Annika Eliasson
Annika Eliasson Academic E-learning

Har Bok & Biblioteksmässan något att erbjuda idrottsintresserade? Det beror på vilken dag man väljer…

För oss idrottsintresserade är Skånegatan i Göteborg – inte minst Ullevi och Scandinavium – ett givet mål. De flesta dagar (beroende på säsong) tampas de på sin höjd med varandra, men sista septemberhelgen möter de kvalificerad konkurrens från Bok & Biblioteksmässan. Vi som besökte mässan söndagen den 28 september i år hade mycket att välja mellan, även om de andra dagarna inte helt saknade godbitar.

En given höjdpunkt under söndagen var seminariet ”Fotboll – lek och litteratur” där Mats Olsson, Jesper Högström och Kennet Andersson diskuterade de litterära möjligheterna att skildra fotboll med förläggaren Svante Weyler. Mats Olsson har ju i år kommit ut med boken En pinne i skogen – en bok om fotboll hos Svante Weylers förlag och Offside har gett ut Jesper Högströms Blågult – fotbollslandslaget genom 100 år, så bättre debattörer för det här ämnet får man leta efter. Personligen anser jag att det nog krävs två så välformulerade stilister som Mats Olsson och Jesper Högström för att göra fotbollen full rättvisa, annars talar Kennet Anderssons spel bättre än de flesta ord (och skribenter).

De friidrottsintresserade kunde också gotta sig åt Arne Norlins nya friidrottsbok – han har ju tidigare skrivit om både fotboll och ishockey – som han presenterade på seminariet Ansats till övertramp – allt om friidrott, där han intervjuades av Andreas Palmaer. Eftersom det inte kostade något inträde att gå på söndagens seminarier (till skillnad från övriga mässdagar) var det naturligtvis mycket tacknämligt att just söndagen erbjöd så mycket i idrottsväg. Å andra sidan krävs det disciplin för att kunna välja och vraka i utbudet!

Bok & Bibliotek har dock mycket mer att bjuda på. Bara att promenera runt bland alla utställningsmontrarna kan ge en och annan aha-upplevelse. Hur många har läst något från Svenska Polisidrottsförlaget, till exempel? Totalt okänt för mig i alla fall, fram tills i år, men deras viktigaste publikation förefaller dock vara Nordisk Kriminalkrönika, ett verk med föga koppling till idrott. Är det någon mer än jag som skulle vilja veta vad polisidrott egentligen är för något? Kanske ett uppslag till någon kommande artikel här på idrottsforum.org? Det bjuder jag gärna på i så fall.

Sportförlaget håller dock bättre vad namnet lovar. Här kunde man få IFK Göteborgs Guldåret, som skildrar fjolårets guldsäsong, signerad av några av spelarna i mästarlaget. Helena Hyséns bok om att vara spelarhustru, Stolpskott och pungsparkar i fotbollens värld, kunde man också få signerad av författaren inte bara på söndagen utan också under fredagen och lördagen. Åke Stolts memoarbok om Percy Nilsson, Man lever bara två gånger, intog också en framskjuten plats i deras utställning. Percy Nilsson själv syntes dock inte till. Sedan kan man ju diskutera vad Joe Labero och Anna Book har för idrottsanknytning, men de var där båda och signerade sina böcker Joe Labero – magic master resp. Boken om Anna Book (OK, författandet har de fått hjälp med). Den som ville kosta på sig en seminariebiljett på fredagen kunde dessutom få höra Labero lägga ut sin syn på magi av idag, men seminariet gick också i repris gratis på söndagen.

Västerbotten är ju ett stort hockeylän. När då Göran Lundin ger sig till att skriva för ungdomar om Skellefteå AIK passar naturligtvis mässans Västerbotten-monter på att intervjua honom. Titeln På en skridsko bland citroner påminner mig om min barndoms fruktlösa försök att bemästra skridskoåkningens ädla konst, ett obligatorium för alla som växte upp i Ängelholm sedan ”Pollenkungen” Gösta Carlsson byggde en ishall åt Rögle någon gång på 1960-talet. Bröderna Jönsson hade nog mycket större glädje av den än jag, och Kenny har det säkert ännu…

Gamle boxaren Paolo Roberto demonstrerade sin mångsidighet under söndagen. Först talade han sig varm för sin nya övningsbok med ett antal kvartslånga övningar (minns någon Arne Tammers ”Ge mig en kvart om dagen”?) på scenen Hälsa & Livsstil. Bara några timmar senare berättade han minst lika inlevelsefullt om sina italienska fastrars husmanskost. Motsägelsefullt? Kanske inte – den som börjar med maten kommer säkert förr eller senare att behöva övningarna.

Allas vår Zlatan – nej, han var inte där. Däremot kunde den som masade sig bort till Barnens torg på söndagsförmiddagen få höra Vladimir Oravsky tala om varför Zlatan berättat för honom om sitt liv. Barnboksförfattaren Pija Lindenbaum surfade också på Zlatan-intresset med boktiteln Lill-Zlatan och morbror raring, men den som lyssnade på hennes lördagsseminarium tänkte förmodligen inte i första hand på fotboll. Zlatan skulle nog ändå bli glad om han visste att han var ett så stort namn bland ”kidsen” på mässan.

Till sist några godbitar från fredagen: Att religion och idrott kan fungera bra tillsammans visade inte bara samtalet ”Jag har en dröm” på Internationella torget, där den kristna fredsrörelsen och Svenska muslimer för fred och rättvisa presenterade sin religionsdialog med fotbollsspel som en viktig beståndsdel. Även Svenska kyrkans livsåskådningsscen Se människan hade några timmar tidigare fångat upp Marcus Birro, som fick uttrycka sin syn på fotboll och religion under parollen ”Jesus saves… men Kenny Dalglish slår in returen”. De olympiska spelen under antiken betraktade ju idrotten som en form av religionsutövande, något som var självklart för Pindaros när han skrev sina hyllningsdikter till olympiska mästare. Eftersom hans dikter har kommit ut i en ny översättning i år – den första på över 150 år! – passade mässan på att arrangera ett seminarium om Pindaros som världens förste sportreporter. Om Pindaros levt idag hade kanske David Lega blivit föremål för hans hyllningar. När David Lega talade om sin identitet och varumärket ”David Lega” på Grafiska torget, där han beskrev sin karriär som idrottare, talare och företagare, hade han i så fall säkert förstått att utnyttja en sådan hedersbevisning.

Men om man ändå saknar Ullevi och Scandinavium under Bok & Bibliotek? Jaa… eftersom Svenska mässan faktiskt är sammanbyggd med Scandinavium så kan man passa på att ta sig en titt på ishallen från (de i och för sig förhängda) fönstren i kongressfoajén. Men det gäller att veta vart man ska gå!