Med utg\u00e5ngspunkt i omr\u00e5det \u201dlikv\u00e4rdig bed\u00f6mning\u201d och i Specialpedagogiska myndighetens och Skolverkets nya film om likv\u00e4rdig undervisning i idrott och h\u00e4lsa problematiseras i denna text att likv\u00e4rdig bed\u00f6mning och likv\u00e4rdig undervisning inte \u00e4r samma sak utan kan ge motsatta effekter f\u00f6r barn i samh\u00e4llet, att barn f\u00e5r t\u00e4vla p\u00e5 vuxnas villkor allt l\u00e4ngre ned i \u00e5ldrarna i skolan, att skolan riskerar att bli allt mer exkluderande och att \u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa kan bidra till detta genom att vara ett \u00e4mne med egenv\u00e4rde f\u00f6r vissa (vi) och ett investerings\u00e4mne f\u00f6r andra (dom).<\/p>\n
————————————————————————————————————<\/p>\n
I varje skol\u00e4mne finns kunskapskrav, men hur dessa ska f\u00f6rst\u00e5s saknas det \u201dnycklar\u201d till \u2013 m\u00f6jligen skulle man kunna s\u00e4ga att Skolverkets bed\u00f6mningsst\u00f6d kan utg\u00f6ra en s\u00e5dan nyckel, likas\u00e5 den film om likv\u00e4rdig undervisning som nu har producerats av Specialpedagogiska myndigheten och Skolverket.<\/p>\n
Likv\u00e4rdig undervisning och likv\u00e4rdig bed\u00f6mning \u00e4r emellertid inte samma sak<\/em>. I L\u00e4roplanen beskrivs likv\u00e4rdig utbildning p\u00e5 f\u00f6ljande vis:<\/p>\n ”En likv\u00e4rdig utbildning inneb\u00e4r inte att undervisningen ska utformas p\u00e5 samma s\u00e4tt \u00f6verallt eller att skolans resurser ska f\u00f6rdelas lika. H\u00e4nsyn ska tas till elevernas olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar och behov. Det finns ocks\u00e5 olika v\u00e4gar att n\u00e5 m\u00e5let. Skolan har ett s\u00e4rskilt ansvar f\u00f6r de elever som av olika anledningar har sv\u00e5righeter att n\u00e5 m\u00e5len f\u00f6r utbildningen. D\u00e4rf\u00f6r kan undervisningen aldrig utformas lika f\u00f6r alla.” (Lgr 11)<\/p>\n I denna formulering uttrycks att det finns ett gemensamt m\u00e5l som g\u00e4ller alla elever, men eftersom eleverna \u00e4r olika beh\u00f6ver de olika mycket resurser och olika undervisning f\u00f6r att klara av att n\u00e5 m\u00e5let. I citatet fr\u00e5n Lgr 11 uttrycks ett kompensatoriskt perspektiv i kombination med fokus p\u00e5 m\u00e5luppfyllelse. Begreppet \u201dlikv\u00e4rdig\u201d kan anv\u00e4ndas och har anv\u00e4nts p\u00e5 olika s\u00e4tt. Utbildningspolitiskt har diskurserna fr\u00e5n efterkrigstiden och fram\u00e5t handlat om en enhetlig skola, utbildningssystem som ekonomiskt kompenserar f\u00f6r elever som beh\u00f6ver mer st\u00f6d, likv\u00e4rdighet i valfrihet, att v\u00e4lja skola och skolform och under 2000-talet har likv\u00e4rdighet i form av m\u00e5luppfyllelse blivit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r diskussion (Wahlstr\u00f6m 2010<\/a>). D\u00e5 begreppet likv\u00e4rdig anv\u00e4nds i samband med bed\u00f6mning uppfattar jag att kunskapssynen riskerar att bli en annan \u00e4n den som man \u00e5syftar i de fall som undervisningen ska vara likv\u00e4rdig. S\u00e5 h\u00e4r uttrycker sig Skolverket p\u00e5 sin hemsida om likv\u00e4rdig bed\u00f6mning:<\/p>\n ”I grunden handlar likv\u00e4rdig bed\u00f6mning om att utf\u00f6ra bed\u00f6mningar av h\u00f6g kvalitet, som \u00e4r i linje med kursplanernas m\u00e5l och kunskapskrav, s\u00e5 att l\u00e4rarnas bed\u00f6mningar \u00e4r just likv\u00e4rdiga och inte beror p\u00e5 exempelvis personliga preferenser av vad som \u00e4r viktigt att bed\u00f6ma eller hur.<\/a>”<\/p>\n F\u00f6r att \u00f6ka likv\u00e4rdigheten p\u00e5 skolniv\u00e5 i vissa \u00e4mnen finns nationella prov och f\u00f6r att \u00f6ka likv\u00e4rdigheten ytterligare g\u00e4llande bed\u00f6mningen av dessa prov \u00e4r ett r\u00e5d att skolor kan byta prov med varandra, eftersom proven, trots att de har samma inneh\u00e5ll, inte r\u00e4ttas p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n Med andra ord och mer kortfattat: Likv\u00e4rdig undervisning och likv\u00e4rdig bed\u00f6mning kan medf\u00f6ra tv\u00e5 diametrala s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till kunskap.<\/em><\/p>\n G\u00e5r det att kombinera dessa tv\u00e5 skilda tankes\u00e4tt i skolans undervisning? Inom vetenskapen finns det ofantligt mycket litteratur som producerats det senaste halvseklet g\u00e4llande den problematiska relationen mellan kvalitativ och kvantitativ metodteori och \u00e4nnu saknas konsensus \u2013 s\u00e5 vad f\u00e5r oss att tro att skolan, skolmyndigheter och skolpolitiker (som n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte har de teoretiska redskapen) ska kunna hantera denna problematik?<\/p>\n Likv\u00e4rdig bed\u00f6mning, utifr\u00e5n \u201dnationella prov-tankes\u00e4ttet\u201d, medf\u00f6r en risk f\u00f6r att ett syns\u00e4tt utifr\u00e5n den materiella bildningsteorin, i vilken det kulturella bildningskapitalet framh\u00e5lls, f\u00e5r f\u00f6retr\u00e4de framf\u00f6r den formella bildningsteorin, som fokuserar f\u00f6rm\u00e5gor som att kunna argumentera, reflektera och analysera (kanske inte minst d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r l\u00e4ttare att r\u00e4tta prov med svar som \u00e4r tydligt r\u00e4tt eller fel). En s\u00e5dan slagsida inneb\u00e4r att \u00e4mnet (vilket skol\u00e4mne det \u00e4n \u00e4r) blir f\u00f6r mycket kulturellt laddat, ensidigt och s\u00e5lunda exkluderande. \u00c4mnet ger d\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att skapa ett \u201dvi\u201d och ett \u201ddom\u201d, dvs ett \u201dvi\u201d som f\u00e5r f\u00f6rtur genom att de har det kulturella kapitalet och ett \u201ddom\u201d som saknar det kulturella kapitalet, vilket p\u00e5 sikt ocks\u00e5 leder till strukturell diskriminering inom skolv\u00e4sendet, och d\u00e5 kan v\u00e4l inte undervisningen betraktas som likv\u00e4rdig?<\/em><\/p>\n Kunskapssynen i bed\u00f6mningsst\u00f6det f\u00f6r Idrott och h\u00e4lsa respektive i filmen \u00e4r inte konsistenta, menar jag. N\u00e4r kulturella arv fr\u00e5n t\u00e4vlingsidrotten framh\u00e5lls, medf\u00f6r det att t\u00e4vlingsidrottens m\u00e5ttstock blir \u201dnaturlig\u201d och det finns d\u00e5 en absolut (kroppslig och kulturell) kunskap, och det \u00e4r den som v\u00e4rldsrekordh\u00e5llaren har. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan denna kunskap analyseras kvantitativt, och det \u00e4r l\u00e4ttare (om \u00e4n inte alltid l\u00e4tt) att m\u00e4ta reliabelt och transformera denna typ av kunskap till en betygsskala. Eller som en l\u00e4rare uttrycker sig i en intervju som finns redovisad i en studentuppsats (Lundmark & Kjellgren 2012, s. 25<\/a>):<\/p>\n ”P\u00e5 en friidrottsdag g\u00f6r de ju resultat, och hoppar du 1,60 i h\u00f6jd s\u00e5 m\u00e5ste du ha en j\u00e4kligt god teknik och ha koll p\u00e5 din kropp och det st\u00e5r ju i kriterierna s\u00e5 man f\u00e5r ju igen d\u00e4r, men det \u00e4r ju inte 1.60 som \u00e4r betyget, utan det som g\u00f6r att han hoppar 1,60.”<\/p>\n I den nya filmen (av Specialpedagogiska myndigheten och Skolverket), som inte lika tydligt handlar om bed\u00f6mning utan ist\u00e4llet om undervisning, ges budskapet att eleverna kan utveckla sina f\u00f6rm\u00e5gor p\u00e5 olika s\u00e4tt och alla elever beh\u00f6ver kanske inte g\u00f6ra samma sak (s\u00e5 som ocks\u00e5 uttrycks i l\u00e4roplanen). En l\u00e4rare menar att bed\u00f6mningen egentligen \u00e4r formativ, dvs det handlar d\u00e5 inte om att bed\u00f6ma alla elever p\u00e5 samma s\u00e4tt vid ett tillf\u00e4lle, ist\u00e4llet f\u00e5r eleverna feedback under lektionernas g\u00e5ng, p\u00e5 det som de just d\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4ra sig (se 14:58 och fram\u00e5t i filmen). Den formativa bed\u00f6mningen (och studiet av elevens kunskap) kan d\u00e5 inte m\u00e4tas reliabelt, ist\u00e4llet g\u00f6rs en kvalitativ analys vilken inte syftar till att j\u00e4mf\u00f6ra individer utifr\u00e5n en given m\u00e5ttstock eller betygsskala, utan snarare att m\u00f6ta och ge varje elev m\u00f6jlighet att utvecklas utifr\u00e5n sina behov och f\u00f6ruts\u00e4ttningar (dvs subjektivt).<\/p>\n H\u00e4r uppst\u00e5r s\u00e5lunda ett metodologiskt dilemma d\u00e5 den formativa och summativa bed\u00f6mningen kan knytas till olika kunskapstraditioner. Skolverket \u00e4r tydlig med att de tillhandah\u00e5ller r\u00e5d och inte regler f\u00f6r hur skolor ska g\u00f6ra, dock p\u00e5talar de vikten av en likv\u00e4rdig bed\u00f6mning.<\/p>\n En liknelse kan g\u00f6ras med begreppen f\u00f6reningsfostran och t\u00e4vlingsfostran (SOU 2008:59<\/a>). Begreppen \u00e4r idealtyper och f\u00f6ruts\u00e4tter varandra – det ena begreppet f\u00f6ruts\u00e4tter och kan inte f\u00f6rst\u00e5s utan det andra. F\u00f6reningsfostran inneh\u00e5ller en m\u00e4ngd kvalitativa dimensioner och f\u00f6r barnidrotten inneb\u00e4r fostransformen att barn ska f\u00e5 vara barn och f\u00e5 m\u00f6jlighet att utvecklas till aktiva medborgare i ett demokratiskt samh\u00e4lle. Den t\u00e4vlingsfostrande delen m\u00e4ts d\u00e4remot i synnerhet kvantitativt.<\/p>\n Kritik mot idrottsr\u00f6relsen som har framf\u00f6rts \u00e4r att t\u00e4vlingsfostran har stort inflytande \u00f6ver barnidrotten p\u00e5 bekostnad av f\u00f6reningsfostran och att barn deltar i idrottsr\u00f6relsens verksamhet p\u00e5 vuxnas villkor och utifr\u00e5n den logik som finns inom elitidrotten (ibid<\/a>).<\/p>\n Jag menar att valet att fokusera p\u00e5 likv\u00e4rdig bed\u00f6mning framf\u00f6r likv\u00e4rdig undervisning kan ge liknande effekter. Logiken som finns i likv\u00e4rdig bed\u00f6mning handlar om att barn, skolor, kommuner och l\u00e4nder ska j\u00e4mf\u00f6ras med varandra, vilket inneb\u00e4r \u00e4ven h\u00e4r att barn t\u00e4vlar p\u00e5 vuxnas villkor. Det \u00e4r vuxna som v\u00e4ljer dessa t\u00e4vlingsformer (att vinna = h\u00f6gsta betyg) och som f\u00f6r ner denna logik allt l\u00e4ngre ner i \u00e5ldrarna. Rangordningen i skolan sker s\u00e5lunda allt tidigare i en verksamhet som \u00e4r obligatorisk och som barnen m\u00e5ste foga sig i, f\u00f6rvisso med argumentet att barn som inte n\u00e5r kunskapskraven ska identifieras tidigare och f\u00e5 hj\u00e4lp \u2013 men redan i detta argument finns det inbyggda antagandet att kunskap kan j\u00e4mf\u00f6ras, vilket d\u00e5 ocks\u00e5 implicerar rangordning och bed\u00f6mning utifr\u00e5n en kvantitativ metodtradition. Om ett barn inte vill eller klarar av att foga sig i denna typ av disciplinering, s\u00e5 finns\u00a0inte s\u00e5 m\u00e5nga alternativ till hands. Barnen m\u00e5ste ju hantera sin situation \u2013 de l\u00e4mnas \u00e5t sig sj\u00e4lva och riskerar att bli sjuka (t ex sj\u00e4lvskadebeteende eller depression), s\u00f6ka andra med liknande upplevelser och hamna under socialtj\u00e4nstens f\u00f6rsorg eller trots allt bita ihop och vara f\u00f6r evigt besviken p\u00e5 n\u00e5got som upplevs som samh\u00e4llets svek. F\u00f6r att barn ska f\u00e5 vara barn, menar jag att det \u00e4r de kvalitativa dimensionerna i barns utveckling, allts\u00e5 i relation till barnet sj\u00e4lvt, som beh\u00f6ver fokuseras, snarare \u00e4n att vi bygger in vuxenv\u00e4rldens logik, generalitet och rationalitet i hur vi vill att barnet ska utvecklas till den f\u00f6rv\u00e4ntade vuxna\/vuxne i ett konkurrensinriktat land.<\/p>\n Vem best\u00e4mmer egentligen \u00f6ver r\u00e5dande kunskapssyn?<\/em> Skolverket, Skolinspektionen, politikerna, det h\u00f6gre l\u00e4roverk som har verkat l\u00e4ngst inom omr\u00e5det, den som har b\u00e4st internationellt n\u00e4tverk, OECD (PISA), nationella \u201d\u00e4mnesf\u00f6retr\u00e4dare\u201d, forskare, rektorer eller l\u00e4rarna sj\u00e4lva? Ett av de s\u00e4mre alternativen menar jag \u00e4r n\u00e4r politikerna har stort inflytande \u00f6ver skolans undervisning och vilken kunskapssyn som ska f\u00e5 f\u00f6retr\u00e4de.* F\u00f6rm\u00e5gan att m\u00f6ta (allts\u00e5 inte \u201dvon oben\u201d) och st\u00f6tta barn i deras utveckling, att f\u00e5 barn att v\u00e4xa med hj\u00e4lp av tilltro (snarare \u00e4n normerande kontroll i form av summativa bed\u00f6mningar) och kunskap, borde vara t\u00e4tt f\u00f6rknippat med l\u00e4rarnas profession, men l\u00e4rarna ges inte vid stort politikerinflytande f\u00f6rtroendet att verka i sin profession fullt ut.<\/p>\n S\u00e5 vad g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00e5 mer sj\u00e4lvbest\u00e4mmande \u00f6ver ett skol\u00e4mne? Skulle man kunna t\u00e4nka sig att ett \u00e4mne (t ex idrott och h\u00e4lsa) positionerar sig genom att definiera \u00e4mnets kunskapssyn p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte riskerar att bli strukturellt diskriminerande? Skulle det ge ett skol\u00e4mne mer (samh\u00e4llsvetenskaplig) legitimitet? F\u00f6r att detta ska vara m\u00f6jligt kr\u00e4vs emellertid att Skolverket ser \u00f6ver delar av sin verksamhet, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen eller kanske till att b\u00f6rja med, sin tolkning av FN:s barnkonvention (vad inneb\u00e4r t ex \u201dbarnets b\u00e4sta\u201d?).<\/p>\n Ett aber f\u00f6r skol\u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa \u00e4r att kunskapssynen ytterst handlar om vad vi menar att \u00e4mnet ska leda till. Jag ser Specialpedagogiska myndighetens och Skolverkets nya film som ett v\u00e4lkommet bidrag till att motverka synen p\u00e5 Idrott och h\u00e4lsa som ett \u00e4mne med egenv\u00e4rde f\u00f6r vissa (vi) och ett investerings\u00e4mne f\u00f6r andra (dom). Dock beh\u00f6ver vi forts\u00e4tta diskussionen om hur likv\u00e4rdig undervisning ska kunna bed\u00f6mas likv\u00e4rdigt, och om denna bed\u00f6mning ens \u00e4r viktig om barns b\u00e4sta ska vara i fokus.<\/p>\n <\/p>\n * J\u00e4mf\u00f6r med om n\u00e5gon skulle upps\u00f6ka ett sjukhus p\u00e5 grund av magont och ifall politikerna har beslutat att allt magont ska botas med paracetamol, t ex Alvedon (l\u00e4karens behandling motsvarar i detta exempel l\u00e4rarens undervisningsmetod), utifr\u00e5n resonemanget att det \u00e4r effektivast f\u00f6r de flesta, minst ekonomiskt kostsamt och andra l\u00e4nder s\u00e4ljer mer paracetamol \u00e4n Sverige och de har l\u00e4gre kostnader f\u00f6r behandling av magont och vi kan inte avvika f\u00f6r mycket gentemot \u00f6vriga Europa. L\u00e4karna skulle d\u00e5 bli utf\u00f6rare av politikernas beslut (liksom l\u00e4rarna har tenderat att bli genom uttalanden om hur undervisningen ska bedrivas och fokus p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r b\u00e4ttre \u2013 summativa – PISA-resultat och betygsresultat) och l\u00e4karnas legitimitet skulle sannolikt drastiskt minska. (S\u00e5lunda menar jag ocks\u00e5 att l\u00e4raryrkets status inte bara \u00e4r avh\u00e4ngigt l\u00f6nen.)<\/p>\n <\/p>\n L\u00e4nkar:<\/em><\/p>\n L\u00e4nk till filmen om likv\u00e4rdig undervisning i idrott och h\u00e4lsa <\/p>\n Se ocks\u00e5 mina tidigare inl\u00e4gg p\u00e5 Forumbloggen\u00a0med liknande tema:<\/em><\/p>\n Skolverkets bed\u00f6mningsst\u00f6d: koncepten matchar inte principen. (121007) Med utg\u00e5ngspunkt i omr\u00e5det \u201dlikv\u00e4rdig bed\u00f6mning\u201d och i Specialpedagogiska myndighetens och Skolverkets nya film om likv\u00e4rdig undervisning i idrott och h\u00e4lsa problematiseras i denna text att likv\u00e4rdig bed\u00f6mning och likv\u00e4rdig undervisning inte \u00e4r samma sak utan kan ge motsatta effekter f\u00f6r barn i samh\u00e4llet, att barn f\u00e5r t\u00e4vla p\u00e5 vuxnas villkor allt l\u00e4ngre ned i […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1279","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-okategoriserade"},"aioseo_notices":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p2JbBl-kD","jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1279","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1279"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1279\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1279"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1279"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1279"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}\n
\n<\/a>L\u00e4nk till Skolverket bed\u00f6mningsst\u00f6d f\u00f6r idrott och h\u00e4lsa
\n<\/a>L\u00e4nk till Skolverkets allm\u00e4nna r\u00e5d<\/a><\/p>\n
\n<\/a>H\u00e4lsosam h\u00e4lsa i idrott och h\u00e4lsa? (130422)
\n<\/a>\u00c4r spr\u00e5ket idrott och h\u00e4lsas akillesh\u00e4l? (130513)
\n<\/a>Kroppens validitet (131006)
\n<\/a>Kan Kafkas apa vara fri inom idrottsvetenskapen? (140214)
\n<\/a>En feministisk didaktisk reflektion (140307)
\n<\/a>\u201dKunskaps\u201d-racet (140330)<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"