ltr\u00e4nad kropp. Barn och ungdomars f\u00f6reningsidrottande syftar ocks\u00e5 till att ge social kompetens och ett intresse f\u00f6r ett livsl\u00e5ngt och h\u00e4lsosamt idrottande, d\u00e4remot som n\u00e4mnts inte <\/em>om att fostra framtida elitidrottare. En \u00e4ldre djursholmare f\u00f6rklarar att \u201dman alltid varit sportig och aktiv [i Djursholm] men inte p\u00e5 elitniv\u00e5. Det \u00e4r inte en s\u00e5n niv\u00e5 vi pratar om, utan mer en allm\u00e4nt utbredd livsstil. Det handlar om att ta ansvar f\u00f6r sitt v\u00e4lbefinnande och sin kropp.\u201d Idrott-\u00e5t-alla-ideologin har en stark st\u00e4llning i f\u00f6reningsidrottandet och t\u00e4vlandet pr\u00e4glas av moderation d\u00e5 prestationsm\u00e4ssiga nederlag antas ge ungdomarna d\u00e5lig sj\u00e4lvk\u00e4nsla. \u201dVi har ett breddt\u00e4nk [\u2026] Det h\u00e4r \u00e4r en sport f\u00f6r alla, alla ska delta. Det ska vara en trevlig m\u00f6tesplats \u00f6ver \u00e5ldrarna.\u201d Holmqvist sammanfattar f\u00f6reningsidrottandets id\u00e9m\u00e4ssiga k\u00e4rna: \u201dBarn och ungdomar ska vara sportiga utan att str\u00e4va efter att bli idrottsm\u00e4n\u201d. N\u00e4r man blir 15-16 \u00e5r ska studier prioriteras, inte idrotten. Talanger finns, men som en tr\u00e4nare f\u00f6rklarar: \u201dDu vill inte underkasta dig tr\u00e4ning fem timmar om dagen, sju dagar i veckan. S\u00e5nt kan man h\u00e5lla p\u00e5 med om man heter Zlatan Ibrahimovic, men inte om man kommer fr\u00e5n Djursholm.\u201d<\/p>\n Idrottsr\u00f6relsens t\u00e4vlande med dess hejande, skrikande och h\u00f6ga v\u00e4rdering av segrare betraktas med avsmak. Att vara en i AIK:s klack\u2026nej tack! H\u00f6gt v\u00e4rderat \u00e4r d\u00e4remot friluftsliv i olika former. Under vinterns skollov t\u00f6ms Djursholm p\u00e5 ungdomar d\u00e5 de \u00e4r i Alperna eller i de svenska fj\u00e4llen, s\u00e4rskilt \u00c5re. Ju exklusivare desto b\u00e4ttre. Men en enkel skogspromenad, en stilla skridskotur och liknande \u00e4r ocks\u00e5 popul\u00e4ra fysiska aktiviteter, inte minst f\u00f6r de som l\u00e4mnat ton\u00e5ren. Det h\u00e4r beror inte bara p\u00e5 att friluftslivsaktiviteter antas vara h\u00e4lsosamt utan ocks\u00e5 p\u00e5 att det i Djursholm alltsedan 1800-talet slut funnits en p\u00e5taglig naturromantik; att det \u00e4r i naturen som individen hittar sig sj\u00e4lv och kan reflektera \u00f6ver tillvarons djupaste mening. Jakten p\u00e5 att hitta det genuina, unika jaget upptar m\u00e5ngas fritid.<\/p>\n Den allra viktigaste fostransmilj\u00f6n i Djursholm \u00e4r dock inte naturen och idrottsf\u00f6reningarna, utan skolorna. \u201dOm man inte utbildar sig, d\u00e5 tror man att personen blivit sjuk\u201d. H\u00f6gre utbildning \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet, i f\u00f6rsta hand i \u00e4mnen som ekonomi, medicin och juridik. \u201dKomvux \u00e4r som ett sp\u00f6ke\u201d, f\u00f6rklarar en informant. Men f\u00f6r att barn och ungdomar ska klara Djursholms prestationskrav kr\u00e4vs ocks\u00e5 frizoner d\u00e4r man kan slappna av; ungdomsg\u00e5rden, ett kravl\u00f6st idrottande med h\u00e4lsofokus, skolh\u00e4lsan och dess m\u00f6jligheter till anonyma samtal.<\/p>\n En inv\u00e4ndning \u00e4r att mycket av det Holmqvist skildrar, den sociala ytligheten, det individuella karri\u00e4rt\u00e4nket, kroppsfixering\/-disciplin, naturvurmandet och s\u00e5 vidare \u00e4r allm\u00e4nna senmoderna fenomen. Det g\u00e4ller \u00e4ven den (sen)moderna idrotten, men inte den kommersiella elitidrotten med sina spektakel och krassa instrumentalism, utan den som v\u00e4rnas av den kulturkapitalstarka \u00f6verklassfraktionen. Och den sistn\u00e4mnda finns v\u00e4l representerad i Djursholm. Holmkvist menar \u00e5 sin sida \u2013 som jag tolkar honom \u2013 att det han fril\u00e4gger helt sant \u00e4r <\/em>ett senmodernt fenomen, men att det finns i extra h\u00f6g koncentration i just Djursholm. Och kanske \u00e4r ungdomars sociala kompetens och n\u00e4tverkande s\u00e4rskilt fruktb\u00e4rande i resursstarka milj\u00f6er som Djursholm, d\u00e4r kompisarnas f\u00f6r\u00e4ldrar och bekanta \u00e4r n\u00e4ringslivstoppar, j\u00e4mf\u00f6rt med exempelvis socialt n\u00e4tverkande i en bruksort med h\u00f6g arbetsl\u00f6shet? Hur m\u00e5nga kompisars f\u00f6r\u00e4ldrar kan d\u00e4r erbjuda sp\u00e4nnande praktikplatser med karri\u00e4rutsikter inom n\u00e4ringslivet?<\/p>\n Mikael Holmqvists studie ger sammantaget en djup och helt\u00e4ckande skildring, och analys, av livet i Djursholm och hur individer h\u00e4r upph\u00f6js socialt och i tal och handling uppr\u00e4tth\u00e5ller id\u00e9n om Djursholm som ett v\u00e4ldigt speciellt och exklusivt samh\u00e4lle. K\u00e4nslan av utvaldhet \u00e4r en tillg\u00e5ng psykologiskt n\u00e4r man som ledare ska f\u00f6rklara f\u00f6r menigheten vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel i Sverige (och v\u00e4rlden). Som framg\u00e5tt inneh\u00e5ller boken mycket annat \u00e4n idrott, kroppsideal och s\u00e5dant som brukar intressera idrottsforskare. Men den \u00e4r en guldgruva f\u00f6r de som vill veta mer om den svenska \u00f6verklassens idrotts- och kroppsideal (p\u00e5 denna punkt vill jag \u00e4ven rekommendera P\u00e5l Brunnstr\u00f6ms Klass och genus hos kapital\u00e4gare i Sverige 1918-1939)<\/em>. Detsamma g\u00e4ller de som undrat \u00f6ver den f\u00f6rflackade kunskapssyn som brett ut sig i Sverige de senaste decennierna. Holmqvist har h\u00e4r, i slutkapitlet, ett intressant \u2013 och kritiskt \u2013 resonemang om vad som h\u00e4nder i ett samh\u00e4lle som prioriterar social kompetens och ytkunskap framf\u00f6r mer substantiella kompetenser (vilket \u00f6verf\u00f6rt till idrotten f\u00f6rklarar det myckna talet om vikten av att vilja\/f\u00f6rs\u00f6ka framf\u00f6r att faktiskt besitta\u00a0 en idrottslig f\u00e4rdighet). Och som jag l\u00e4ser honom \u00e4r det inte de resurssvaga fr\u00e5n arbetarklassen som gynnas av att konsekratistiska ideal breder ut sig utan tv\u00e4rtom, de som fr\u00e5n f\u00f6dseln haft det bra f\u00f6rsp\u00e4nt. Att bete sig s\u00e4kert och v\u00e4lavv\u00e4gt i olika sociala sammanhang, s\u00e4rskilt d\u00e4r makten finns, \u00e4r n\u00e4mligen enklast f\u00f6r individer med \u00f6verklasshabitus.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I Djursholm, ett utpr\u00e4glat \u00f6verklassamh\u00e4lle 10 km nordost om Stockholm, uppskattas inte dansbandsmusik eller IKEA-bes\u00f6k. Nej, allt som uppfattas som \u201dfolkligt\u201d skyr m\u00e5nga av de omkring 9000 inv\u00e5narna i Djursholm. Detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt pr\u00e4glar \u00e4ven idrottandet i Djursholm d\u00e4r ett aristokratiskt idrottsideal dominerar. Brottning, boxning och liknande fysiska och arbetarklassm\u00e4rkta kampidrotter ogillas. Detsamma g\u00e4ller ungdomar som […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1810","post","type-post","status-publish","format-standard","category-okategoriserade"],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t