Anna Maria Hellborg
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola
Under midsommarhelgen var det konferens om damfotboll på Institut for Idræt og Ernæring (NEXS) vid Københavns Universitet. Konferensen arrangerades i samarbete med FREE (Football Research in an Enlarged Europe). Konferensen fokuserade teman som supporterkultur, medier och damfotbollens utveckling och situation i världen. Keynote speakers var Annette Hofmann från Die Pädagogische Hochschule Ludwigsburg i Tyskland, Laila Ottesen, NEXS, samt Stacey Pope från Durham University i Storbritannien.
Hofmann pratade om en pågående internationell studie om kvinnliga (fotbolls)tränare där de bland annat använder en metod som innebär att de intervjuade tränarna fyller i en biografisk karta över sin karriär. Det var en ny metod för dem och Hofmann fokuserade sitt framförande på vad denna karta kunde ge för ytterligare information utöver intervjuer. Hur de intervjuade fyllde i kartan kunde variera men kartan var en bra utgångspunkt och ett stöd vid intervjuerna.
Ottesen berättade om utvecklingen av och statusen för damfotboll i Danmark. Hon berättade också om ett nytt koncept som det danska fotbollförbundet använder för att locka nya målgrupper till att spela fotboll – football fitness. Tanken är att ordet fitness tilltalar en kvinnlig målgrupp i större utsträckning.
Pope pratade om sin studie om fandom där hon intervjuat kvinnliga fotboll- och rugbyfans i England. Studien fokuserade på vad fandom betyder för de kvinnliga fansen och hon utforskade två olika exempel på gender performance.
Konferensen innehöll också presentationer från cirka 14 länder runt om i världen. Presentationerna berörde ämnen som kvinnliga fotbollshuliganer i Europa, japanska elitspelares karriärskifte från fotbollsspelare till hemmafruar och utvecklingen av damfotboll i länder som Brasilien, Australien och Kosovo.
Genomgående för de flesta presentationerna var att fotboll är en sport som domineras av män och att kvinnors intresse för fotboll, som åskådare eller spelare, på olika sätt blir problematiskt. Under konferensen gavs flera exempel på praktiker som förhindrar eller försvårar kvinnors engagemang för fotboll och ofta innehåller dessa hinder diskriminering och sexism.
Något jag saknade i temat fandom var forskning kring damfotbollens fans. De forskare som pratade om fans pratade om kvinnliga herrfotbollsfans. Det skulle vara intressant att veta mer om damfotbollens fans: vilka är dessa och varför väljer de att se damfotboll. EM i Sverige 2013 blev en publiksuccé, men i den svenska ligan Damallsvenskan går det trögt med publiksiffrorna. Är detta en lucka i forskningen – damfotbollspubliken? Detta är ett område som jag tror behöver utforskas mer och som flera klubbar runt om i världen skulle vara intresserade av att få veta mer om.
Konferensen avslutades med en paneldiskussion som bland annat tog upp mediers roll. Det poängterades att medierna inte är ansvarig för damfotbollens (brist på) popularitet men att det blir ett moment 22 när medier menar att de inte tar upp damfotboll då ingen är intresserad samtidigt som fans säger att det är svårt att följa damfotboll eftersom det skrivs och visas så lite. En viktig insikt är också att välja rätt medium att nå ut till publiken med. Olika medier (TV, tidningar, radio, lokala medier, internet) fungerar olika och har olika agendor, så det gäller att hitta de vägar som når en potentiell publik.
Den här typen av specialiserade konferenser på ett relativt smalt område som damfotboll är, var mycket inspirerande. Alla presentationer berikade uppfattningen om damfotbollens status, och spridningen av deltagarna visar att damfotboll är ett engagerande forskningsämne över nästan hela världen.
Copyright © Anna Maria Hellborg 2013
