Arbetet mot läktarvåld och andra ordningsstörningar – vad andra länder har lärt av Sverige

Jonas Havelund^1,2, Anders Almgren¹ & Filip Lundberg Verendel^1,3
1 Enable Sverige; ² Institut for Idræt og Biomekanik, Syddansk Universitet;
³ Djurgårdens IF

Introduktion

Allsvenskan satte rekord 2024 med mer än 2,6 miljoner besökare. Detta motsvarar mer än 10 700 personer i snitt per match. Svensk elitfotboll är därmed både en betydande underhållningsindustri och en social resurs för det svenska samhället. Den bidrar med ekonomiska intäkter för samhället och är samtidigt ett av landets största kulturuttryck och ungdomsrörelser; en källa till engagemang, glädje, spänning och underhållning för dess medborgare. Unga och gamla, kvinnor och män.

Men genomförandet av matcher ger ibland också upphov till störningar av den allmänna ordningen. Exempel är våldsamma sammanstötningar mellan supportergrupper och framför allt omfattande användning av pyroteknik. Ordningsutvecklingen har därtill varit negativ efter att Covidpandemins restriktioner lyftes. Störningar av både typer och omfattning som vi inte sett på många år runt svensk fotboll har förekommit, i synnerhet under perioden 2021-2023.  Från politiskt håll har man reagerat genom att i december 2023 tillsätta en utredning: ”Åtgärder för att minska läktarvåld och andra ordningsstörningar vid idrottsarrangemang”. Utredningsuppdraget är främst riktat mot skärpning av viss lagstiftning. I direktivet anges även att erfarenheter ska inhämtas från omvärlden, bland annat Danmark, Nederländerna och Storbritannien.

Det är naturligtvis viktigt att hämta erfarenheter från jämförbara länder. Men omvärldens erfarenheter och lagstiftningsåtgärder är nära knutna till dess nationella kontext, som inte nödvändigtvis speglar den problematik vi står inför i dagens Sverige. Det finns därmed skäl att även fundera på vad vi kan lära av våra egna erfarenheter. I denna korta artikel anlägger vi det perspektivet – och vi gör det genom att titta på vad utlandet har låtit sig inspireras av när det gäller arbetet med fotbollssäkerhet i Sverige. Vad är det man ansett vara bra i det svenska arbetet? På det viset vill vi dra lärdomar från våra egna historiska styrkor. Perspektivet kan illustrera system eller praktiker i det svenska arbetet som är värda att förstärka eller skydda, när nu diskussioner förs om olika typer av reformer.

Så – vad kännetecknar den svenska praktiken hittills? Vad kan ”Sverige lära av Sverige?” Denna artikel kommer att ge tre exempel på ämnet, för att därefter avslutas med en mera allmän diskussion.

Utveckling av dansk dialogpolis efter svensk förebild

Efter Göteborgskravallerna 2001 upprättades den så kallade Göteborgskommittén för att undersöka de oroligheter som utspelades under EU-toppmötet. Kommittén identifierade allvarliga brister i det sätt på vilket svensk polis arbetade med och ingrep mot folksamlingar. Ett stort problem var användningen av olika taktiska modeller och olika enheter från skilda delar av Sverige (SOU 2002). Detta ledde till allvarliga koordinationssvårigheter.

Kommittén var också kritisk mot polisens hantering av demonstrationerna kring toppmötet och fastslog bland annat att polisen hade haft en otillräcklig dialog med demonstranterna före, under och efter händelserna. Det beskrevs ett behov av en sammanhängande nationell modell för ledning och genomförande av polisens insatser i samband med särskilda händelser. Det betonades att polisen skulle ta aktiva steg för att säkerställa att dialogen integrerades som en naturlig arbetsmetod i organisationen.

SPT:s övergripande perspektiv är baserat på de rättigheter som garanteras enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, exempelvis rätten att uttrycka sina åsikter eller identitet samt rätten att samlas till möten och att organisera si

Som följd av detta lanserade svensk polis Special Police Tactics (SPT)-projektet 2004 med målet att utveckla nationellt standardiserade riktlinjer som möjliggör en mer effektiv och koordinerad polisiär strategi för stora offentliga sammankomster. Kärnan i SPT är det mobila insatskonceptet (MIK), som mer eller mindre kopierades från dansk polistaktik (Holgersson & Knutsson 2011). Det mobila insatskonceptet är centrerat kring taktisk flexibilitet – möjligheten till snabba förflyttningar – samt bland annat användningen av fordon i vissa insatser kring folksamlingar. Exempel kan vara att man ställer upp fordon som barriärer för avskärmning eller att man använder fordonsformationer för att bryta upp folksamlingar.

Men inom ramen för utvecklingen av SPT skapade svensk polis även ett sammanhängande koncept för hantering av folksamlingar där dialogenheter, bestående av bland annat dialogpolis, och användningen av tvingande åtgärder förekommer sida vid sida. SPT:s övergripande perspektiv är baserat på de rättigheter som garanteras enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, exempelvis rätten att uttrycka sina åsikter eller identitet samt rätten att samlas till möten och att organisera sig (Council of Europe 2021). Centrala för polisens agerande inom ramen för SPT är fyra konfliktreducerande principer: Kunskap, Underlättande, Kommunikation and Differentiering (Reicher et al. 2004, 2007). Underlättandet handlar om att underlätta folksamlingarnas legitima önskemål, kommunikationen exempelvis om att stämma av planer och förebygga missförstånd med motparter inför insatser, eller att förklara avsikter med polisiära åtgärder under en kommendering. Dialogpolisen arbetar, liksom resten av polisen, utifrån dessa principer och har som primär funktion att bygga relationer med motpart, fungera som en kommunikationslänk mellan demonstranter och polischefer, bidra till förverkligandet av principerna under kommendering och samtidigt kunna identifiera potentiella risker och undvika konfrontationer (Holgersson 2010). Dialogpoliskonceptet har senare vidareutvecklats för användning i samband med särskilda idrottsevenemang och därmed fotbollsmatcher. I idrottssammanhangen kallas funktionen för evenemangspolis.

Hur har då dansk polis förhållit sig till det svenska dialogkonceptet? Dansk polis utarbetade 2008 en handbok för hantering av fotbollsmatcher (Rigspolitiet 2008). Handboken innehöll anvisningar om att poliser skulle röra sig bland fotbollsfans och söka interaktion. Handboken möttes med stor skepsis från polispersonal (Rasmussen, Havelund och Tranegaard Andersen 2009; Rasmussen & Havelund 2010). Østjyllands polis valde av det skälet att samarbeta med forskare om utveckling av så kallade ”evenemangspoliser” (Havelund et al. 2001). Evenemangspoliserna och tillhörande evenemangspolisutbildning hämtade inspiration från svensk dialogpolis (Havelund, Rasmussen & Joern 2011). 2012 implementerades det danska evenemangspoliskonceptet nationellt under namnet Det Dialogbaserade Insatskonceptet. I samband med detta utvecklades utbildningsmaterial som också innehöll information om svensk dialogpolis. Utbildningsmaterialet används fortfarande och därmed lär sig danska poliser om svensk dialogpolis och de konfliktreducerande principerna när de utbildas som dialogpoliser. Utvecklingen av dansk dialogpolis – både som enhet och som koncept – har således skett med direkt inspiration från Sverige (Havelund et al. 2011).

Sverige som katalysator för engelska ”liaison officers”

Faktum är dock att även Storbritannien hämtat inspiration från hur svensk polis implementerat dialogbaserade moment och enheter inom ramen för sin ”Särskild Polistaktik”. När svensk polis stod inför utmaningen att skapa vad som blev SPT, var det med hjälp av forskare från bl.a. Storbritannien. Samma forskare har senare vid flera tillfällen framhävt svensk polis som föredömen i rapporter och vetenskapliga artiklar.

För att ta ett exempel: I april 2009 förekom demonstrationer i samband med G20-toppmötet i London. Under dessa protester blev Ian Tomlinson, en lokal tidningsförsäljare som bara var på väg hem från arbetet, slagen med en batong av en polis. Tomlinson föll omkull och avled kort därefter. Hans död resulterade i en utredning av polisens hantering av händelsen. Undersökningen genomfördes av Her Majesty’s Inspectorate of the Constabulary (HMIC). I utredningen beskrevs dels det konkreta händelseförloppet, men framför allt innehöll rapporten även en grundläggande analys av hur engelsk polis vid denna tid hanterade demonstrationer och större folkmassor (HMIC 2009). En av de viktigaste rekommendationerna var att röra sig bort från ett fokus på crowd control och use of force och i riktning mot negotiated management. Detta innebär att man i högre grad ser nyanserat på folksamlingar och försöker mediera och kommunicera med dess deltagare, istället för att anta perspektivet att folksamlingen enbart ska kontrolleras och styras. I samband med detta pekar rapporten på Sverige som ett absolut föregångsland med utvecklingen av SPT och dialogpolisen: ”Sweden has to date most fully developed the model of negotiated management to policing protest (evidenced in the planning and delivery of policing operations) through the introduction of dialogue police” (HMIC 2009, p. 43).

Åren efter rapporten från HMIC vidtogs en rad åtgärder för att bygga upp starka kompetenser för att skapa trovärdiga relationer mellan polis och demonstranter – och senare också med ett särskilt fokus på fotbollssupportrar – genom införandet av så kallade police liaison officers (Gorring & Rosie 2013; Stott, West & Radburn 2018; Hoggett & West 2018). En del av dessa åtgärder infördes i ett samarbete mellan polisdistrikt och forskare i ett Participatory Action Research (PAR)-upplägg (Stott, West & Radburn 2018). Flera av dessa polisdistrikt var under perioden 2014–2016 på inspirationsturer i Sverige, där de deltog i observationsteam som observerade interaktionen mellan polis och fotbollssupportrar i samband med vad som då kallades ENABLE-projektet (Stott el. al. 2016) och idag är ENABLE Sverige.

De danska och brittiska exemplen är alltså dels exempel på hur omvärlden låter sig inspireras av praktisk implementering av dialogpolisenheter. Men de är dels även exempel på processer där man i låter sig övertygas av vikten av att införa eller förstärka dialog som metod (jämför uttrycket negotioated management ovan) i arbetet med folksamlingar.

Svenska Supporter Liaison Officers – bland Europas främsta

UEFA accepterade runt 2010, efter påtryckningar från bland annat Supporters Direct Europe, behovet av att stärka dialogen mellan klubbar, supportrar och andra intressenter i driften av europeisk fotboll och hanteringen av dess fotbollsevenemang. UEFA införde därför ett krav på att klubbar ska ha en utsedd ‘Supporter Liaison Officer’ (SLO) som en del i deras licenssystem (UEFA, 2012).

SLO kan beskrivas som en kunskaps- och kommunikationsresurs som är anställda inom klubbarnas organisationer. De utgör klubbens interna expertis kring supporterkultur och förväntas ha ett brett nätverk i läktarmiljön. Inom deras ansvarsområden ligger bland annat kommunikation med såväl supporteraktörer som polis och andra intressenter och de kan bistå i både strategisk och taktisk planering och genomförande på skilda områden. Det kan dels handla om arbete runt matchevenemang både i stadsmiljö och på arenaområdet, men även andra aktiviteter så som publikrekrytering och liknande. I det operativa evenemangsarbetet arbetar de dialogbaserat men inte repressivt; med de konfliktreducerande principernas begreppskatalog förstärker de således momenten kunskap, underlättande och kommunikation.

Sedan införandet av SLO i UEFA:s licenssystem 2010 har det funnits en stor variation i implementeringen av SLO-systemet runt om i Europa (Numerato 2016), men Sverige har från början utmärkt sig som ett föregångsland. Detta skedde genom initieringen av projektet ”Stå Upp för Fotbollen”, som leddes av Svensk Elitfotboll (SEF) och startades tillsammans med fyra partners, Swedbank, Svenska Spel, TV4 och Deloitte, 2012. Projektet möjliggjorde att sex svenska klubbar var för sig kunde anställa en SLO och tillsammans kunde utveckla SLO-rollen. Projektet och det därav följande samarbetet mellan klubbarna och SEF, har gjort att Sverige har varit ett föregångsland på denna front. Svenska SLO:er används som följd mycket flitigt när SLO-utbildningar hålls runt om i Europa. Den svenska SLO-organisationens ställning återspeglas även i det material som UEFA använder när de ska presentera rollen. Deras praktiska guide från 2021 inleds med ett förord av UEFA:s president Aleksander Ceferin, följt av en kort sammanfattning av guiden. Därefter handlar hela första kapitlet, guidens absolut längsta del, om SLO-rollen i Sverige. De svenska SLO:erna har därtill även behandlats forskningsmässigt i flera publikationer  (Madsen et. al. 2019; Stott et al. 2020).

Flera av observationsdeltagarna noterade att det svenska systemet för samverkan inför, under och efter matchevenemang var mycket väl sammanhållet.

Även omvärldens syn på svenska SLO:er är därmed exempel både på hur man låter sig inspireras av konkret utformning av en dialogroll och av dialogbaserade arbetsmetoder som koncept inom arbete med crowd management. Det sker inte av en slump. Det beror dels på att det svenska arbetet på området varit och är bra – och dels på att metoden visat sig ha god effekt.

Avslutning

Ovan beskrivna delar av det svenska arbetet har som sagt rönt omvärldens intresse i olika sammanhang. Det ska tilläggas att under de observationer med deltagare från bland annat Danmark, Storbritannien och Schweiz som ENABLE Sveriges föregångare ENABLE-projektet genomförde 2015-2017, så noterade flera deltagare även styrkan och graden av struktur och rutinmässighet i samverkan mellan fotbollen och polisen runt matchevenemang. Det förtjänar att nämnas, eftersom samtliga exempel ovan – SPT, dialog- eller evenemangspolis samt SLO:er – är innovationer som baseras på modern teori om arbete med folksamlingar, där man betonar dialogbaserade arbetsmetoder som lika viktiga som kontrollerande, repressiva sådana. I detta arbete brukar även samverkan mellan olika aktörer – exempelvis polis och fotbollen – ses som central. Flera av observationsdeltagarna noterade att det svenska systemet för samverkan inför, under och efter matchevenemang var mycket väl sammanhållet. Systemet kretsade – och kretsar fortfarande – kring en webbaserad plattform för informationsdelning, fotbollens FOGIS. Såväl fotbollsaktörer på olika nivåer som polisen har behörighet. Med start en tid innan match förs relevant, känd information in om allt av betydelse – från formella uppgifter om antal ordningsvakter och sjukvårdare på arenan, över relevant information från polisen, till information från supportermiljön – samlingsställen, planerade tifon – som exempelvis kanaliseras via SLO. Parterna har därmed ett standardiserat sätt att dela och hämta information. En rutin finns även för planeringsmöten, där informationen kan användas i planering för att facilitera arenapublikens matchbesök och samtidigt garantera säkerheten; jämför de konfliktreducerande principerna om kunskap, underlättande och kommunikation. Som exempel kan nämnas att inför stormatch hålls ofta ett tidigt möte utifrån FOGIS-informationen och preliminära planer för hantering av matchdagslogistik och arenaeventet dras upp. Ett antal timmar före match, vid varje match, samlas parterna till ett inför-möte, där FOGIS-protokollet används som mötesunderlag och man går igenom sena justeringar. Planer bekräftas. Evenemanget genomförs. Efter matchen, då arenan tömts, återsamlas man för en utvärdering. Relevant information protokollförs i delegatrapporter.

Systemet förstärker värdet av de enskilda enheternas bidrag, bland annat genom informationsförmedling. Men de fasta rutinerna förstärker även relationer, samarbete och tillit trots att arbetsmiljön ofta kan vara stressig, medialt exponerad och inte sällan präglad av intressekonflikt mellan fotbollsaktörer, supportermiljö och polis. Det är lätt att fokusera på enskildheter när man studerar arbetet – operativa moment, specifika enheter eller arbetsmetoder. Men man ska minnas att alltihop är en del av helhet – och även helheten måste hålla ihop och fungera. I den utmanande arbetsmiljö som både fotbollens arrangörer och polisen befinner sig, tycks struktur och rutinmässighet vara belönande. Ovan redovisade mycket standardiserade och rutinstyrda system är ett exempel på det.

Fotbollen kan i alla händelser inte svära sig fri från problem. Sverige är inget undantag. I Sverige har vi ibland en hetsig debatt till följd av episoder som ofta involverar pyroteknik och ibland våld på läktarna. Känslan av att något måste göras är stark och en bakgrund till kommittédirektivet från december 2023, som ligger till grund för den pågående utredningen för att komma åt problem kring idrottsevenemang. Men det är i detta sammanhang viktigt att inte förbise möjligheten att bygga vidare på de konstruktiva åtgärder som faktiskt har genomförts i Sverige.

Förutom de i denna artikel beskrivna åtgärderna, som har resulterat i internationellt intresse, kan man lyfta fram de goda intentioner som har funnits bland fotbollens viktigaste aktörer när det gäller att bygga strukturerade samarbetsrelationer. 2014 utarbetade Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU) och Svensk Elitfotboll (SEF) ett gemensamt manifest. SFSU blev samtidigt ”officiell samtalspartner” med SEF. På samma sätt har SEF och Svenska Fotbollförbundet ingått flera strategiska samarbetsavtal med polisen, det sannolikt mest lyckade är ”En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang 2014-2017” (Polisen 2014). Även om detta inte har förhindrat meningsskiljaktigheter mellan parterna (se t.ex. Havelund et al. 2019) och man gärna skulle vilja se en gemensam överenskommelse med alla parter i ett och samma avtal, kan dessa åtgärder ändå ses som en önskan att förbättra situationen. Både klubbar, polisen och supportrarna har deltagit aktivt i flera projekt, varav t.ex. ENABLE Sverige – som arbetat i nära partnerskap med svensk fotboll, polis och supportermiljö – har vunnit pris som ”Best Sports and Leisure Programme” vid The Corporate Engagement Awards i London 2019.

Man kan inte säga att det finns en samlad svensk modell i arbetet mot läktarvåld och andra ordningsstörningar. Men denna artikel understryker att det finns både kompetenser och kapacitet att balansera å ena sidan repressiva, tvingande och å den andra normativa, dialogbaserade åtgärder som, sett från utlandet, har varit så intressanta att man har låtit sig inspireras av dem och implementerat dem i egen praxis.

Detta är värt att minnas, vårda och värna om när det i debatten ropas efter snabba lösningar och hårda tag.

Copyright © Jonas Havelund, Anders Almgren
& Filip Lundberg Verendel 2025

Referenser

Almgren, A., Verendel, F. L., Williams, N., Havelund, J. (2024). ”Den engelska modellen” Arbetet mot fotbollsvåld i England – bakgrund, åtgärder, effekter. idrottsforum.org.

Council of Europe (2021). Europeiska Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. https://www.echr.coe.int/documents/d/echr/convention_swe

Gorringe, H., & Rosie, M. (2013). ‘We will facilitate your protest’: Experiments with Liaison Policing, Policing: A Journal of Policy and Practice, Volume 7, Issue 2, June 2013, Pages 204–211, https://doi-org.proxy1-bib.sdu.dk/10.1093/police/pat001

Havelund, J., Jensen, M. A., Ilum, J., Nielsen, B. P., Rasmussen, K., & Stott, C. (2011). Event policing: Dialogue in the policing of mass events in Denmark. European Police Science and Research Bulletin, 4, 4-7.

Havelund, J., Rasmussen, K., & Joern, L. (2012). Eventbetjentuddannelsen: en forskningsbaseret uddannelse i dialogbaseret håndtering af masseforsamlinger. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 99(2), 185-200.

Havelund, J., Williams, N., Almgren, A., & Lundberg Verendel, F. (2019). “Decidedly frosty”: Conflict and cooperation in the management of Swedish elite football matches. idrottsforum.org. https://idrottsforum.org/wp-content/uploads/2019/10/havelundetal191023.pdf

Her Majesty’s Chief Inspector of Constabulary (HMIC) (2009). Adapting to Protest – Nurturing the British Model of Policing. https://hmicfrs.justiceinspectorates.gov.uk/publications/adapting-to-protest-nurturing-the-british-model-of-policing/

Hoggett, J., & West, O. (2021). Police Liaison Officers at Football: Challenging Orthodoxy through Communication and Engagement. Policing : A Journal of Policy and Practice, 14(4), 945–961. https://doi.org/10.1093/police/pay032

Madsen, E., Khan, S., Williams, N., & Havelund, J. (2019). Swedish Supporter Liaison Officers in Action. idrottsforum.org, 1-18.

Numerato, D. (2016). Behind the digital curtain: Ethnography, football fan activ­ism and social change. Qualitative Research. 16(5), pp. 575-591.

Pearson, G., & Stott, C. (2022). A New Agenda For Football Crowd Management. Reforming Legal and Policing Responses to Risk. Palgrave Macmillan.

Polisen (2014). En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017.

Rasmussen, K., Havelund, J. (2010). Forebyggelse af fodboldoptøjer – en interviewundersøgelse. Justitsministeriet.

Rasmussen, K., Havelund, J., Tranegaard Andersen, R. (2009). Forebyggelse af fodboldoptøjer – Observationer af Østjyllands Politis arbejde. Kulturministeriets Udvalg for Idrætsforskning.

Redhead, S. (1995). Unpopular Cultures. The Birth of Law and Popular Culture. Manchester University Press.

Rigspolitiet (2008). National håndbog for den politimæssige indsats i forbindelse med fodboldkampe, 1. udgave, København.

SOU (2002). Statens offentliga utredningar, Göteborg 2001, Betänkande från Göteborgskommittén, Statens offentliga utredningar 122, Stockholm: Fritzes förlag.

Stott, C., Havelund, J., Lundberg, F., Khan, S., Joern, L., Hoggertt, J., Rasmussen, K., & Vestergren, S. (2016). Policing Football in Sweden. Enablesverige.com.

Stott, C., Khan, S., Madsen, E., & Havelund, J. (2020). The value of Supporter Liaison Officers (SLOs) in fan dialogue, conflict, governance and football crowd management in Sweden. Soccer & Society, 21(2), 196-208. https://doi.org/10.1080/14660970.2018.1553777

Stott, C., West, O. & Radburn, M. (2018). Policing football ‘risk’? A participant action research case study of a liaison-based approach to ‘public order’, Policing and Society, 28:1, 1-16, DOI: 10.1080/10439463.2015.1126267

UEFA (2012). UEFA Club licensing and Financial Fair Play Regulations. UEFA.com

UEFA (2021). UEFA Practical Guide to Supporter Liaison. UEFA.com