Nätverket Idrott och språk/Språk i idrott (ISSI) Rapport 1-2022


Katarina Lundin
Institutionen för idrottsvetenskap, Linnéuniversitet
Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet


Foto: Anders Andersson, Studentlitteratur AB

I alla sammanhang där människor träffas är språket centralt, och i alla kommunikationssituationer har språket en avgörande funktion att uttrycka innehåll och mening. Språket kan vara ett medel för såväl lärande och demokratisk fostran som för maktutövning och exkludering, något som är tydligt inte minst i idrottsvärldens olika kontexter. Dessa kontexter utgör viktiga socialisationsarenor för många barn och ungdomar men även för vuxna idrottsutövare i allt från motions- till elitsammanhang. Här har aktiva tränare, ledare och coacher liksom tävlingsfunktionärer en central roll.

Olika aspekter av områdena lärande, demokratisk fostran och maktutövning presenterades och diskuterades vid den andra konferensen för Nätverket Idrott och språk/Språk i idrott (ISSI), som genomfördes (digitalt) vid Linnéuniversitetet den 12/1–13/1 2022. Moderator och konferensarrangör var Katarina Lundin, gästforskare i idrottsvetenskap. Under nätverkskonferensen hölls åtta presentationer med sammanlagt elva föredragshållare från Helsingfors universitet, Köpenhamns universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet och Stockholms universitet. Utöver seniora forskare deltog icke-seniora forskare, doktorander, adjunkter och studenter i konferensen. I sammanfattningen av föredragen anges inga fullständiga referenser, då presentationerna omfattade såväl work in progress-arbeten, positionpresentations och pågående studier samt sammanfattningar av genomförda och i andra fora presenterade projekt. Möjligheten att presentera projekt som nått olika långt är en viktig grundtanke för ISSI.

Det som förenar föredragen och projekten bakom dem är ett gemensamt överordnat intresse för frågor om exempelvis makt, lärandeaspekter, demokrati och inkludering men även ett intresse för praktiknära och tillämpbar forskning som kan bidra till en utveckling av idrotten såväl inom som utanför skolans ramar. Flera av föredragen handlade om skolämnet Idrott och hälsa. En av utgångspunkterna var det faktum att nyanlända elever direktintegreras i ämnet, dvs. utan att först placeras i introduktionsklass, och de krav en sådan undervisningssituation ställer på lärarens förmåga att formulera tydliga instruktioner. Presentationen utgick från en delundersökning av ett avhandlingsprojekt om hur lärare i Idrott och hälsa eventuellt ändrar sitt sätt att uppmana och instruera när mottagarna är nyanlända elever jämfört med när mottagarna har svenska som sitt förstaspråk. Uppmaningar har många uttrycksformer och tilltalsformer som möjliggör nyanseringar av innehållet och som utöver själva uppmaningen uttrycker exempelvis maktrelationer och språkets kulturella bas. I den klass som i projektet observerats och ljuddokumenterats under tre år är 5 elever nyanlända och 19 födda och uppvuxna i Sverige. Fokus i presentationen var huruvida (även) de nyanlända eleverna fick uppmaningar i form av s.k. hintar, som i studien definieras som att mottagaren måste tolka innehållet ”bortom struktur och ordval”. Ett exempel är uttrycket ”Papperskorgen står där” som på lektionen i Idrott och hälsa betyder ”Spotta ut tuggummit”. En hint anses av naturliga skäl vara svårare att tolka som en uppmaning än en direkt uppmaning, och i studien framgår att hintarna kan delas in i starka och svaga. Av de totalt 1355 uppmaningar som ingår i det empiriska materialet utgörs 9 % (123 stycken) av hintar, och av dessa riktas 34 till nyanlända. Studiens resultat hittills visar att hintar utgör en naturlig del av lärarens repertoar för uppmaningar och att dessa riktas till de nyanlända eleverna i nästan lika stor utsträckning som till de svenskfödda [J. Karlsson].

Fokus i presentationen var huruvida (även) de nyanlända eleverna fick uppmaningar i form av s.k. hintar, som i studien definieras som att mottagaren måste tolka innehållet ”bortom struktur och ordval”.

En relaterad utgångspunkt är det avhandlingsprojekt som undersöker Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3 i Idrott och hälsa för nyanlända elever. Fokus i studien ligger på texternas utformning, innehåll, genre och ideologi som den kommer till uttryck i ord och bild i materialet. Projektet utgår från det faktum att kartläggningsmaterialet steg 3 inte används i särskilt stor utsträckning, även om det finns tillgängligt på Skolverkets hemsida och är särskilt framtaget för att mottagningen och inkluderingen av nyanlända elever i den svenska skolan inte fungerat eller inte är tillfredsställande. I undersökningens andra steg fokuseras därför vari de uppenbara hindren består, dvs. om det finns några problem när det gäller hur lärarna ska tillämpa materialet eller vad de uppmanas att göra. Det empiriska materialet i studien utgörs av kartläggningsmaterialet om 48 sidor, där lärarhandledning, observationsscheman, uppgiftsdel och bildmaterial inkluderas, och kompletteras av genomförda intervjuer med lärare och elever. Materialet kommer att analyseras med hjälp bland annat av text- och diskursanalytiska verktyg (exempelvis Fairclough 1992) [G. Charissis].

En annan utgångspunkt var hur ämnet Idrott och hälsa, som ett led i akademiseringen av ämnet, utvecklats mot att bli mer teoretiskt. Denna utveckling har i sin tur bland annat lett till att även Idrott och hälsa innehåller fler skriftliga uppgifter, något som inte alltid är enkelt att legitimera. I en delstudie i en sammanläggningsavhandling undersöks hur olika skrivdiskurser i ämnet Idrott och hälsa synliggörs antingen genom legitimering eller delegetimering, dvs. om inslaget med skriftliga uppgifter som praktik rättfärdigas och i så fall med vilka argument, eller om inslaget inte legitimeras. Det empiriska materialet i undersökningen utgörs av sex lärarintervjuer som transkriberats och utsatts för legitimeringsanalys (ex. van Leeuwen 2007, Gustafsson 2009) och skrivdiskursanalys (Ivanic 2004). Ett resultat är att den vanligast förekommande diskursen är skrivande som en social praktik, som legitimeras främst genom s.k. rationalitetslegitimering, dvs. att det är förnuftigt. Konkret menar lärarna att texter och skrivande beskrivs som ”konkreta, tidsbesparande, igenkända och disciplinerande verktyg i undervisningen, både för information, planering, instruktion, bedömning och som läromedel.” Samtidigt upplevs skrivandet som problematiskt och delegitimeras framför allt genom rapportering, vilket innebär att lärarna refererar till eleverna och menar att eleverna är kritiska till skrivande i ämnet och har svårigheter att skriva. Ytterligare en aspekt är att skrivandet upplevs som påtvingat, dvs. legitimeras genom auktoriteter, där lärarna upplever att de måste använda skriftliga bedömningspraktiker för att kunna utföra det arbete som ålagts dem. Sammantaget visar resultatet att skriftpraktiker lyfts fram som praktiska, tidsbesparande och igenkända verktyg i ämnet Idrott och hälsa när det gäller undervisning och bedömning. De kan användas för att höja ämnets status och kan vara ett sätt att synliggöra annars osynliga elever. Å andra sidan tar de skriftliga uppgifterna tid från det mer centrala i ämnet och missgynnar vissa elever; dessutom finns det hos eleverna ett missnöje med och ett motstånd mot skriftliga uppgifter i ämnet, något lärarna måste hantera [A.-M. Norberg].

Ett annat perspektiv på skolämnet Idrott och hälsa är ämnesspråket, som beskrivits som svagt, inte minst när det gäller de inslag i ämnet som relaterar till hälsa (Lundin & Schenker 2021). Med utgångspunkt i studie genomförd inom ramen för ett examensarbete undersöks hur lärare i Idrott och hälsa använder och arbetar med ämnesspråk, vad ”ämnesspråk” innebär för dem och hur de resonerar om ämnesspråkets betydelse. Det empiriska materialet består av tio observationer av lektioner i Idrott och hälsa hos fem olika lärare samt stimulated recall-intervjuer med semistrukturerade intervjufrågor med samma lärare. Materialet genomlystes med hjälp av begreppsanalyser och terminologiska analyser samt tematiska analyser. De semantiska och terminologiska analyserna av de ämnesbegrepp lärarna använde under lektionerna visade både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan det ämnesspråk som relaterar till idrott och med det som relaterar till hälsa på så sätt att idrott-begreppen var betydligt fler och att de dessutom var mer specifika, oftare mer konkreta och utgjorde delar av samma semantiska nätverk (Spri 1999; Nuopponen & Pilke 2016; Saeed 2016). Samma skillnader framkom i analysen av de begrepp lärarna använde och lyfte fram i intervjuerna. De tematiska analyserna av intervjuerna visade att det uppenbart saknas en tolkningsgemenskap för vad ämnesspråk är och vilken roll ämnesspråket har i undervisningen. Generellt arbetade lärarna inte ämnesspråksutvecklande; ämnesspråket användes inte i lärandesyfte utan i förekommande fall endast för att ge information alternativt summera eller motivera lektionsinnehållet. Resultatet visar att uppfyllelsen av såväl kunskaps- som demokratiuppdraget hämmas, dvs. elevernas möjligheter att lyckas avgörs av faktorer som tidigare erfarenheter, sociokulturell bakgrund osv. påverkas negativt. Några möjliga förklaringar som lyftes fram till att lärarna inte arbetade ämnesspråksutvecklande var bland annat ämnestraditionen, som säger att det är viktigare att göra begreppen, och att ämnesspråk är ett relativt nytt begrepp och forskningsområde, vilket betyder att förståelse saknas [K. Eriksson].

Det konkreta klassrumsarbetet i Idrott och hälsa är beroende av hur ämnet skrivs fram i kurs- och ämnesplaner. I det internationella projektet Education for Equitable Health Outcomes – the Promise of School Health and Physical Education (EDUHEALTH 2.0) är syftet att fördjupa och bredda förståelsen för arbete med social justice-frågor i skolan, i synnerhet i ämnet Idrott och hälsa (och dess motsvarigheter) samt att bidra till utvecklingen av lärarnas praktik i de olika länderna. En delundersökning i projektet utgörs av en språkvetenskaplig analys av kurs- och ämnesplaner i PEH/PE/HPE med fokus på vilket innehåll som skrivs fram i kurs- och ämnesplaner, vilka språkliga uttryckssätt – realiseringar – som används och vilka möjliga konsekvenser man kan utläsa mot bakgrund av resultaten när det gäller exempelvis lärarnas val av innehåll i en konkret undervisningssituation (jfr Lundin et al 2021). Analysredskapen är hämtade från systemisk-funktionell grammatik (SFL/SFG, ex. Halliday & Matthiessen 2014), textanalys och semantik och möjliggör tillsammans såväl kvantitativa som kvalitativa analyser. Det empiriska materialet utgörs av kurs- och ämnesplaner i PEH/PE/HPE i Australien (Victoria State), Norge, Nya Zeeland, Sverige och Sydafrika för elever i åldrarna 15–17, och analysen avser syftesbeskrivningar, centralt innehåll och bedömning. Samtliga dokument analyseras på sitt originalspråk, dvs. på svenska respektive norska i Sverige och Norge, medan övriga dokument är skrivna på engelska. Detta ger upphov till flera metodteoretiska överväganden när det gäller exempel kvantitativa mått som beräkning av läsbarhet (LIX) samt hanteringar av sammansatta ord participkonstruktioner. De preliminära resultaten av de kvantitativa analyserna hittills visar hur ämnet skrivs fram på olika sätt i de olika länderna när det gäller exempelvis att ”sälja in” ämnet eller att motivera ämnets status i samhället snarare än beskriva vilket innehåll som ämnet ska utgöras av. Här finns också ideologiska skillnader när det gäller huruvida nyttan med ämnet i första hand är relevant för samhället eller individerna/eleverna [K. Lundin & K. Schenker].

Deltagarramen definieras i stor utsträckning av deltagarnas kroppspositioner, där PT:n i normalfallet befinner sig vid motionärens sida och noterar det som sker, medan motionären är upptagen av att utföra rörelser.

I idrottskontext utanför skolans ramar presenterades hur personliga tränare (PT) i gym tilltalar och instruerar motionärer. Syftet var att studera hur direktiv/uppmaningar utformas i personlig träning och vilken direktivens funktion är i denna kontext. PT-verksamheten beskrivs som en institutionell verksamhet med tydliga deltagarroller, och PT:n handleder motionären och motionären utför övningarna. Deltagarramen definieras i stor utsträckning av deltagarnas kroppspositioner, där PT:n i normalfallet befinner sig vid motionärens sida och noterar det som sker, medan motionären är upptagen av att utföra rörelser. I delstudien fokuseras direktiv uttryckta med tänk på att, med ett empiriskt material bestående av inspelningar och observationer av PT-sessioner på svenska från Sverige och Finland. De teoretiska utgångspunkterna är hämtade från interaktionell lingvistik och samtalsanalys (Couper-Kuhlen & Selting 2018), systemisk-funktionell lingvistik (Holmberg & Karlsson 2006) och kommunikationsetnografi (Saville-Troike 2003) och medför att tänk på att-direktiven i materialet analyseras kroppsligt, grammatiskt, prosodiskt och funktionellt samt utifrån sin placering i förhållande till att motionären utfört övningen. De preliminära iakttagelser som lyftes fram i samband med tänk på att var att konstruktionen är en ”rutiniserad syntaktisk sträng som ramar in direktiv i specifika sekventiella/situationella kontexter” och framför allt används när PT:n noterat ett problem med motionärens genomförande av en övning eller kan förutse ett problem kan uppstå. PT:n antar då en ”institutionell” röst som indikerar att det finns ett korrekt sätt att göra saker på och att detta är eftersträvansvärt. Den undersökta tänk på att-konstruktionen verkar användas för att antingen lyfta fram eller tona ner direktivet. Nedtoningen uppnås genom att PT:n bäddar in själva kärndirektivet i en att-bisats som därmed uttrycker något som motionären ska sträva efter eller uppnå. Genom att använda tänk på att-konstruktioner istället för direkta direktiv/uppmaningar framstår PT:ns utsaga som språkligt mildare. Å andra sidan kan direktivet fortfarande inte ifrågasättas, dvs. motionären kan inte avstå från att göra som PT:n säger, även om PT:n använder tänk på att-konstruktionen [M. Huhtamäki, J. Lindström & E. Tolvanen].

Med utgångspunkt i relationen mellan tränare och tränande i elitsammanhang diskuterades i ett av föredragen den spänning och samtidigt det beroendeförhållande som kan uppstå i sådana situationer, där tränare utifrån en maktposition bidrar till att skapa idrottssubjekt genom sättet han eller hon talar till idrottarna. Fokus låg på frågan om språkets performativa kraft och det ”språkliga våld” som tränare kan utöva på idrottare. Språkets performativa kraft kan därmed på sätt och vis utgöra ett hot mot idrottarnas personliga integritet då tränarnas talhandlingar alltså skapar idrottssubjekt. Utgångspunkten för studien är naturliga inslag under träningar, nämligen tränarens uppgift att instruera, korrigera, kommendera, uppmuntra, fostra och försöka överföra kunskap och erfarenhet, som nämligen även kan resultera i en form av upplösning mellan tränarsubjekten och idrottarsubjekten. De frågor som ställs är vilken moralisk innebörd som kommer med sådan subjektsupplösning och vilken roll språket spelar för att subjektsupplösningen i så fall äger rum, men den viktigaste frågan är vilket förhållningssätt man etiskt bör inta till en sådan utveckling. I föredraget lyftes fram att det ligger i relationen mellan tränare och idrottare att gränsen mellan dem utmanas och upplöses och att detta är centralt för etiken inom idrottskulturen. Diskussionen tog sin utgångspunkt i den amerikanske baskettränaren John Wooden och tennisspelaren Andre Agassi, exempel som är olika till sin karaktär och representerar olika typer av etiska ideal men har som gemensam nämnare att tränarens övertag i båda fallen är intakt. Exemplen visar också att tränarnas språk, röster och attityder på djupet påverkar idrottarna, något som resulterar i att det skapas ett beroendeförhållande mellan tränare och idrottare med språket som sammanhållande länk. Språket sägs skapa gränserna i deras värld, men samtidigt är det språket som upplöser gränserna. [K. Jönsson].

Den valda teoretiska utgångspunkten för den aktuella undersökningen är Foucaults tre centrala utgångspunkter ”state, discourse, and discoursive formation”, men analysen sträcker sig även utanför de utgångspunkter, ramar och inriktningar Foucault dragit upp.

I ett mer teoribaserat föredrag problematiserades tillämpningen av (kritisk) diskursanalys som redskap för analyser av idrottskontexter och -diskurser. Utgångspunkterna är mångtydigheten i begreppet ”diskurs”, det faktum att diskursanalys kan genomföras på fler än ett sätt och att det inte finns någon specifik metod. I föredraget lyftes fram att diskursanalys sammanfogar och förenar teori och metod (Jørgensen & Philips 2002). Samtidigt saknas en mer omfattande genomgång av hur fler- och tvärvetenskapliga forskningsinriktningar tillämpar diskursanalys i olika idrottskontexter. Målet med undersökningen är därför att belysa de olika metodologiska val som görs och som dominerar inom fältet utifrån frågor som vilka teoretiska traditioner som väljs och föredras inom ramen för diskursanalys, vilka empiriska grundantaganden de genomförda studierna utgår från samt vilka underkategorier inom idrotten som tillämpar diskursanalys (och vilka som avstår). Även det övergripande begreppet ”diskurs” är brett och tillåter olika tolkningar, exempelvis diskurs (språk) som del av en social praktik (Bordieu 1991), “discourse ethics as part of a theory of communicative action” (Habermas 1990) eller som diskursiv medvetenhet i motsats till praktisk, dvs. “being able to put things into words” (Giddens, 1984:45). Den valda teoretiska utgångspunkten för den aktuella undersökningen är Foucaults (1969:38) tre centrala utgångspunkter ”state, discourse, and discoursive formation”, men analysen sträcker sig även utanför de utgångspunkter, ramar och inriktningar Foucault dragit upp. Sättet att ta sig an genomlysningen av diskursanalyser i idrottskontexter beskrivs som ”a scopic review”, och proceduren för undersökningen struktureras som ett protokoll i fem steg. Det första steget är genomfört i och med den teoretiska genomgången av de olika innebörderna av ”diskursanalys”. Det andra steget är under arbete och genomförs i form av databassökningar av 1604 granskade vetenskapliga artiklar, från 2000 och framåt, skrivna på engelska. I nuläget ingår 29 idrottsrelaterade tidskrifter och 4 diskursspecifika tidskrifter. [U. Wagner & K. Sveinson].

*          *          *

Nätverket ISSI utgör en mötesplats för forskare från olika forskningsfält, som pedagogik, filosofi, nordiska språk, idrottsvetenskap, svenska som andraspråk och svenska som främmandespråk. Deltagarna i ISSI intresserar sig i sina projekt och studier för olika kommunikativa aspekter av möten i idrottskontexter såväl inom som utanför skolans ramar, och därmed beforskas olika aspekter av språk och idrott. Beroende på nätverksdeltagarnas primära forskningsdisciplinära hemvist utgår projekten från idrottsvetenskapen, där språkliga analysredskap tillämpas, eller från språkvetenskapen, där det empiriska materialet hämtas från olika idrottssammanhang. Redan efter den första nätverksträffen, som genomfördes i januari 2021, framgick det tydligt att studier av olika idrottsliga praktiker inom och utanför skolans och utbildningsinsatsernas ramar berikas och fördjupas av att språkliga och kommunikativa aspekter synliggörs och problematiseras. På samma sätt var det tydligt att studier av språkliga och kommunikativa aspekter i idrottssammanhang berikas och fördjupas av att de idrottsliga perspektiven synliggörs och problematiseras. Detta framgick än tydligare under ISSI:s möte nu i januari 2022, och de projekt som presenterades pekade ut nya och fördjupade intressefält för en språkvetenskaplig forskning om idrott och för en idrottsvetenskaplig forskning med språkliga och kommunikativa perspektiv.

Nätverket Idrott och språk/Språk i idrott (ISSI) är i första hand ett nordiskt nätverk med deltagare från de nordiska länderna. Nätverkets arbetsspråk är av det skälet i första hand något av de skandinaviska språken, även om också engelska naturligtvis välkomnas vid presentationer och kontakter.

I nuläget har nätverket ett fyrtiotal medlemmar; för att bli medlem i ISSI och få fortlöpande information om nätverkets aktiviteter skickas ett mail till undertecknad. Nästa nätverkskonferens planeras till januari 2023.

Copyright © Katarina Lundin 2022

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.