Vi har under åren sett hur OS har utvecklats och blivit mer och mer påkostat. Redan 1984 i Los Angeles fick vi se en man flyga under invigningsceremonin med allt vad det innebär i ekonomi och hållbarhet. Sedan har det bara fortsatt. Det har även märkts på ansökningsförfarandet för att få OS. OS i Socchi gick på 300 miljarder kronor. Idag, tre år senare, är det många av anläggningarna som inte används längre. 300 miljarder i ett land där 13,4% lever under den nationella fattigdomsgränsen. När det var dags att utse arrangör till OS 2022 fanns det två bud kvar. Det var Almaty i Kazakstan. Ett land som har tagit emot bistånd för 88 430 000 dollar det senaste året. Där 2.8% ligger under den nationella fattigdomsgränsen och då är det den nationella fattigdomsgränsen, inte utifrån till exempel ett svenskt perspektiv där vi är vana med betydligt högre levnadsstandard. Det andra budet kom från Peking och Kina, där 9,3% av befolkningen är undernärd. Förutom ekonomi kommer vi ju dessutom till frågor som mänskliga rättigheter och statligt styre. För att inte prata om hållbarhet, framförallt att ha vinter-OS i Peking, där medeltemperaturen för februari är -2° med högsta temperatur på dagen är +4°. Det är ju inte helt omöjliga siffror, om det inte vore så att på dagen kan snön smälta och då har de nederbörd på 2.0-4,2 millimeter per månad från december till februari. Det betyder att om det är nederbörd på dagen är det regn, men inte så mycket, men om det tack och lov inte kommer regn är det inte så mycket nederbörd, vilket också betyder när det är varmt så finns det ingen snö som kan smälta för den har aldrig kommit i tillräcklig mängd, oftast. Sedan har vi ju luftföroreningarna i Peking.
Inför beslutet om var vinter- OS skulle genomföras 2022 fanns det flera intressenter så som Stockholm, Krakow och Oslo. Stockholm och Krakow drog sig ur tidigt (Krakow efter en folkomröstning). Oslo var kvar länge, Oslo som ligger bra till vad det gäller både demokratiskt styre, fattigdom och mänskliga rättigheter, framförallt i jämförelse med sina konkurrenter. I Oslo diskuterades dock ekonomi och hållbarhet. Till slut beslöts att det skulle vara en folkomröstning. I folkomröstningen sa Oslos befolkning ja på sommaren 2013, men innan ansökan skulle vara inne i november 2014 drog sig Oslo i alla fall ur, efter att partierna hade sagt nej. Stefan Lindeberg skrev i en krönika i Idrottens affärer 2/10 2014 att Oslo drog sig ut för att det fanns så mycket misstro mot IOK. Redan då hade IOK beslutat om en del förändringar där bland annat demokratiska rättigheter skulle vara i fokus och man var redan beredd att ge ett stöd på 6 miljarder till arrangören. En plan hade arbetats fram inom IOK, enligt Lindeberg som heter Agenda 2020. Trots detta drog sig Oslo ur.
Det blev känt för en liten tid sedan att Stockholm stad har gjort en utredning om att söka vinter-OS 2026 med Stockholm, Falun och Åre som tävlingsorter. Kritiska röster har höjts, men de har ofta varit okunniga. De har inte varit medvetna om att det har kommit helt andra ekonomiska förutsättningar och krav från IOK. Demokrati, ekonomi och hållbarhet är viktiga begrepp.
Jag vet att flera städer har blivit uppvaktade och jag har varit med i ett möte där vi fick ge råd om hållbarhet. Nu börjar rapporter komma om att flera städer är intresserade. IOK:s agenda verkar ha fått genomslag. En av städerna som har sagt att de är beredda att söka är Innsbruck som hade OS 1964 och 1976, efter att Whistler i Brittish Colombia, Kanada, plötsligt hoppat av.
Personligen hoppas jag att Stockholm får OS med Stockholm, Falun och Åre som tävlingsorter, även om det återstår en hel del arbete innan vi vet de exakta förutsättningarna och det först därefter blir klart om en ansökan skickas in. Oavsett känns det som ett stort steg framåt för den olympiska rörelsen. Det är fullt möjligt att Norge misstrodde IOK, trots att IOK redan hade infört Agenda 2020, men tack vare att ansökan efter ansökan drogs bort vid förra ansökningsperioden och till slut även Oslos kom frågan ännu mer till sin spets. Den spetsen, tror jag var viktig för att Coubertines tankar om Olympismen skulle ha en chans att överleva i dagens tuffa politik.
Källor: http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators
http://www.foreca.se/resevader/Kina/Beijing-Shi/Peking
http://www.idrottensaffarer.se/kronikor/2014/10/misstron-for-stor-i-norge
https://www.olympic.org/the-ioc/promote-olympism
