Tankar från vasaloppsspåret – en hyllning till Stanislav Řezáč

Isak Lidström
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö universitet

Fjärde mars och vasaloppssöndag. Jag står precis bredvid skylten som visar att det är sju kilometer kvar till mål. Mitt allmäntillstånd är bedrövligt – feber och halsont. Men snart ska eliten passera och jag står beredd med energidryck som jag hällt i en cykelflaska.

Tro’t eller ej, men det är inte alla elitskidåkare som har full uppbackning med drickalangning och extrastavar, fast man lätt skulle kunna tro det när man ser tillbaka på den utveckling som skett inom långloppsskidåkningen de senaste 20 åren. Numera har den yppersta eliten med sig hjälpryttare i spåret som ska bereda vägen för stjärnan i laget – man tävlar inte längre för sin idrottsförening utan för ett kommersiellt team. Vissa får nöja sig med att bli servade av en i influensa insjuknad doktorand som aldrig varit bra på att åka skidor.

Den norska dominansen har på senare år varit total. Dahl, Eliassen, Kjølstad och Gjerdalen – så har långloppskanonerna hetat. Förr hette de Tynell, Svärd, Brink, Ahrlin, Aukland – och Řezáč.

Stanislav Řezáč är katten bland hermelinerna. Det är han som ska få min energidryck.

Hans namn har alltid uttalats felaktigt – förutom 2010, då SVT:s kommentator Jacob Hård lärt sig det tjeckiska uttalet någorlunda. Men påföljande år återgick Hård till att på ett försvenskat sätt säga ”Resak”. Denne tjeckiske trotjänare gör sitt 20:e vasalopp och har tillhört den absoluta toppen i långloppssammanhang sedan slutet av 1990-talet. Ändå har han alltid varit en doldis. Han talar inte engelska och blir därför mycket sällan intervjuad. Medan norrmän och svenskar alltid haft bästa tänkbara förutsättningar utmed spåret, har Řezáč ofta druckit blåbärssoppa i motionärernas kontroller.

Mitt första minne av Řezáč är från Vasaloppet 2000. Då kämpade han och den estländske bjässen Raul Olle om spurtpriserna, innan Olle ryckte ifrån för gott och vann en överlägsen seger. Sedan dess har Řezáč år efter år satt färg på loppet. Han svarade för en makalös upphämtning 2003 när Jørgen Aukland hade ryckt åt sig en betryggande lucka strax före mål. Med sin lugna, svepande och kraftfulla stakning åt sig Řezáč ikapp, men den gången hade Oskar Svärd bitit sig fast i ryggen. Väl framme på upploppet bytte Svärd spår och vann spurten.

Den sedermera trefaldige vasaloppssegraren Svärd drog i regel aldrig en meter under de första åren av sin karriär. Han sparade sina krafter och lät såna som Řezáč ligga uppe och dra istället. Men när bröderna Jørgen och Anders Aukland körde taktiskt 2004 – Anders ryckte ifrån tillsammans med Raul Olle medan Jørgen låg i huvudklungan och bromsade – ja då var det en gnölande och gnällande Oskar Svärd som blev intervjuad i målfållan efter att ha slutat fyra. Därefter blev Svärd något av en gentleman i vasaloppsspåret. År 2007 delade han sin dricka med Jerry Ahrlin när de låg ensamma i täten någon kilometer före mål. Svärd till och med erbjöd sin konkurrent att dela segern med honom. Ahrlin tackade nej och fick se sig slagen i spurten.

Åter till Řezáč. Han har gått till historien som Vasaloppets oantastlige spurtprisjägare. Vid de sju officiella kontrollerna utmed spåret delas det ut prispengar, 5 000 kronor, förutom i Evertsberg, efter halva sträckan, där vinnaren får 10 000 kronor. En gammal visdom är att den som kör för spurtpriser aldrig står som slutsegrare i Vasaloppet. Ovan nämnde Raul Olle är ett undantag! Řezáč har vunnit spurtpriset i Evertsberg inte mindre än sju gånger. Möjligtvis är det förklaringen till att han aldrig stått som slutsegrare i loppet, trots att han varit tvåa en gång, trea hela fem gånger och topp tio vid totalt 13 tillfällen! Nu är han snart 45 år fyllda och placeringarna blir sakta men säkert sämre. Att jag står sjuklig och servar honom beror på att inte heller jag gett upp hoppet om en seger. Till slut ska rättvisan segra!

Det måste vara sportjournalisternas osvikliga förmåga att inte kunna särskilja taktik från ekonomiska förutsättningar, som gör att man hejar på en sån som Řezáč. Svenska och norska skidåkare i elitskiktet visar vilka skickliga taktiker de är när de nästan demonstrativt väljer att inte komma först över en spurtprislinje – för detta blir de överösta med lovord av SVT:s expertkommentator Anders Blomquist. När Aukland och Olle hade fått sin lucka 2004, lät norrmannen estländaren ta alla spurtpriser. Slutsegern fick dock Aukland. (En välinformerad källa inom Vasaloppets ledning har upplyst mig om att Aukland i själva verket fick en rejäl hacka bara för att ställa upp i loppet – det skulle förhöja dramaturgin och kampen mellan Sverige och Norge).

Visserligen har Blomquist ofta påtalat att Řezáč verkligen förtjänar att vinna efter lång och trogen tjänst som dragvillig slitvarg. Men när adrenalinet pumpar och spurten nalkas tar känslorna likafullt överhand, även för en expertkommentator.  Vid 2011 års vasalopp skrek Blomquist av glädje – ”YES!!!” – när Jörgen Brink för andra året i rad spurtade ned Řezáč på upploppet. Följande år spurtvann Brink för tredje året i följd, någon skidlängd framför – just precis – Řezáč.

Anders Blomquist har annars ett närmast vetenskapligt språkbruk när han bedömer skidåkares teknik och taktiska överväganden. När Anders Södergren nyligen skulle axla expertkommentatorsmanteln under OS-tävlingarna i Pyeongchang, var tomrummet efter Blomquists analyser därför påtagligt.  Blomquists visdomar bygger dock inte uteslutande på vetenskaplighet, utan även på beprövad erfarenhet. För 30 år sedan delade han segern i Vasaloppet med sin bror Örjan. Under tidigt 1990-tal fick båda dessa bröder bli SVT:s expertkommentatorer vid Vasaloppet. I början var Örjan skickligare på att gestalta händelseförloppet i tävlingen. Anders var mera korthuggen, men inte lika svårpratad som Bengt Hassis.

Den tvåfaldige vasaloppssegraren Hassis var en återkommande gäst hos Christer Ulfbåge när det som motsvarar dåtidens Vinterstudion utgjordes av en kitschigt inredd källarlokal som föreställde ett kök, såsom SVT tänkte sig att köken såg ut hos gemene man i Dalarna. Studiogästerna bjöds på kaffe och bulle. Någon gång kom Ole Ellefsæter, vasaloppssegrare 1971, och sjöng en visa, ackompanjerad på dragspel. Tystnaden var ibland pinsam. Någon gång var Christer Ulfbåge på toaletten när källarlokalen kom i sändning. Då tvingades Bengt Hassis att på egen hand hålla låda, ytterst motvilligt. I bakgrunden hördes Ulfbåge svära.

Anders Blomquist blev med tiden skickligare och skickligare som expertkommentator. Sedan 1998 har han tillsammans med Jacob Hård bevakat alla vasalopp utom ett. Blomquists blick för skidåkares fysiska och psykiska status är omisskännlig. Det hindrar inte att han då och då tabbar sig. När Jörgen Brink vid ett av sina segerår låg minuten efter i Evertsberg, konstaterade Blomquist oroat att ”han ser sliten ut”. I själva verket hade Brink brutit en stav och var i färd med att gå ikapp.

Anders Blomquist har som expertkommentator alltid påtalat vikten av mental träning, att man måste kunna visualisera sig som vinnare och att kampen ytterst utkämpas mot dig själv – inte mot konkurrenterna. Vid 2014 års vasalopp togs segern ut i förskott av Blomquist och parhästen Hård. Det var den mycket sympatiske norrmannen Audun Laugaland som ledde stort med bara någon kilometer kvar. Efter att Laugaland blev omåkt av tre löpare under den sista kilometern, ankom det på Blomquist att förklara varför den till synes kassaskåpssäkra segern gick om intet. Det berodde på att Laugaland inte ”orkade hantera de känslor som bubblade upp inom honom”. Blev han inte bara trött, undrar lekmannen?

Plötsligt hör jag helikoptersmattret närma sig. Täten har kommit till Eldris. Några minuter senare ser jag Tore Berdal komma farande efter tätskotern. Han leder med en knapp minut före klungan med de tunga långloppskanonerna. Så ser jag dem alla komma farandes, ”trädda som på en tråd”, som Jacob Hård brukar säga. Där finns den yngre generationens stjärnor representerade – Nygaard, Gjerdalen och Marcus Ottosson. Men här finns flera av den gamla generationens gubbar över 40 – Brink, Aukland – och Řezáč!

Jag ropar på Řezáč och kolliderar nästan med Aukland, men lyckas till slut med mitt uppdrag. Min stora idol har fått sig en slurk, och nu väntar en rafflande slutstrid. När Berdal är infångad, rycker och sliter gamle Aukland för att undgå en klungspurt. Även Řezáč ligger uppe och pressar! Den yngre generationen tuktas hårt och strängt av den äldre. Men när spurten nalkas visar Andreas Nygaard var skåpet ska stå. Řezáč skidar in som sjua.

Tjugoförsta gången gillt…

Copyright © Isak Lidström 2018