{"id":117,"date":"2012-10-23T00:53:37","date_gmt":"2012-10-22T22:53:37","guid":{"rendered":"http:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/?p=117"},"modified":"2012-10-23T11:59:02","modified_gmt":"2012-10-23T09:59:02","slug":"sport-zionce","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/sport-zionce\/","title":{"rendered":"Sport Zionce: om det abessinska l\u00f6parundret"},"content":{"rendered":"

Abyssinia: See you later (I’ll be seein’ ya) <\/em>(1).<\/p>\n

\"\"<\/a>
Usain Bolt som Rastafarilejon.
\u00a9 Joakim \u00c5kesson 2012.<\/figcaption><\/figure>\n

Hur kan det komma sig att svarta dominerar s\u00e5 stort i l\u00f6pning? En snabb titt p\u00e5 v\u00e4rldsrekorden ger vid handen att s\u00e5 \u00e4r fallet. Detta g\u00e4ller f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4n som kvinnor, i s\u00e5v\u00e4l kort- som l\u00e5ngdistansl\u00f6pning. P\u00e5 de korta distanserna \u00e4r det v\u00e4stindier och nordamerikaner som dominerar, medan det p\u00e5 de l\u00e4ngsta r\u00f6r sig om \u00f6stafrikaner. Medeldistansrekorden \u00e4r mer spridda.<\/p>\n

\u00c4r detta vad man skulle kunna kalla en relevant fr\u00e5ga f\u00f6r oss inom idrottsvetenskapen? Hur skall vi unders\u00f6ka detta? B\u00f6r vi ens g\u00f6ra det och i s\u00e5 fall varf\u00f6r? Vilken av alla, med idrottsvetenskapen affilierade, discipliner \u00e4r b\u00e4st l\u00e4mpad f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let? Fr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 var detta skall unders\u00f6kas. I vissa l\u00e4nder, t.ex. Sverige, \u00e4r rasbegreppet t\u00e4mligen tabubelagt i forskningssammanhang. Men n\u00e4r allt kommer omkring kanske det inte handlar om ras.<\/p>\n

Jag har inte f\u00f6r avsikt att h\u00e4r f\u00f6resl\u00e5 vilket som \u00e4r det b\u00e4sta s\u00e4ttet att f\u00f6rh\u00e5lla sig till dessa fr\u00e5gor p\u00e5. Ist\u00e4llet vill jag peka p\u00e5 omr\u00e5dets komplexitet och k\u00e4nsliga etiska karakt\u00e4r. Detta hoppas jag demonstrera genom att referera till en nyligen publicerad litteratur\u00f6versikt (2) av forskningsl\u00e4get i denna fr\u00e5ga.<\/p>\n

Jag avslutar p\u00e5 sedvanligt man\u00e9r med att tramsa lite. Syftet med detta \u00e4r understryka hur sv\u00e5rt det \u00e4r att f\u00e5 ett komplext problem att passa in i de kategorier som en given disciplin har att erbjuda, oavsett vilken det r\u00f6r sig om.<\/p>\n

\u00c4r detta en fr\u00e5ga om natur eller kultur? Vi kanske inte beh\u00f6ver best\u00e4mma detta om vi med Latours ord f\u00f6rst\u00e5r problem som dessa \u201dp\u00e5 en g\u00e5ng verkliga, som naturen, ber\u00e4ttade, som diskurser, och kollektiva, som samh\u00e4llet\u201d (3).<\/p>\n

En m\u00e4ngd olika evolution\u00e4ra f\u00f6rklaringar till det svarta l\u00f6parundret florerar. Svarta m\u00e4nniskor p\u00e5st\u00e5s bland annat ha den r\u00e4tta upps\u00e4ttningen gener f\u00f6r idrottsliga prestationer f\u00f6r att de genom det naturliga urvalet blivit kvar efter de h\u00e5rda h\u00e4rjningar som malarian st\u00e5tt f\u00f6r p\u00e5 den afrikanska kontinenten. N\u00e5gra menar att det myckna plundrandet av boskap f\u00f6rst\u00e4rkt kenyaners uth\u00e5llighet.<\/p>\n

Om vi f\u00f6ljer slavtraden \u00f6ver Atlanten har det bland annat p\u00e5st\u00e5tts att den redan genom ett str\u00e4ngt naturligt urval h\u00e4rdade gruppen av f\u00f6rslavade afrikaner som \u00f6verlevde vederm\u00f6dorna under seglatsen kom att utg\u00f6ra en \u00e4n mer uth\u00e5llig skara vars \u00e4ttlingar nu kan ses sl\u00e5 rekord efter rekord p\u00e5 de korta distanserna. Genom att isolera geners egenskaper i ber\u00f6rda grupper har man s\u00e5lunda f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rklara svartas dominans i l\u00f6pning.<\/p>\n

Problemet \u00e4r att det inte finns n\u00e5gra \u00f6vertygande bevis f\u00f6r genetikhypotesen. Grupperna som man unders\u00f6kt \u00e4r n\u00e4mligen inte alls s\u00e5 homogena genetiskt som det har f\u00f6reslagits. Dessutom \u00e4r ofta en region eller socken i ett land \u00f6verrepresenterad i produktionen av toppl\u00f6pare vilket pekar mot att en m\u00e4ngd samh\u00e4lleliga och kulturella faktorer antagligen inverkar.<\/p>\n

Slavhypotesen kan, p\u00e5 det p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00f6vertygande och djupt tragiska viset, falsifieras i det att det framkommit att m\u00e5nga slavhandlare och slav\u00e4gare utnyttjade sina kvinnliga slavar sexuellt. Det ok\u00e4nda men stora antal graviditeter som var p\u00e5f\u00f6ljden av dessa \u00f6vergrepp \u00e4r bevis f\u00f6r att det inte heller i detta fall g\u00e5r att tala om en homogen folkgrupp genetiskt.<\/p>\n

Det \u00e4r problematiskt n\u00e4r vetenskapen g\u00e5r in och s\u00f6ker fastst\u00e4lla vilka egenskaper och karakt\u00e4ristika som b\u00f6r tillskrivas en folkgrupp eller folkslag. H\u00e4r kan idrottsvetenskapens disciplin\u00e4ra bredd f\u00f6rtj\u00e4nstfullt motverka en alltf\u00f6r rigid bild av verkligheten. I fallet f\u00f6r det svarta l\u00f6parundret skulle en kulturanalys\u00a0antingen\u00a0kunna dekonstruera hur ”svarthet” skapas i det vetenskapliga studiet av elitidrottare eller kunna bidra med kunskap om de kulturella faktorer som spelat in i frambringandet av dessa talanger.<\/p>\n

Med det sagt m\u00e5ste det till\u00e4ggas att det kan g\u00e5 f\u00f6r l\u00e5ngt \u00e5t andra h\u00e5llet. Om en slarvig kulturforskare skulle f\u00e5 syn p\u00e5 listan \u00f6ver v\u00e4rldsrekord i sprint skulle hen kvickt bli varse att de jamaicanska m\u00e4nnen dominerar p\u00e5 kortdistans, medan de etiopiska m\u00e4nnens d\u00e5dkraft l\u00e4nge gjort sig g\u00e4llande i de l\u00e4ngre loppen. Med sin inblick i Jamaicas musikliv, samt politiska och kulturella historia skulle v\u00e5r forskare inte kunna undvika att se kopplingen mellan dessa l\u00e4nder.<\/p>\n

Rastafarireligionen v\u00e4xte fram under 1930-, 40- och 50talen p\u00e5 Jamaica. Etiopien, f.d. Abessinien, var f\u00f6rebilden i egenskap av enda afrikanska land som inte betvingats av de vita under kolonialtiden. Kung f\u00f6r tillf\u00e4llet var Haile Selassie vilken idoliserades som den svarte Kristus.<\/p>\n

V\u00e4l p\u00e5 plats p\u00e5 Jamaica f\u00f6r f\u00e4ltstudier kommer v\u00e5r forskare efter or\u00e4kneliga jazzcigaretter att finna att de fr\u00f6n till motst\u00e5nd mot den vita v\u00e4rldshegemonin som s\u00e5ddes i rastafarins heliga skrifter och reggaemusik har slagit ut i blom i de diverse l\u00f6pgrenar som abessinier och rastafaris nu dominerar.<\/p>\n

En annan svart kulturyttring som uppstod bland slav\u00e4ttlingarna och som vann mark under 1930-, 40- och 50-talen \u00e4r, aprop\u00e5 ovan n\u00e4mnda giftpinnar, jazzen. Enligt k\u00e4nnare av den livsstil och det spr\u00e5kbruk som \u00e5terfanns hos de grupper som tog till sig denna subversiva musik anv\u00e4ndes termen abyssinia<\/em> som slang f\u00f6r ”vi ses” (I’ll be seein’ ya). Dessa ord har nog yttrats ett par g\u00e5nger, d\u00e4r\u00a0p\u00e5 startlinjen inf\u00f6r finalloppen i VM och OS.<\/p>\n

Referenser:<\/p>\n

(1) D\u00e9charn\u00e9, M. (2000).\u00a0Straight from the fridge dad: A dictionary of hipster slang<\/em>. Harpenden, England: No Exit. S. 1.<\/p>\n

(2)\u00a0Pitsiladis, Y. et al. (2010),\u00a0”White” men can’t run: where is the scientific evidence? i R.\u00a0Sands &\u00a0L.\u00a0Sands (2010).\u00a0The anthropology of sport and human movement: A biocultural perspective<\/em>. Lanham, Md: Lexington Books. s 243-262.<\/p>\n

(3)\u00a0Latour, B. (1993).\u00a0We have never been modern<\/em>. Cambridge, Mass: Harvard University Press. s. 6.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Abyssinia: See you later (I’ll be seein’ ya) (1). Hur kan det komma sig att svarta dominerar s\u00e5 stort i l\u00f6pning? En snabb titt p\u00e5 v\u00e4rldsrekorden ger vid handen att s\u00e5 \u00e4r fallet. Detta g\u00e4ller f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4n som kvinnor, i s\u00e5v\u00e4l kort- som l\u00e5ngdistansl\u00f6pning. P\u00e5 de korta distanserna \u00e4r det v\u00e4stindier och nordamerikaner som […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":{"0":"post-117","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-okategoriserade"},"aioseo_notices":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p2JbBl-1T","jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/117","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=117"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/117\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=117"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=117"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/idrottsforum.org\/forumbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=117"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}