Problemlösning i undervisningen kan jämföras med ett självständigt arbete, som t ex en uppsats. En uppsats utgår ofta från ett problem som ska lösas eller kanske belysas. Arbetet kan egentligen ses som metodikens motsats, även om det kräver sitt hantverk. Anledningen till att ett problem är värt att engagera sig i är att det inte finns en självklar lösning, så som det många gånger inte heller gör i undervisningen. Följande figur visar likheterna mellan ett uppsatsarbete och att reflektera didaktiskt.

Skärmavbild 2015-08-22 kl. 13.28.12

Previous articleNetthets av kvinnelige idrettsutøvere – en ny uttrykksform for maskulin dominans og ortodoks maskulinitet?
Next articleVerdens raskeste mann
avatar
Katarina Schenker is an associate professor in Sport Sciences at Linnaeus University in Sweden. Her research interests concern inclusion and exclusion of children and youth in PEH, as well as in the state funded Swedish sports movement. Additionally, she investigates the relationship between sport and social entrepreneurship in the context of the Swedish sport model and Swedish sport policy. Some of her recent publications are «School HPE: its mandate, responsibility and role in educating for social cohesion», Sport, Education and Society, (epub ahead of print 2020, with Smith, Philpot, Gerdin, Linnér, Larsson, Mordal Moen& Westlie); «Conceptualising social justice–what constitutes pedagogies for social justice in HPE across different contexts?», Curriculum Studies in Health and Physical Education (2019, with Linnér, Smith, Gerdin, Mordal Moen, Philpot, Larsson, Legge & Westlie); «Teaching physical activity – a matter of health and equality?», Scandinavian Journal of Educational Research (2019); «Sport and Social Entrepreneurship in Sweden», (2018, eds. Peterson & Schenker, Palgrave Macmillan).

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here