Klockan 01:15 natten till en torsdag i februari beger sig tre svenska landslagsspelare i ishockey ut i storstadsvimlet för att ”snacka av sig lite” efter en vänskapslandskamp mot Norge tidigare under kvällen. Enligt egen utsago är det ”inte meningen” att de ska ta med sig en ung kvinna som de, likaledes enligt egen utsago, förstår är berusad, med upp på hotellrummet för att alla tre ha sex med henne. ”Men nu hände det.” Händelsen fick en enorm massmedial uppmärksamhet, vilket i sig är intressant och jag ska återkomma till denna fråga senare. Det som inte var meningen att hända hände alltså ändå och om det som hände inte hände på de tre männens initiativ, på vems initiativ hände det då? Var det kvinnan som tog initiativet? Sannolikt inte. Kvinnan uppger att hon endast har fragmentariska minnesbilder av vad som tilldrog sig under natten. Frågan om ”vems initiativ?” går alltså tillbaka till de tre männen. Enligt kvinnans beskrivning var det ingen av dem som verkade vilja kännas vid henne när hon klockan 11 följande förmiddag vaknade upp, utan att veta vare sig var hon var eller vad som hade hänt under natten. I den debatt som följt kan man spåra flera olika teman: Var det rätt eller fel att stänga av spelarna från fortsatt spel i Tre Kronor? Vilken betydelse kan händelsen tänkas få för svensk ishockey? Vilken kvinnosyn har manliga ishockeyspelare, och kanske manliga elitidrottare över lag? Däremot har man nogsamt undvikit den, för mig, viktigaste frågan: Hur kunde det hända, om det nu inte var ”meningen”?

Sannolikt kan vi inte få några uttömmande svar från inblandade parter. De tre männen hävdar å ena sidan att de inte lämnade spelarhotellet med avsikten att ”ragga” en kvinna, å andra sidan att de ändå inte kan se något fel i sitt agerande. Polisens förundersökning lades också ner redan på eftermiddagen samma dag som en läkare vid Södersjukhuset uppmärksammade polisen på att brott kunde ha skett. Kvinnan, som inte minns något av händelsen, kan i princip inte bidra med något till polisens utredning. För att förklara vad som hände krävs andra typer av utgångspunkter. I artikeln ”Athletic Affiliation and Violence Against Women. Toward a Structural Prevention Project”, ingående i antologin Masculinities, Gender Relations, and Sport (McKay, Messner & Sabo 2000) skissar den amerikanske forskaren Todd Crosset hur man kan förstå idrottares aggressiva beteenden, med eller utan sexuella inslag, mot kvinnor och jag väljer att grunda mitt resonemang i denna artikel därför att den tar sina utgångspunkter i ett strukturellt perspektiv, där makt och konstruktionen av manlighet (eller maskulinitet) är grundläggande begrepp.

Crosset börjar med att göra upp med några vanliga föreställningar. För det första gäller det föreställningen att manliga idrottare är mer våldsamma mot kvinnor än män i största allmänhet. Det finns ett visst, men inget starkt stöd för en sådan tes i den nordamerikanska forskningen. För det andra är idrotten alldeles för heterogen för att man ska kunna dra alla ”manliga idrottare” över en kam. Olika idrotter och idrottsorganisationer kan vara mycket olika när det gäller betoningen på manlighet och de egenskaper och karaktärsdrag som förknippas med manlighet. För det tredje menar Crosset att det inte går att närma sig frågan utifrån hållningen att en och samma person alltid skulle omfattas av en och samma kvinnosyn. Crossets utgångspunkt är dock att mäns sexuellt aggressiva beteenden gentemot kvinnor kan ses som ett sätt för män att utöva makt över kvinnor och, i vissa fall, att demonstrera denna makt inför andra män. ”It is impossible to disassociate violence against women from aspects of masculinity. Similarly, it is difficult to discuss masculinity without noting men’s use of sport to construct and maintain masculine identities” (s. 148). Detta skulle i så fall bli speciellt aktuellt i samband med idrotter som konstrueras som särdeles maskulina och som också karakteriseras av en utpräglat homosocial kultur, något som gäller för flera av våra populära lagbollspel (se Brännberg 1998 och Fundberg 2003).

Men vad innebär då manlighet, eller maskulinitet? Crosset för fram en mycket intressant definition:

Masculinity, then, is a behavioral response to a particular situation. The same man may participate in a variety of masculinities depending on the context … Athletes’ violence against women then can be understood as situationally dependent, structurally encouraged or constrained demonstrations of masculinity. (155)

Manlighet kan alltså ses som ett beteendemässigt gensvar på en specifik situation. Ett sådant synsätt har, för mig, ett högt förklaringsvärde när det gäller de tre ishockeyspelarnas beteende. Även om det inte var meningen att, efter det att spelarna gått ut och druckit några öl, ta med en starkt drogpåverkad kvinna och ha sex med henne, så var det ett tänkbart beteendemässigt gensvar på den aktuella situationen. Vad menar jag då med ”tänkbart gensvar”? Konstruktionen av manlighet rymmer många saker som vi kanske helst inte vill kännas vid, men som ändå ofta uppfattas som i någon mening ”naturliga”, t ex att män alltid vill ”ta tillfället i akt” när det finns en utsikt om sex. Detta är för övrigt en trolig förklaring till varför ingen debatt uppstod om hur det kan komma sig att det som skedde faktiskt skedde: män vill ha sex och för dem som har bildat sig bara en vag uppfattning om vilka sexuella beteenden som målas upp som ”mäns innersta drömmar” i porrbranschens värld, så är att ha sex flera män tillsammans med en mer eller mindre värnlös kvinna just en sådan dröm.

De sexuella aktiviteter som utspelade sig på ett av spelarnas hotellrum hade inget med lust eller romantisk kärlek att göra – det var ju inte så att killarna låg kvar och gosade med kvinnan morgonen efter själva ”akten”. Snarare kan det förstås som en erövring, ett tecken på manlighet. Även om de tre spelarna inte alltid omfattas av en förnedrande syn på kvinnor (hur det ligger till med den saken vet vi ju helt enkelt ingenting om), måste man fråga sig i vilka sammanhang sexuella beteenden av detta slag kan ske. Eller för att formulera frågan lite mer tillspetsat: Hur kan det komma sig att tre män, mer eller mindre samtidigt, finner det meningsfullt att idka sex med en kvinna som inte är vid sina sinnens fulla bruk? Alkoholintaget kan naturligtvis ha spelat in, men en av spelarna hävdar att han inte druckit någon alkoholhaltig dryck. Här måste man förstås också överväga inflytandet av konstruktionen av manlighet inom ishockeykulturen.

Henrik Tallinder medger, enligt Aftonbladet/Sportbladet 050214, att ”Hockey är en machosport, men inte utanför banan. Så professionella är vi att vi skiljer på det ena från det andra.” Men om vi ändå vill förklara vad som skedde, ter det sig som en rimlig hypotes att utgå från att situationen, så som den kom att utspela sig, medförde att det blev omöjligt för de tre spelarna att upprätthålla denna ”professionella” gräns mellan vad som är ”innanför” och ”utanför” ishockeyrinken hypermaskulina värld.

Till sist då: varför blev det massmediala intresset för händelsen så stort? Jag tror att flera faktorer spelar in. Händelsen sammanfaller med en omfattande massmedial debatt om mäns sexuellt aggressiva beteende mot kvinnor, exempel på detta är rättegången i Motala mot de fyra män som misstänkts för sexuellt utnyttjande av en minderårig flicka, eller de manliga nätverk mot mäns våld mot kvinnor som under hösten och vintern startats upp på flera ställen i Sverige. En annan faktor är att ishockey länge uppfattats som en ”machosport” och att det kanske finns föreställningar om att det snarare var ett ”när” än ett ”om” en händelse av denna typ skulle bli verklighet. En sista faktor har att göra med att samhällets förväntningar på idrottsstjärnors status som ”föredömen” alltjämt är mycket starka. Vi förväntar oss helt enkelt att idrottsstjärnor har ett bättre omdöme och en starkare karaktär än att förfalla till beteenden av den typ som utspelade sig i ett hotellrum på Scandic Park Hotell i Stockholm tidigt en februarimorgon 2005. 

Läs också artiklar om denna fråga av Alice Riis Bach, Kutte Jönsson och Tobias Stark. En utskriftsvänlig pdf-fil med samtliga fyra bidrag kan du ladda ner här.