Oscar Pistorius föddes 1986 utan fibula i bägge benen, och amputerades under knäet när han var 11 månader. Tjugotvå år gammal är han världens främsta paralympiske kortdistanslöpare, innehavare av världsrekord på 100, 200 och 400 meter, och guldmedaljör på 200 och 400 meter och bronsmedaljör på 100 meter i Paralympics i Aten 2004. Hans tider på de olika distanserna ligger en bit över gällande ordinarie världsrekord – 1,19 sekunder över i förhållande till Usain Bolts världsrekord på 100 meter, 2,26 sekunder över i förhållande till Michael Johnsons på 200 meter och 3,28 över dennes 400-metersrekord. Med sådana tider i kroppen ansåg sig Pistorius redo att tävla i de ordinarie olympiska spelen i Beijing 2008, och gav offentlighet åt denna ambition.

IAAF, det internationella friidrottsförbundet, som i princip har rätten att avgöra behörighet att delta i OS, reagerade snabbt och införde i mars 2007 en ny regel i sina stadgar som förbjuder ”any technical device that incorporates springs, wheels or any other element that provides a user with an advantage over another athlete not using such a device”. Man prövade därefter Pistorius’ önskan att tävla i de olympiska spelen i Beijing enligt det nya regelverket, och efter utredning fann man – till ingens förvåning – att Pistorius kolfiberproteser, de J-formade så kallade Cheetah Flex-Foot (tillverkade i Island), precis motsvarade den typ av protes/hjälpmedel som just förbjudits.

Men Oscar, som hela sitt liv kämpat för att accepteras som ”vanlig” idrottsman och att få tävla på lika villkor som andra ”vanliga” idrottare, nöjde sig inte med IAAFs beslut. Tre veckor efter IAAFs utslag tog han ärendet vidare till idrottens skiljedomstol i Lausanne, Court of Arbitration for Sport (CAS), och i sin dom den 16 maj i år konstaterar en panel bestående av tre internationellt framstående jurister att IAAF inte på ett övertygande sätt visat att Pistorius genom sina proteser fått en fördel framför andra tävlande som inte har denna protes. IAAFs beslut undanröjdes därmed, och Oscar Pistorius är fri att tävla i Beijing, om han kvalificerar sig tidsmässigt.

Tilläggas kan att domen inte är prejudicerande. Domstolen framhåller att den avser endast Oscar Pistorius och endast de proteser som var föremål för utredning och prövning i detta mål. Man utesluter inte att den tekniska utvecklingen såväl vad gäller proteser och möjligheterna att testa dem gör att IAAF på nytt kan få anledning att pröva om de eller andra proteser kan godkännas i tävlingssammanhang utanför paralympiska tävlingsmiljöer.

Men vi misstänker att det finns mer att säga i denna fråga. Vi välkomnar därför fler bidrag till analysen under sommaren – skicka dem till redaktionen – så återkommer vi till frågan i första höstuppdateringen den 3 september. Vid det laget vet vi dessutom hur det gick för Oscar Pistorius i Beijing.